Bakgrund  Prognosen för barncancer är idag god och ca 80 procent av barn överlever sin diagnos även om en stor del drabbas av sena komplikationer. Familjecentrerad vård är ett begrepp som ser familjen som en enhet snarare än den individuella familjemedlemmen som genomgår behandling. Vidare har tidigare forskning visat på ett samband mellan måendet hos barn som undergår behandling och deras föräldrars mående då de är barnets primära stöd under behandlingen. Trots tidigare forskningsresultat är familjecentrerad vård inte fullt utnyttjat inom vård och missar potentiellt de positiva effekter det skulle kunna innebära för familjer med barn som undergår behandling för sjukdomar som cancer.       Syfte   Att beskriva föräldrars erfarenheter av att ha ett barn med cancer.   Metod Studien baserades på en icke-systematisk litteraturstudie av 19 artiklar. Artikelsökningen har genomförts i de tre vetenskapliga databaserna PubMed, CINAHL samt PsychInfo. Integrerad analys har utförts. De inkluderade artiklarna har genomgått en kvalitetsgranskning med Sophiahemmets Högskolas bedömningsunderlag för att säkerställa kvalitet och tillförlitlighet.      Resultat Resultaten antyder att det finns ett flertal olika stöd som föräldrar skulle kunna erhålla för att förbättra deras mående när deras barn har cancer. Att behålla sitt sociala liv samt ett relativt normalt arbetsliv var kopplade till positiva effekter på föräldrars mående. Majoriteten av artiklarna var samstämmiga kring att känslor kopplade till att vara förälder till ett barn med cancer inkluderade posttraumatiska stressymtom, depression, ångest och känslor av tappad kontroll över sin livssituation.    Slutsats Ett flertal olika stöd föreslås förbättra föräldrars mående. Stöd i form av kunskap och samtal mellan vårdpersonal och föräldrar ökar samt ger möjlighet att behålla ett socialt liv, den personliga sfären och relativt normalt arbetsliv föreslås också ha positiva effekter. / Background The prognosis for children's cancer is generally good and approximately 80 percent of children survive their diagnosis though many children are affected by late complications. Family centered care is a body of literature suggesting viewing the family as one unit, rather than focusing caregiving on the individual patient in need of physical care. Furthermore, previous research has shown that the mental health of children receiving care is connected to the mental health of their parents. This is mainly explained by the parental role of primary support to the child undergoing care, the mental health of the parent affecting the ability to provide the support needed for the child. Despite previous research findings, family centered care is underutilized within health care, potentially not realizing positive effects for families with children undergoing treatment for diseases such as cancer.   Aim To describe the experiences of parents to children undergoing treatment for cancer.   Method    The study was conducted using a non-systematic literature study of 19 articles. The article search has been conducted in the three scientific databases PubMed, CINAHL and PsychInfo. Integrated analysis has been performed. The included articles have been assessed with Sophiahemmet Universities assessment basis to ensure quality and reliability.     Results The results suggest that there are a number of different kinds of support that parents could receive in order to improve their mental well being during the treatment of their child. Maintaining a social life as well as the ability to keep working on a relatively normal level were suggested to contribute to parents’ well being. Furthermore the majority of the included articles were consistent on that feelings experienced as a parent of a cold with cancer were post traumatic stress symptoms, depression, anxiety and a feeling of loss of control of their life situation.      Conclusions  Several types of support could be offered to parents to improve their mental health. Support in knowledge about the disease and its treatment as well as support to maintain a social life, retaining the personal sphere and a relatively normal working life are all suggested to have a positive effect.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en folksjukdom som ökar kraftigt vid stigande ålder och kräver ökade behov av hälso- och sjukvårdsinsatser. För att bibehålla hälsan och inte belasta sjukvården kan interventioner av egenvård förebygga, underhålla och hantera den kroniska hjärtsvikten. Även livsstilsförändringar är viktiga bitar i egenvårdsinterventionen för att minska risken för sjukdomsförsämring. För att kunna sköta sin egenvård på ett optimalt sätt behövs utbildning och kunskap om effektiva interventioner som stärker förmågan att utföra egenvård. Syftet: Syftet var att belysa interventioner som kan förbättra egenvård hos personer med hjärtsvikt. Metod: En litteraturstudie valdes som metod. Sökningarna i omvårdnadsdatabaserna CINAHL och PubMed genererade totalt 16 omvårdnadsvetenskapliga artiklar publicerade mellan 2013 och 2023 som svarade på studiens syfte. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades genom integrerad analys. Resultat: Olika typer av interventioner kan förbättra egenvården hos personer med hjärtsvikt. Resultatet sorterades in i tre kategorier. Utbildningsintervention som stärker kunskap, Interventioner med teknisk support och socialt stöd och Interventioner med olika samtalstekniker.   Slutsats: Studien visar på hur strukturerade insatser av egenvårdsinterventioner stärker egenvårdsbeteendet för att förebygga, hanterar och underhåller hjärtsviktssymtom vilken inverkan på hur personen behåller hälsan. Personens självkännedom kan förbättras genom individanpassad information och utbildningsprogram för att öka kunskapen på ett sätt som passar bäst utifrån sina resurser och behov. Därför har personcentrerad vård en central roll när det gäller att stärka egenvård och delaktighet hos personer med hjärtsvikt. / Background: Heart failure is a common disease that increases sharply with increasing age and requires additional needs for health care interventions. In order to maintain health and avoid burdening the healthcare system, self-care interventions can prevent, maintain and manage chronic heart failure. Lifestyle changes are also important compondents of the self-care intervention to reduce the risk of disease worsening. In order to manage self-care in an optimal way, education and knowledge about effective interventions that strengthen the ability to perform self-care are needed. Purpose: The aim was to highlight interventions that can improve self-care in people with heart failure. Method: A literature study was chosen as the method. The searches in the nursing databases CINAHL and PubMed generated a total of 16 nursing science articles published between 2013 and 2023 that responded to the study objective. The articles are quality checked and analyzed through integrated analysis. Results: Different types of interventions can improve self-care in people with heart failure. The results were sorted into three categories. Educational intervention that strengthens knowledge, Interventions with technical support and social support and Interventions with different conversation techniques. Conclusion: The study shows how structured interventions focusing on self-care  strengthens self-care behaviours to prevent, manage and maintain heart failure symptoms which impact on how the person maintains their health. A person's self-awareness can be improved through individually tailored information and training programs to increase knowledge in a way that best suits their resources and needs. Therefore, person-centered care has a central role when it comes to strengthening self-care and participation in people with heart failure.

Aims: This literature review aimed to synthesize nurses’ experiences of providing person-centered care for older people with dementia.  Background: Life radically changes for people with health problems, especially dementia. The number of people with dementia is increasing due to the rapid increase of the aging population. It is predicted that aging will increase worldwide from 5.7 million to 6.6 million people between 2017 and 2050. Around 10% of the elderly suffer from dementia and 3% live in dedicated nursing homes. This implies an urgent need to improve the quality of care for people with dementia.  Method: This study was conducted as a qualitative meta-synthesis. The electronic databases CINAHL and PubMed were used to identify relevant literature, complemented by manual searches of journals and references.  Results: The synthesis of findings from seven studies unveiled nurses' experiences in delivering person-centered care to individuals with dementia, yielding two overarching themes: "Person-centered care in practice" and "Organizational perspectives within person-centered care". Under "Person-centered care in practice", nurses recognized the significance of personal connections, support, and adaptation, considering the patient's life history crucial. "Organizational perspectives within person-centered care" revealed challenges such as high workload and negative attitudes, hindering person-centered care implementation. Nurses expressed concerns about a lack of knowledge and skills, emphasizing the importance of education.  Conclusion: Knowing the patient's life history improves several aspects of care such as communication between the nurse and the person suffering from dementia. Patient safety and security will also improve. If nurses are aware of the patient’s likes and dislikes, the overall care can be more personalized.

Bakgrund: Besvär i mag- och tarmkanalen kan leda till att en stomi behöver läggas fram vilket resulterar i en förlorad kontroll över elimination. Inkontinens hos vuxna personer kan leda till en förvrängd självbild och sociala normer kring inkontinens skapar ett stigma. Kvaliteten på omvårdnaden av stomipatienter upplevs varierande och sjuksköterskors kunskap om stomivård ansågs vara otillräckliga. Sjuksköterskan bör vara medveten om de olika fysiska, psykiska, familjära och sociala komplikationer som tillkommer en stomi.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters upplevelser av att leva med en stomi. Metod: En litteraturstudie baserad på elva artiklar med kvalitativ ansats skapades. Artiklarna samlades in genom strukturerade sökningar i databaserna Cinahl samt PubMed och kvalitetsgranskades med hjälp av SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier. Innehållet analyserades med tematisk innehållsanalys. Resultat: Resultatet delades in i tre huvudkategorier: konsekvenser av stomin, en förändrad livssituation och behov och anpassningar. Totalt identifierades 13 underkategorier: förlorad kontroll, negativ påverkan på sömnen, påverkan på sexualitet och intimitet, förändrat utseende, social isolering och ensamhet, en ny vardag, förändrat bemötande från omgivningen, positiva sidor av ett förändrat liv, behov av planering och förberedande åtgärder, behov av stöd, behov av kunskap och erfarenhet, behov av att återfå autonomi, stomin som en del av kroppen. Konklusion: Stomin förändrade livssituationen och kunde innebära både negativa och positiva förändringar för patienten. Det fanns ett ökat behov av kunskap och planering i den nya vardagen och behovet av stöd ökade. Stomin påverkade patientens liv ur flera aspekter och sjuksköterskan måste därför ha ett personcentrerat synsätt på omvårdnaden. / Background: Gastrointestinal disorders can lead to the need for a stoma to be formed, resulting in a loss of control over elimination. Incontinence in adults can lead to a distorted self-image and social norms around incontinence create a stigma. The quality of care of ostomy patients is experienced differently and nurses' knowledge of stoma care was considered to be insufficient. The nurse should be aware of the various physical, psychological, familial and social complications associated with a stoma. Aim: The aim of this study was to highlight patients' experiences of living with a stoma. Method: A literature review based on eleven articles with a qualitative approach was created. The articles were collected through structured searches in the databases Cinahl and PubMed and quality reviewed using SBU's review template for qualitative studies. The content was analyzed with thematic content analysis. Results: The results were divided into three main categories: consequences of the stoma, a changed life situation and needs and adaptations. A total of 13 subcategories were identified: loss of control, negative impact on sleep, impact on sexuality and intimacy, changed appearance, social isolation and loneliness, a new everyday life, changed treatment from the environment, positive aspects of a changed life, the need for planning and preparatory measures, the need for support, the need for knowledge and experience, the need to regain autonomy, the stoma as a part of the body. Conclusion: The stoma changed the life situation and could mean both negative and positive changes for the patient. There was an increased need for knowledge and planning in the new everyday life and the need for support increased. The stoma affected the patient's life from several aspects and the nurse must therefore have a person-centered approach to nursing.

Introduktion: HBTQI-personer har genom historien blivit diskriminerade och kränkta, och har sämre erfarenheter av vården jämfört med heterosexuella och cis-personer. Distriktssköterskans uppdrag är bland annat att arbeta för god och säker vård, och ska ha god kännedom om de kulturella och sociala skillnader som påverkar hälsan. Syfte: Studiens syfte var att undersöka distriktssköterskans uppfattningar om att möta HBTQI-personer. Metod: Studien genomfördes som en empirisk studie där distriktssköterskor intervjuades, och där datan sedan analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier framkom i dataanalysen - Förutsättningar för ett gott bemötande, Ett personcentrerat bemötande, och Distriktssköterskans perspektiv på HBTQI-patienten.  Konklusion: Det finns goda intentioner hos distriktssköterskan kring att ge ett gott bemötande och en personcentrerad vård till HBTQI-personer. Dennes egenskaper, arbetssätt och språk har stor betydelse. Det krävs specifik kompetens och kunskap för att ge ett gott bemötande till HBTQI- personer, något som saknas både kliniskt och i utbildningar. / Introduction: Throughout history, LGBTQI individuals have faced discrimination and mistreatment, experiencing poorer healthcare outcomes compared to heterosexual and cisgender individuals. One of the district nurse's responsibilities is to work towards providing good and safe care, requiring a thorough understanding of the cultural and social differences that impact health. Aim: The study aimed to explore district nurses' perceptions of interacting with LGBTQI patients. Method: The study was conducted as an empirical investigation, involving interviews with district nurses. The collected data were then analyzed using qualitative content analysis. Results: Three main categories emerged from the data analysis - Preconditions for a good reception, A person-centered approach, and The district nurse's perspective on LGBTQI patients. Conclusion: District nurses express positive intentions towards providing a welcoming and person-centered care for LGBTQI patients. The nurse's qualities, approach, and language play a significant role. Specific competence and knowledge are required to ensure a positive interaction with LGBTQI patients, an aspect currently lacking in both clinical practice and education.

Bakgrund: En välfungerande kommunikation mellan sjuksköterska och patient utgör grunden för omvårdnad. Till följd av ökad global migration ökar mångfalden av språk. Detta kan leda till utmaningar i hälsa- och sjukvården. När sjuksköterskan och patienten inte talar samma språk uppstår det en språkbarriär. I sitt yrke ska sjuksköterskan utgå ifrån en holistisk människosyn, ett etiskt förhållningssätt och personcentrerad omvårdnad. Hur upplever sjuksköterskor kommunikationen med patienter när det inte delar ett gemensamt språk?Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att kommunicera med patienter när det föreligger en språkbarriär.Metod: En litteraturstudie som inkluderade artiklar med kvalitativ studiedesign genomfördes. Litteratursökningar gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. 10 artiklar valdes ut. Resultatet analyserades med hjälp av en kvalitativ dataanalys. Resultat: Analysen utmynnade i 2 kategorier och 5 subkategorier. Sjuksköterskorna upplevde att språkbarriärer försvårade möjligheten att utföra arbetsuppgifter, ge en personcentrerad omvårdnad och skapa en terapeutisk relation till patienten. Användandet av tolk ansågs som en nödvändig hjälp för att kunna kommunicera. Sjuksköterskorna använde sig även av andra resurser så som anhöriga som tolkar, beröring och icke-verbal kommunikation. Konklusion: Sjuksköterskorna upplevde kommunikationen med patienterna vid språkbarriärer som främst utmanande. Det framkom även att det kunde upplevas som positivt och utvecklande. / Background: A well-functioning communication between a nurse and a patient forms the basis of nursing. Due to increased global migration, the diversity of languages is expanding. This can lead to challenges in healthcare. When the nurse and the patient do not speak the same language, a language barrier arises. In their profession, the nurse should approach care from a holistic perspective, ethical standpoint, and person-centered care. How do nurses experience communication with patients when they do not share a common language? Aim: To describe the nurse's experience of communicating with patients when a language barrier exists. Method: A literature study was conducted, including articles with a qualitative study design. Literature searches were performed in the databases Cinahl and PubMed. 10 articles were selected. The results were analyzed using qualitative data analysis. Results: The analysis resulted in 2 categories and 5 subcategories. Nurses experienced that language barriers hindered the ability to perform tasks, provide person-centered care, and establish a therapeutic relationship with the patient. The use of interpreters was considered a necessary aid for communication. Nurses also utilized other resources such as family members as interpreters, touch, and non-verbal communication. Conclusion: Nurses perceived communication with patients in the presence of language barriers as primarily challenging. It was also noted that it could be perceived as positive and developmental.

No description available.

‎Nursing is a trusted profession aimed at delivering quality, patient-centered care perceived by patients as caring and satisfactory. While empiric care components are measurable as associated with clinical outcomes, patients’ perceptions of care are increasingly important in determining satisfaction with the patient care experience. Not clearly defined, nor empirically measurable, the “art” of nursing is taking on increasing importance as a component of satisfaction with the patient experience. The purpose of this integrative literature review was to review the literature in order to find common themes influencing determination of the art of nursing on patient satisfaction in acute care settings. Fourteen studies were selected and reviewed after a search of CINAHL Plus with Full Text, Cochrane Central Register of Controlled Trials, Cochrane Database of Systematic Reviews, ERIC, MEDLINE, PsycARTICLES, and PsycINFOCINAHL databases. Four themes that emerged: building a relationship with the patient; conducting a thorough assessment of the patient; meaningful communication with the patient, and availability of nurses for their patients. The findings suggest that the art of nursing, as grounded in the demonstration of nursing care behaviors, is a component of patients’ satisfaction with the provision of care. This evidence-based knowledge is transferable to efforts in modifying nursing practices that exemplify patient-centered care.

Bakgrund: Globalt uppskattas 55 miljoner vara i behov av palliativ vård. I Sverige erhåller cirka 60 000 människor palliativ vård. Syftet med den palliativa vården är att symtomlindra och bibehålla god livskvalitet. Det är av vikt att sjuksköterskan undersöker närståendes upplevelser av palliativ vård för att kunna bemöta och ge ett gott stöd. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av palliativ vård i livets slutskede. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats där 14 artiklar analyserades till resultatet. Resultat: Två teman och sex subteman identifierades. Temat behov av att känna trygghet med tillhörande subteman; Att få tillräcklig information, att ha en god relation till vårdteamet och att befinna sig i en trygg miljö. Temat behov av att känna stöd med tillhörande subteman; att känna sig trygg i vårdarrollen, att få vara inkluderad, att få stöd i att hantera dödens närvaro.    Slutsats: Närstående upplevde vikten av att känna trygghet och att få stöd. En meningsfull relation och tillräcklig information ansågs vara avgörande för att skapa känslan av trygghet. Behovet av att erhålla stöd från vårdpersonalen upplevdes vara viktigt för att få möjligheten att vara involverad och att ha ett inflytande inom vårdförloppet. Familjecentrerad vård återspeglades i resultatet genom att de centrala aspekterna framkom i sjuksköterskans och vårdteamets bemötande med närstående. / Background: Globally 55 million people are estimated to be in need of palliative care. In Sweden, approximately 60,000 people receive palliative care. The purpose of palliative care is to relieve symptoms and maintain a good quality of life. It is important that the nurse examines relatives' experiences of palliative care in order to be able to encounter relatives and provide good support. Aim: The aim was to describe relatives' experiences of palliative care at the end of life. Method: A qualitative literature review with an inductive approach where 14 articles were analyzed for the result. Result: Two themes and six subthemes were identified. The theme of need to feel secure with associated subthemes; to receive sufficient information, to have a good relationship with the care team and to be in a safe environment. The theme of need to feel supported with associated subthemes; to feel safe in the caregiver role, to be included and to be supported in dealing with the presence of death.  Conclusion: Relatives experienced the importance of feeling safe and receiving support. A meaningful relationship and sufficient information were considered crucial to creating a sense of security. The need to receive support from the care staff was felt to be important in order to have the opportunity to be involved and to have an influence within the care process. Family-centered care was reflected in the results by the fact that the central aspects emerged in the nurse’s and care team’s encounter with relatives.

No description available.