Bakgrund: Operationssjuksköterskan ska bedriva säker vård där patienten också ska kunna känna sig säker. Personcentrerad vård är en förutsättning för säker vård och påverkas av faktorer som teamsamarbete, kommunikation och operationssalens miljö. Genom att beskriva patientens upplevelse av säkerhet vid perioperativ omvårdnad kan patientens fysiska, psykiska, sociala och existentiella upplevelser identifieras och förstås vilket är en förutsättning för personcentrerad, och därmed, säker vård. Syfte: Syftet var att beskriva patientens upplevelse av säkerhet vid perioperativ omvårdnad. Metod: En kvalitativ systematisk litteraturstudie med induktiv ansats genomfördes. Datainsamling utfördes i databaserna CINAHL och PubMed där 13 kvalitativa artiklar inkluderades efter att ha genomgått kvalitetsgranskning. För bearbetning av data utfördes en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: De två huvudkategorierna som identifierades var att vara en del av teamet och en främmande miljö. Att vara en del av teamet beskrev patientens behov för att kunna uppleva säkerhet där även förtroende påverkade upplevelsen. En främmande miljö beskrevs med syn- och hörselintryck samt känselintryck vilka representerade det patienten upplevde fysiskt och psykiskt på operationssalen. Slutsats: Perioperativ omvårdnad kan upplevas som säker likväl som osäker vård. Med personcentrerad omvårdnad kan upplevelsen av säkerhet främjas. Operationssalens miljö har betydelse där syn-, hörsel- och känselintryck påverkar upplevelsen av säkerhet. Med tydlig information, kunskap och vägledning upplevs säkerhet i den ovissa och osäkra situationen. Kontinuerlig verbal- och icke-verbal kommunikation där den perioperativa personalen visar på kompetens och pålitlighet skapar förtroende hos patienten som då upplever säkerhet. / Bakgrund: Operationssjuksköterskan ska ge säker vård och patienten ska också kunna känna sig trygg. Patientcentrerad vård är en förutsättning för säker vård. Genom att beskriva patientens egen upplevelse av säkerheten under den perioperativa vården kan patientens fysiska, psykiska, sociala och existentiella upplevelser identifieras. Att förstå patientens upplevelse är grunden för att ge patientcentrerad vård och även säker vård. Sikta: Syftet var att beskriva patientens upplevelse av trygghet under perioperativ omvårdnad. Metod: En kvalitativ systematisk litteraturstudie med induktiv ansats genomfördes. Data samlades in via databaserna CINAHL och PubMed. 13 kvalitativa artiklar inkluderades efter en kvalitetsgranskning och en kvalitativ innehållsanalys gjordes. Resultat: De två huvudkategorierna som identifierades var att vara en del av teamet och en utländsk miljö. Att vara en del av teamet beskrev patientens behov där känslor av tillit påverkade upplevelsen av säkerhet. En främmande miljö beskrevs genom auditiva och visuella intryck och fysiska och psykiska sinnen i operationssalen. Slutsats: Perioperativ omvårdnad kan upplevas som såväl säker som osäker vård. Ett patientcentrerat tillvägagångssätt kan främja upplevelsen av säkerhet. Operationssalens miljö påverkar upplevelsen genom auditivt och visuellt intryck och fysiska och psykiska sinnen. Tydlig information och vägledning bidrar till upplevelsen av säkerhet. Kontinuerlig kommunikation som visar kompetens och tillförlitlighet skapar förtroende och en känsla av trygghet.

Bakgrund: Ett hjärtstopp inträffar plötsligt, kan drabba vem som helst och är en allvarlig folksjukdom med hög mortalitet. Bland personer med kranskärlssjukdom, hjärtsvikt eller diabetes, är hjärtstopp den ledande dödsorsaken och står för hälften av antalet förlorade levnadsår orsakade av hjärt- och kärlsjukdomar. I Sverige drabbas omkring 13 000 personer av hjärtstopp varje år. Vid omvårdnaden av dessa patienter ska sjuksköterskan arbeta personcentrerat och i enlighet med ICN:s etiska kod. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vuxna personers upplevelser av att ha överlevt ett hjärtstopp.  Metod: En deskriptiv design med kvalitativ ansats har använts med allmän litteraturstudie som metod.  Resultat: Resultatet delades in i fyra huvudteman. Dessa var; ett förändrat liv, ny syn på livet, mötet med andra, samt behov av svar. Det framkom att personer som överlevt hjärtstopp kan få besvär med minne, emotionell instabilitet eller smärta. Både positiva och negativa erfarenheter av vården uttrycktes. De beskrev även en känsla av tacksamhet till både familj och personer som utförde livräddande insatser. Vidare upplevde deltagarna en minskad integritet och autonomi. Det framkom existentiella frågor, samt ett behov av förståelse och uppföljning.   Slutsats: Flera aspekter av att överleva hjärtstopp identifierades. Livet kunde bland annat förändras med neurologiska och emotionella konsekvenser. Vården kunde upplevas såväl positiv som negativ, samt både existentiella och reella frågor väcktes. Genom att ha dessa olika perspektiv i beaktande, kan sjuksköterskans arbete mot en mer personcentrerad omvårdnad främjas och medföra att personens samtliga behov tillgodoses på ett mer tillfredsställande sätt. / Background: A cardiac arrest occurs suddenly, can affect anyone regardless of age and is a severe national disease with high mortality. Among people with coronary heart disease, heart failure, or diabetes, cardiac arrest is the leading cause of death and accounts for half of the years of life lost to cardiovascular diseases. In Sweden, around 13,000 people suffer cardiac arrests yearly. While caring for these patients, nurses should work in a person-centered manner and in accordance with ICN:s ethical code.   Aim: The aim of this literature study was to describe adults' experiences of surviving a cardiac arrest. Method: A descriptive design with qualitative approach has been used with a general literature study as a method.  Result: Four main themes were discovered. A changed life, a new view on life, the meeting with others, and the need for answers. People who survived cardiac arrest could experience problems with memory, emotional instability and pain. Positive and negative experiences of care were expressed. Feelings of gratitude to family and the people who performed CPR was described. Survivors experienced a decrease in privacy and autonomy. Existential questions appeared, and a need for understanding and follow-up was expressed.  Conclusion: Several aspects of surviving a cardiac arrest were identified. Survivors experienced negative neurological and emotional changes. The care could be experienced both positively and negatively. Existential and other questions were raised. By taking these aspects into consideration, the nurse's work towards person-centered care can be improved and result in the individual's needs being met.

No description available.

Bakgrund: HBTQI personer är en minoritetsgrupp som historiskt sett har blivit diskriminerade och inte haft samma rättigheter som andra. Studier visade att många HBTQI personer möter diskriminering, fördomar och stigmatisering både i vardagen och även i kontakt med vården vilket ledde till psykiska problem som bland annat depression, ångest, självmordstankar och självmordsförsök. HBTQI personer berättade om rädslor att bli avvisade. Sjuksköterskans roll är att främja hälsa, återställa hälsa, förebygga sjukdom och lindra lidande. Syfte: Att belysa sjuksköterskor och sjuksköterskestudenters HBTQI kunskap för att vårda HBTQI personer. Metod: En litteraturöversikt som i resultatet utgår från tio vetenskapliga artiklar varav fyra var kvalitativa, fem kvantitativa och en av mixad metod. Resultat: Resultatet redovisas under tre teman: ”Kunskapsnivåer; upplevda och mätbara”, ”Konsekvenser av bristande kunskap, känslor och attityder” samt ”Kommunikation med HBTQI personer”. Första temat visade en genomsyrande brist av HBTQI kunskap inför att vårda HBTQI personer hos sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter. Andra temat visade att bristande kunskap hade samband med negativa attityder och känslor av obekvämhet, vilket ledde till konsekvenser för vårdandet av HBTQI personer. Tredje temat visade att en brist på kunskap innebar bristande förståelse för hur man som sjuksköterska eller sjuksköterskestudent kommunicerar med HBTQI personer. Sammanfattning: Resultatet av denna litteraturöversikt visade att sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter hade en både upplevd och mätbar brist på HBTQI kunskap inför att vårda HBTQI personer. HBTQI kunskap som saknades var relevant terminologi, information om hälsa och förståelse för hur man kommunicerar med HBTQI personer. Andra teman som kom upp i resultatet var påverkan av känslor och attityder mot HBTQI personer. Bristande HBTQI kunskap är delvis en konsekvens av brist på HBTQI fokus i läroplanen för sjuksköterskeutbildningar. / Background: LGBTQI people are a vulnerable minority who have historically been oppressed by society. Studies showed that many LGBTQI people face discrimination, prejudice, and stigmatization both in everyday life and in contact with healthcare, which lead to psychological problems such as depression, anxiety, suicidal thoughts, and suicide attempts. LGBTQI people talked about fears of being rejected. The role of the nurse is to promote health, restore health, prevent disease, and relieve suffering. Aim: To illustrate nurses' and nursing students' LGBTQI knowledge to care for LGBTQI people. Method: A literature review based on the results of ten scientific articles, of which four were qualitative, five quantitative and one from a mixed method. Results: The results are reported under three themes: “Knowledge levels; perceived and measurable”, “Consequences of lack of knowledge, feelings and attitudes” and “Communication with LGBTQI people”. The first theme showed a pervasive lack of LGBTQI knowledge around caring for LGBTQI people among nurses and nursing students. The second theme showed that a lack of knowledge was associated with negative attitudes and feelings of discomfort, which led to consequences for the care of LGBTQI people. The third theme showed that a lack of knowledge also meant a lack of understanding over how to communicate with LGBTQI people as a nurse or nursing student. Summary: The result of this literature review showed that nurses and nursing students had both a perceived and measurable lack of LGBTQI knowledge over caring for LGBTQI people. The LGBTQI knowledge that was missing was relevant terminology, information about health and understanding of how to communicate with LGBTQI people. Other themes that came up in the results were the influence of feelings and attitudes towards LGBTQI people. Lack of LGBTQI knowledge is partly a consequence of a lack of LGBTQI focus in the curriculum for nursing education.

Bakgrund: Ätstörningar är en samling diagnoser som skapar stort lidande hos de drabbade. De ätstörningar som finns är Anorexia Nervosa, Bulimi Nervosa, hetsätningsstörning, Pica, Rumination syndrom och undvikande/restriktiv ätstörning.År 2019 hade 14 miljoner personer en ätstörning i världen, däremot finns ett stort mörkertal. För en del drabbade kan ätstörningen bli livshotande och vid behandling ska människans olika aspekter beaktas. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder vid vård av vuxna patienter med en ätstörning inom slutenvården. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med en induktiv ansats. Sökningen gjordes i databaserna CINAHL och Medline på artiklar publicerade mellan år 2013 och 2023. Totalt tio resultatartiklar analyserades. Resultat: Ett centralt resultat i litteraturöversikten var att bygga en vårdrelation. Sjuksköterskorna bygga en vårdrelation genom verbal kommunikation, lyssna på patienterna samt att vara närvarande. Genom att se patienten som en hel människa var det enklare att bygga envårdrelation med patienterna. Sjuksköterskorna gav stöd till patienterna. Saker sjuksköterskorna gjorde för att stödja patienterna var att uppmuntra patienterna, att skapa strategier för självhjälp, att främja fysisk hälsa, att ge patienterna tid samt att involvera anhöriga. Slutsats: Sjuksköterskor behöver anpassa vården efter patientens behov och önskningar, det sker genom att arbeta personcentrerat. Genom att involvera, individualisera, motivera och stödja patienter kan vården effektiviseras. / Background: Eating disorders is a collection of diagnoses that cause a lot of sufferingfor the affected person. The eating disorders that exist are Anorexia Nervosa, Bulimi Nervosa, Binge eating disorder, Rumination syndrome and avoidant/restrictive eating disorder. In 2019, the incidence of an eating disorder was estimated at 14 million cases worldwide, however, there is a large number of unrecorded cases regarding the prevalence of eating disorders. For some affected, the eating disorder can be life-threatening and in treatment, the different aspects of the human being must be taken into account. Aim: To describe the nurse´s nursing interventions in care of adult patients with an eating disorder in inpatient care. Method: A qualitative literature review with an inductive approach. The search was conducted in the CINAHL and Medline databases for articles published between 2013 and 2023. A total off ten result articles were analyzed. Result: A central finding in the literature review was to bulid a care relationships. The nurses build a care relationship through verbal communication, listen to the patient and to be present. By seeing the patient as a whole person, it was easier to establish a care relationships with the patients. Things nurses did to support patients were to encourage patients, creating self-help strategies, promote physical health, give patients time and involve relatives. Conclusion: Nurses need to adapt care to the patient's needs and desires by working in a person-centered way. By involving, individualizing, motivating and supporting patients, care can be made more effective.

Att bedriva personcentrerad vård vid ett akut omhändertagande kan vara utmanande. Situationerna är ofta kritiska och stressfulla vilket kan försvåra patientens delaktighet. Patienten söker ofta stöd hos närstående, då situationen kan upplevas både obehaglig och skrämmande. I de fall då närstående närvarar kan de stödja patienten och samtidigt bidra med viktig information till vårdpersonalen. Trots att patienter oftast upplever stöd från sina närstående förlitar sig vårdpersonal fortfarande på sina egna uppfattningar om vad som är bäst för familjen. Syftet var att belysa närståendes upplevelser av att närvara vid omhändertagandet av en akut sjuk familjemedlem. Metoden var en litteraturöversikt med ett systematiskt sätt tillämpades. Databaserna PubMed och CINAHLComplete användes för att söka efter vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. När sökningen avslutades återstod 14 artiklar som granskades och analyserades. I litteraturöversiktens resultat framkom två kategorier och nio underkategorier. Kategorin Upplevelser som försvårade närvaron med underkategorierna Känslor, Negativt bemötande, Brist på kommunikation och Lokaler, regler och policys. Kategorin Upplevelser som underlättar närvaro med underkategorierna Vårdpersonalens kompetens, God kommunikation, tidigare erfarenheter och Religion, tro och stöd. Slutsatsen var att trots att närstående upplever olika former av obehag, finns en önskan hos de allra flesta att bli inbjudna. Vårdpersonal bör därför bjuda in och tillmötesgå även närstående behov och ge dem det stöd de behöver för att kunna närvara. På så vis skapas ett partnerskap med patient och närstående i fokus. / Providing person-centered care in an emergency setting can be challenging. Situations are often critical and stressful, which can make it difficult for the patient to participate. The patient often seeks support from close relatives, as the situation can be experienced as both unpleasant and frightening. In cases where close relatives are present, they can support the patient and at the same time contribute important information to the care staff. Despite the fact that patients often experience support from their loved ones, healthcare professionals still rely on their own perceptions of what is best for the family. The aim was to illuminate relatives' experiences of attending the care of an acutely ill family member. A literature review in a systematic way was applied as a method. Used databases were PubMed and CINAHL Complete. Articles with both a qualitative and quantitative approach that corresponded to the purpose of the literature review were included. When the search was completed, 14 articles remained that corresponded to the purpose which were examined and analyzed. In the results of the literature review, two categories and nine subcategories emerged. The category Experiences that made presence more difficult with the subcategories Emotions, Negative treatment, Lack of communication and premises, Rules and policies. The category Experiences that facilitate attendance with the subcategories Staff competence, Good communication, Previous experiences and Religion, faith and support. The conclusion were that despite the fact that relatives experience various forms of discomfort, there is a desire in most relatives to be invited. Healthcare staff should therefore invite and meet the needs of close relatives and give them the support they need to be able to attend. In this way, a partnership is created with the patient and relatives in focus.

Bakgrund En ileo-, kolo-, eller urostomi innebär att en kirurgiskt konstgjord öppning på buken avlägsnar kroppsliga vätskor till en påse lokaliserad utanpå kroppen. De vanligaste orsakerna till stomi är cancer och inflammatoriska tarmsjukdomar. Stomin innebär förändringar och begränsningar i de kroppsliga funktionerna samt andra aspekter avpersonens liv. Upplevelser och erfarenheter är subjektiva och föränderliga och således kan personcentrerad omvårdnad vara betydelsefull i bemötandet av patienter. Syfte Syftet var att belysa vuxna personers upplevelser och erfarenheter av att leva med stomi. Metod Denna icke-systematiska litteraturöversikt baseras på 19 vetenskapliga artiklar. Tretton av dessa 19 artiklar har genomförts med kvalitativa metoder, fyra var kvantitativa och två var av mixad metod. Artiklarna som ligger till grund för litteraturöversiktens resultat har inhämtats med hjälp av en strukturerad sökstrategi i databaserna PubMed och CINAHL. De vetenskapliga artiklarna har enskilt kvalitetsgranskats utifrån Sophiahemmet Högskolas granskningsmall. Därefter genomfördes en integrerad dataanalys som innebar en process i tre steg. De tre stegen ledde sedan fram till det presenterade resultatets kategorier. Resultat Litteraturöversiktens resultat beskriver att vuxna stomibärares upplevelser och erfarenheter var av stor variation och den livsomställning som stomibärare genomgick var en föränderlig process. Fyra kategorier identifierades; Stomins påverkan på det vardagliga livet, upplevelser av stomi över tid, närståendes stöd och stomibärares upplevelser av vårdpersonal. Slutsats Upplevelser och erfarenheter är unika för varje person och kan vara föränderliga över tid. Det är viktigt att sjuksköterskan och annan vårdpersonal har förståelse och beaktar personers unika upplevelser och erfarenheter i planerandet och genomförandet av omvårdnaden. Till omvårdnaden tillhör anpassad och personcentrerad information, förberedelser och förståelse för de transition som en stomibärare står inför. Detta hade en direkt inverkan på upplevelser och erfarenheter. / Background An ileo-, colo-, or urostomy means that a surgical artificial opening in the abdomen removes bodily fluids into a bag located on the outside of the body. The most common causes of stoma are cancer and inflammatory bowel disease. The stoma involves changes and limitations in the bodily functions as well as other aspects of the person's life. Experiences are subjective and changeable and thus person-centered care can be important in the treatment of patients. Aim The aim was to shed light on adults experiences of living with a stoma. Method This non-systematic literature review was based on 19 scientific articles. Thirteen of these 19 articles have been implemented with qualitative methods, four quantitative methods and two articles with mixed methods. The articles that form the basis for the literature review results have been obtained with the help of a structured search strategy in the PubMed and CINAHL databases. The scientific articles have been individually quality reviewed based on Sophiahemmet University's review template. Subsequently, an integrated data analysiswas performed and involved a process in three steps. The three steps then led to the categories of the presented result. Results The results of the literature review describe that the experiences of adult ostomy carriers were of great variation and the life adjustment that ostomy carriers underwent was a changing process. Four categories were identified: The stomas impact on everyday life, experiences of the ostomy over time, relatives support and ostomy carriers experiences of care staff. Conclusions Experiences are unique to each person and can change over time. It is important that the nurse and other care staff understand and consider people's unique experiences in the planning and implementation of nursing. Nursing includes adapted and person-centered information, preparation and understanding of the transition that an ostomy carrier faces. This had a direct impact on experiences.

SAMMANFATTNING: Kranskärlssjukdom är en av de vanligaste orsakerna till död globalt. Kunskap idag påvisar att det finns ett antal modifierbara riskfaktorer där sjuksköterskan tillsammans med det multiprofessionella teamet har en nyckelroll i det sekundärpreventiva arbetet. De senaste årens forskning har påvisat att det akuta insjuknandet kan påverkas av inre eller yttre faktorer. Som ett exempel har studier visat att risken att insjukna i en hjärtinfarkt under julhelgen är kraftigt ökad. Syftet med studien var att studera förekomsten av potentiella triggers till hjärtinfarkt under julhelgen som kan ha betydelse för sekundärpreventiv vård. Studien genomfördes med en kvantitativ metod i form av en tvärsnittsstudie. En egenkonstruerad enkät användes för att identifiera förekomsten av aktuella triggers. Respondenterna fick själva uppskatta förekomsten av dessa dygnet innan hjärtinfarkten jämfört med vid ett normaltillstånd. I tillägg efterfrågades orsak till eventuell stress som fritextssvar. Enkäten skickades ut via post till en kohort av 135 deltagare från hela landet. Urvalet var konsekutivt. Alla som insjuknat i hjärtinfarkt med symtomdebut under föregående julhelg och som registrerats i det nationella kvalitetsregistret Riks-HIA och var levande vid tid för datauttag inkluderades. Svarsfrekvensen var 66 procent. Studiens resultat påvisar förekomst av en rad negativa faktorer som sömnlöshet, ökat matintag, lägre grad av fysisk aktivitet samt ökad stress. En liten del uppgav stress som var direkt knuten till julhelgen exempelvis i form av upplevt påtvingat umgänge samt allmänt julstök med matlagning och städning. Slutsatsen är att studien har ökat kunskapen kring i vilken utsträckning patienter har upplevt potentiella triggers dygnet före sitt insjuknande. Framträdande var den psykosociala ohälsan hos den undersökta populationen. Kunskapen om att vissa faktorer kan agera som akuta triggers bör införlivas i den sekundärpreventiva vården. Ett personcentrerat förhållningssätt med personens berättelse i centrum är av stor betydelse för att nå bestående livsstilsförändringar och utarbeta strategier för att undvika nya händelser. / ABSTRACT: Coronary heart disease is one of the most common causes of death worldwide. Knowledge of today demonstrates that there are a number of modifiable risk factors where the nurse together with the multi-professional team has a key role in the secondary preventive work. In recent years, research has shown that the disease can be acutely affected by internal or external factors. For example, the risk of having a heart attack during Christmas holiday is significantly increased. The purpose of the study was to study the occurrence of potential triggers for heart attack during Christmas holiday that may be of importance for secondary preventive care. The study was conducted using a quantitative method as a cross-sectional study. A self-designed survey was used to identify the presence of triggers. The respondents themselves were able to estimate the presence of these the day before the heart attack compared with a normal condition. In addition, the reason for any stress was requested as a free text reply. The questionnaire was sent by post to a cohort of 135 participants from all over the country. The selection was consecutive. All patients with myocardial infarction with a symptom onset during the previous Christmas weekend registered in the national quality register Riks-HIA and was alive at the time of data collection, were included.The response rate was 66 percent. The results of the study show the presence of a number of negative factors such as insomnia, increased food intake, lower degree of physical activity and increased stress. A small number stated stress that was directly linked to the Christmas weekend in the form of experienced forced socialization or caused by general Christmas disturbances such as cooking and cleaning.In our conclusion, the study has increased the knowledge about into what extent patients experience potential triggers the day before their illness. Prominent was the psychosocial ill health of the population studied. The knowledge that certain factors can act as acute triggers should be incorporated into secondary preventive care. A person-centered approach with the person's story at the center, is of great importance for achieving lasting lifestyle changes and developing strategies to avoid new events.

En del kardiovaskulära händelser kan leda till plötsligt hjärtstopp orsakat av en livshotande arytmi. Idag erbjuds dessa patienter en ICD som visat sig öka överlevnaden och ger patienten en möjlighet till ett fortsatt aktivt liv. Trots att ICD:n ger patienten goda förutsättningar att leva som vanligt finns en överhängande oro och rädsla som kan ge en negativ påverkan på livskvaliteten. Syftet var att undersöka vilka faktorer som påverkar livskvaliteten hos personer med ICD. En litteraturöversikt med systematisk metod användes där 17 artiklar inkluderades och analyserades med integrerad metod. Artiklarna hämtades från databaserna CINAHL och PubMed med hjälp av sökorden Implantable Cardioverter Defibrillator och Quality of Life. Endast kvantitativa artiklar publicerad mellan 2010-2020 inkluderades. I resultatet identifierades fem kategorier av faktorer som påverkar livskvalitet hos personer med en implanterbar defibrillator. Dessa var personrelaterade faktorer, terapirelaterade faktorer, vårdrelaterade faktorer, tidsrelaterade faktorer och devicerelaterade faktorer. Slutsatsen blev att livskvaliteten hos personer med en implanterbar defibrillator påverkas av många olika faktorer och att denna patientgrupp därför har mycket att vinna på att få personcentrerad vård. Exempelvis visade det sig att män och kvinnor kan gynnas olika mycket av interventioner såsom fysisk träning eller mentalt stöd där mäns livskvalitet verkar gynnas mer av fysisk träning medan kvinnors livskvalitet gynnas mer av mentalt stöd. Även ålder påverkade livskvaliteten hos denna patientgrupp där äldre ofta uppgav bättre livskvalitet än yngre personer. Dessa faktorer och dess påverkan på livskvaliteten hos personer med ICD bör studeras vidare i syfte att bättre förstå hur vården av denna patientgrupp kan personcentreras för att främja en god livskvalitet. / Some cardiovascular events can lead to sudden cardiac arrest caused by a life-threatening arrhythmia. Today these patients are offered an ICD that has been shown to increase survival and give the patient the opportunity for a continued active life. Despite the fact that the ICD gives the patient good conditions to live as usual, there is an imminent worry and fear that has a negative impact on the quality of life. The aim was to examine which factors affect quality of life in persons living with an ICD. A literature review with a systematic method was used where 17 articles were included and analyzed with an integrated method. The articles were retrieved from databases CINAHL and PubMed with the keywords Implantable Cardioverter Defibrillator and Quality of Life. Only quantitative articles published between 2010-2020 were included. Five categories of factors that affect quality of life in persons with an implantable cardioverter defibrillator were identified in the result. These were person related factors, therapy related factors, care related factors, time related factors and device related factors. In conclusion, quality of life in persons with an implantable cardioverter defibrillator is affected by several different factors, thus this patient group has a lot to gain from person centered care. For example, the results show that men and women can benefit in different amounts from interventions such as physical training or psychological support where quality of life in men seem to benefit more from physical training whereas quality of life in women seem to benefit more from psychological support. Age was another factor that affected quality of life in this patient group where older persons more often stated having a better quality of life than younger persons. These factors and their impact on quality of life in persons with an ICD should be studied further to better understand how care of this patient group can become more person centered in order to promote a good quality of life.

Ambulanssjuksköterskor träffar dagligen patienter i olika situationer. Varje situation är unik och ställer höga krav på ambulanssjuksköterskans kommunikativa förmåga, både icke-verbalt och verbalt. God kommunikation är en förutsättning för en bra vårdrelation mellan patienten och vårdaren och har visat sig vara en central del för att uppnå personcentrerad vård. Bristande kommunikation i vården är ett av de vanligaste klagomålen från patienter och har visat sig kunna leda till sämre vård, ökade risker för vårdskador samt ökade socioekonomiska kostnader. Syftet var att identifiera vilka faktorer som enligt patienten upplevs inverka på kommunikationen i mötet med ambulanspersonal prehospitalt. Metoden som valdes var en litteraturöversikt där sökningar efter vetenskapliga artiklar genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed. 16 kvalitativa vetenskapliga studier användes i föreliggande litteraturöversikt efter att de kvalitetssäkrats och analyserats. I resultatet framkom fyra huvudkategorier som enligt patienten upplevdes inverka på kommunikationen i mötet med ambulanspersonal: Inge trygghet, Bekräftelse, Dialog, Information. Under kategorin Inge trygghet framkom tre subkategorier: Bemötande, Paralingvistiska element samt Empati. Slutsatsen var att de nyckelfaktorer som enligt patienten upplevdes inverka på kommunikationen med ambulanspersonal var vitala för att möjliggöra personcentrerad vård och ökad patientsäkerhet. Ytterligare forskning inom området är nödvändigt för att säkerställa vilka faktorer som enligt patienten upplevs inverka på kommunikationen i mötet med ambulanspersonal prehospitalt / Ambulance-nurses meet patients on a daily basis in different situations. Every situation is unique and places high demands on the ambulance nurse’s communicative ability, both non- verbally and verbally. Good communication is a prerequisite for a good care relation between patient and carer and has proven to be a central part of achieving person-centered care. Deficient communication in healthcare is one of the most common complaints from patients and has been shown to be able to lead to inadequate care, increased risks of adverse events and also increased socio-economical costs. The aim was to identify which factors according to the patient are perceived to affect the communication in the encounter with ambulance personnel in the prehospital environment. The method that was chosen was a literature review where searches for scientific articles were made in the databases Cinahl and PubMed. 16 qualitative scientific studies were used in this literature review after they were quality assured and analyzed. The results emerged in four main categories which, according to the patient, were perceived to influence the communication in the meeting with ambulance personnel: Provide security, Confirmation, Dialogue, Information. Under the category Provide safety three subcategories emerged: The encounter, Paralinguistic elements and Empathy. The conclusion was that the key factors, which according to patients were perceived to affect the communication with ambulance personnel were vital in enabling person-centered care and increased patient safety. Further research within this field is necessary to ensure which factors influence on the communication in the encounter with the ambulance personnel in the prehospital environment.