Background: Every year, hundreds of children are diagnosed with cancer. This affects the whole child's family, which means that the nurse during the child's cancer care must be there to support the whole family. The parent needs to feel involved in the child's care and have a trusting relationship with the nurse. As a parent, you have to go through a great deal of suffering, which requires the nurse to adapt her support to the needs of the parent and the child. Aim: The purpose of this study was to shed light on how a parent with a child with cancer experiences the nurse's support during and after cancer care. Method: A literature-based study was conducted. Ten qualitative articles were selected and analyzed, based on Friberg's analysis step model. This participates in three categories and a total of eight subcategories. Results: The results showed that the nurse's support was an important factor in an attempt to reduce the parent's suffering. This support could be divided into three categories: Cooperation between nurse and parent, parent's need for support and accessibility and communication. Conclusion: Pediatric cancer affects the whole child's family, and the parent is in great need of support to deal with their suffering and at the same time support their child. During their child’scancer care, the parent goes through many feelings of no longer recognizing their own child, as well as being helpless in their parenting role. By the nurse working in an empathetic and inclusive way where there is an opportunity to build meaningful and strengthening relationships between the parent and the nurse and that the parent's needs are also met, the parent's suffering can be reduced with the help of the nurse's support.

Problemformulering: Perforerande ögonskador är en psykisk påfrestning som kan ge ångest och oro hos patienter. Att möta en patient med ett stort trauma kan vara en utmaning i interaktionen mellan ögonsjuksköterskan och patienten. Ögonsjuksköterskans ansvar är att prioritera och utföra en initial bedömning snabbt, eftersom det kan vara avgörande för patientens synutfall. Befintlig forskning på området är kvantitativ och adresserar inte de individuella upplevelserna eller interaktionernas komplexitet. Syfte: Syftet var att belysa ögonsjuksköterskors upplevelser av att omhänderta och bedöma patienter med traumatiskt perforerande ögonskador i det akuta skedet. Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor med en induktiv ansats där tio ögonsjuksköterskor från regionala ögonkliniker i Sverige inkluderades. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier: En utmanande bedömning – betydelsen av rätt tillvägagångssätt, Att möta patienternas reaktioner och behov, Omvårdnadsåtgärder vid psykosociala omvårdnadsbehov och Känslor och strategier i mötet med patienten samt tio subkategorier. Konklusion: Studien visar betydelsen av ögonsjuksköterskans roll vid akut bedömning och omvårdnad av patienter med traumatiskt perforerande ögonskador. För att minska oro är det viktigt att ögonsjuksköterskan tillhandahåller lugnande och trygghetsskapande omvårdnadsåtgärder. För framtiden rekommenderas tydliga rutiner och mer forskning för att förbättra vårdkvaliteten. / Problem definition: Perforating eye injuries is a mental strain that can cause anxiety and worry in patients. Meeting a patient with a major trauma can be a challenge in the interaction between the ophthalmic nurse and the patient. The responsibility of the ophthalmic nurse is to prioritize and carry out an initial assessment quickly, as this may be crucial for the patient’s visual outcome. Existing research in the area is quantitative and does not address the individual experiences nor the complexity of the interactions. Purpose: The purpose was to highlight the experiences of ophthalmic nurses in the care and clinical assessment of patients with traumatic perforating eye injuries in the acute phase. Method: A qualitative interview study employing semi-structured questions with an inductive approach, involving ten ophthalmic nurses from regional eye clinics across Sweden. Results: The analysis resulted in four main categories: A challenging assessment – the importance of the right approach, To meet the patients’ reactions and needs, Nursing interventions for psychosocial care needs and Feelings and strategies in the meeting with the patient and ten subcategories. Conclusion: The study shows the importance of the ophthalmic nurse’s role in the acute assessment and care of patients with traumatic perforating eye injuries. To reduce anxiety, it is important for the ophthalmic nurse to provide calming and reassuring nursing interventions. Clear protocols and further research are recommended for the future to enhance quality of care.

Bakgrund: Rädslan för att möta fördomar är något som kan hindra personer med HIV till att söka vård vilket i sin tur kan leda till en försämrad hälsa. Stigmatisering kring HIV är utbredd och kan leda till negativa konsekvenser för den smittade. Stigma kan vara internaliserat eller samhälleligt och denna form av stigma kan leda till en diskriminering inom hälso- och sjukvården. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patienter med HIV och dess upplevelse av bemötande i sjukvården. Metod: Litteraturstudien som genomfördes var av kvalitativ ansats där artiklarna till litteraturstudien inhämtades från databaserna Cinahl och Pubmed. Dessa kvalitetsgranskades enligt SBU:s granskningsmall för att sedan analyseras enligt Popenoes analysmodell. Resultat: I studien framkom 2 huvudkategorier som betecknades Stigmatisering inom sjukvården och Personcentrerad vård, dessa hade i sin tur 4 underkategorier. Stigmatisering inom sjukvården inkluderade underkategorierna Mindre upplevelse av stigma inom privat vård och Kunskap och okunskap gällande HIV. Personcentrerad vård inkluderade underkategorierna Holistiskt synsätt och Positiva erfarenheter av bemötande. Konklusion: Sammanfattningsvis har denna litteraturstudie visat att patienter med HIV ofta möter stigma och diskriminering inom sjukvården, men att det även fanns de kliniker som var mer tillmötesgående än andra, detta handlade framförallt om specialiserade kliniker med en högre kunskap kring sjukdomen. En personcentrerad vård och ett holistiskt synsätt var viktiga faktorer vid bemötande av patienter med HIV.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en global och växande folksjukdom med hög dödlighet som ofta medför flera påfrestande symtom för personen. Hjärtsvikt beror på att hjärtat har nedsatt pumpförmåga vilket kan uppkomma av flera olika anledningar. Klassiska symptom för personer med hjärtsvikt är dyspné, trötthet, ödem och viktuppgång. Förutom den medicinska behandlingen är den icke farmakologiska behandlingen med egenvård och livsstilen viktiga delar för att behandla hjärtsvikt. Hjärtsvikt har även ofta negativa konsekvenser på personens vardagliga liv och livskvalitet. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som påverkade livskvaliteten hos personer med hjärtsvikt. Metod: En litteraturöversikt där analysen utgick från Whittemore & Knafl (2005) analysmetod. Litteraturöversikten innefattar 15 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Sökningarna är gjorda i databaserna CINAHL och PubMed och samtliga artiklar är kvalitetsgranskade där tio artiklar fick mycket god kvalitet och fem artiklar fick god kvalitet. Resultat: I resultatet framkom fyra huvudteman med nio subteman som hade påverkan på livskvaliteten. Dessa huvudteman var psykologiska faktorer, psykosociala faktorer, livsstilsfaktorer och fysiska faktorer. Samtliga faktorer hade olika påverkan på livskvaliteten för personer med hjärtsvikt. Slutsats: Slutsatsen i litteraturöversikten var att det fanns flera faktorer som påverkade livskvaliteten hos personer med hjärtsvikt. Det är av stor vikt att kunna identifiera dessa faktorer för att kunna öka livskvaliteten för dessa personer / Background: Heart failure is a global widespread disease with a high mortality rate. More and more people are falling ill as the population gets older and better treatment options are available. Heart failure is caused by impaired pumping capacity of the heart for various reasons. Classic symptoms for people with heart failure include dyspnea, fatigue, oedema and weight gain. The treatment, in addition to the medical treatment, is focused on nonpharmacological treatment where lifestyle has a significant factor and has been shown to increase the incidence of heart failure. People with heart failure often have a reduced quality of life as the disease usually has a negative impact on everyday life. Aim: The aim was to illuminate factors influencing the quality of life in individuals with heart failure. Method: A literature review where the analysis was based on Whittemore & Knafl (2005) method of analysis. The literature review includes 15 scientific articles with both qualitative and quantitative approaches. The searches are made in two databases CINAHL and PubMed. All articles are quality checked where 10 articles received very good quality and five articles received good quality.  Results: The results revealed four main themes with nine subthemes with different factors that had an impact on the quality of life. These main themes are psychological factors, psychosocial factors, lifestyle factors and physical factors. All factors had a different impact on the quality of life for people with heart failure. Conclusion: The conclusion of the literature review was that there were several factors that affect the quality of life of people with heart failure. It is of great importance to be able to identify these factors in order to increase the quality of life for people with heart failure.

Bakgrund I Sverige drabbas tusentals människor av hjärtstopp årligen, och dessa omhändertas inom akutsjukvården. Den vanligaste orsaken till hjärtstopp är hjärtinfarkt. För att rädda deras liv genomförs hjärt- och lungräddning (HLR). Ett perspektiv till situationen är de närstående och deras närvaro under HLR. Personalen upplever bland annat att de närstående kan vara i vägen och ett stressmoment. Däremot upplever de också att de kan stärka bandet mellan varandra när de närvarar. Den teoretiska utgångspunkten för studien var familjecentrerad vård och det syftar till att involvera de närstående och även ge dessa omvårdnad. Syftet var att belysa närståendes upplevelse av att ha närvarat vid HLR inom akutsjukvården och hur detta har påverkat de närstående efteråt. Metod Studien har genomförts som en icke-systematisk litteraturöversikt med systematisk sökmetod. Totalt har 15 artiklar inkluderats varav 10 var kvalitativa och fem var kvantitativa. De analyserades med en integrerad innehållsanalys. Resultatet fick fyra huvudkategorier vilka var Känslor under hjärt- och lungräddning, Delaktighet, Information samt Livet efter. Ur dessa har 10 underkategorier tagits fram. Dessa var Trygghet, förståelse, negativa känslor, vårdpersonalens roll, närståendes roll, valmöjlighet, tydlig information, bristen på information, positiva känslor efter samt negativa känslor efter. Studien kom fram till att det under HLR finns många känslor både positiva och negativa och att de närstående upplevde att stöd från vårdpersonalen var viktigt. Dessutom framkom det att informationen var en central del för att minska ångest och öka känslan av trygghet och hopp. Slutsatserna från studien är att de närstående upplever många känslor när de bevittnar HLR, de kan vara positiva eller negativa känslor. Dessutom önskar de närstående att de får stöd och att de önskar få valmöjligheten att vara delaktiga. Även efter situationen känner de många känslor. / Background In Sweden, thousands of people suffer from cardiac arrest every year, and these are dealt with in emergency medical care. The most common cause of cardiac arrest is heart attack. To save their lives, cardiopulmonary resuscitation (CPR) is performed. One perspective to the situation is the relatives and their presence during CPR. The staff experiences, among other things, that the relatives can be in the way and are a moment of stress. However, they also feel that they can strengthen the bond between the staff and the relatives when they attend. The theoretical framework for the study was family-centered care which aims to involve the next of kin and also provide them with care. The aim was to shed light on the relatives' experience of having been present during CPR in emergency healthcare and how this has affected the relatives afterwards. Method The study has been carried out as a non-systematic literature review with a systematic search method. A total of 15 articles have been included, of which 10 were qualitative and five were quantitative. They were analyzed using an integrated content analysis. Results The results received four main categories, which were Feelings during cardiopulmonary resuscitation, Participation, Information and Life after. From these, 10 subcategories have been developed. These were Safety, understanding, negative feelings, the role of the care staff, the role of relatives, choice, clear information, the lack of information, positive feelings after and negative feelings after. The study concluded that during CPR there are many emotions, both positive and negative, and that the relatives felt that the support of the healthcare staff was important. In addition, it emerged that the information was a central part of reducing anxiety and increasing the feeling of security and hope. The Conclusions from the study is that the relatives experience many emotions when they witness CPR, they can be positive or negative emotions. In addition, the relatives wish that they receive support and that they wish to be given the choice to participate. Even after the situation, they feel many emotions that will affect them.

Bakgrund: Kroniska venösa bensår är en vävnadsskada i form av svårläkta hudsår som är lokaliserade nedanför knäleden och är orsakade av försämrat blodflöde i venerna. Trots att många människor drabbas av återkommande, smärtsamma och resurskrävande sår är de en medicinskt lågprioriterad grupp. Syfte: Syftet var att beskriva hur det är att leva med venösa bensår. Metod: En litteraturöversikt baserat på tio vetenskapliga originalartiklar. För artikelsökningen använde vi oss av databaserna Cinahl Complete och PubMed. Analysen utfördes inspirerad av Fribergs metod. Resultat: Analysen av artiklarna ledde till tre temaområden: somatiska besvär, psykosocialt lidande och omgivningens förhållningssätt Slutsats: Personer med bensår upplever betydande fysiskt och emotionellt lidande, inklusive smärta, skamkänslor och social isolering. Dessa patienter är beroende av vårdpersonal och anhöriga, och behöver en holistisk vård med fokus på både såret och den mänskliga aspekten. Ytterligare forskning behövs särskilt kring relationen mellan bensårspatienter och deras närmaste familj. / Background Chronic venous leg ulcers are tissue injuries in the form of hard-to-heal skin sores located below the knee, caused by impaired blood flow in the veins. Despite affecting many individuals with recurrent, painful, and resource-intensive sores, they are a medically low-priority group. Aim The aim was to describe what it is like to live with venous leg ulcers. Method A literature review based on ten scientific articles. The databases Cinahl Complete and PubMed was used in search for the articles. The article analysis was based on Friberg's analysis model. Results The analysis of the articles resulted in three thematic areas: somatic symptoms, psychosocial suffering, and the attitudes of the surroundings. Conclusions Individuals with leg ulcers experience significant physical and emotional suffering, including pain, feelings of shame, and social isolation. These patients depend on healthcare professionals and relatives, requiring holistic care that addresses both the wound and the human aspect. Further research is particularly needed regarding the relationship between leg ulcer patients and their immediate family.

Bakgrund Under de senaste årtiondena har synen på familjen genomgått en betydande förändring, där traditionella normer gradvis har ersatts av en mångfald av familjekonstellationer. Samtidigt har betydelsen av familjecentrerad omvårdnad ökat inom hälso- och sjukvården, där sjuksköterskor spelar en central roll i att integrera familjens perspektiv och erfarenheter i vårdprocessen. Särskilt inom neonatalvården där föräldrar och spädbarn står inför unika utmaningar vilket gör familjecentrerad omvårdnad särskilt relevant inom dessa verksamheter.  Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att belysa föräldrars erfarenheter av familjecentrerad omvårdnad inom neonatalvården.   Metod En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes för att sammanställa relevant forskning inom ämnet. Totalt granskades 12 vetenskapliga artiklar som omfattade flera länder, inklusive England, Nederländerna, Italien, Japan, Danmark, Nya Zeeland, Indien och USA. Artiklarna analyserades med hjälp av integrerad analys. Resultat Resultatet delades in i två huvudkategorier: Erfarenheter av delaktighet samt Erfarenheter av stöd. Det framkom att föräldrar upplevde ökad känsla av kontroll och trygghet när de involverades i vården och de uppskattade stöd från vårdpersonal. Uppmuntran och handledning från sjuksköterskor bidrog till föräldrarnas självförtroende och förmåga att vårda sina spädbarn. Positiva interaktioner och hud-mot-hud betonades som betydelsefulla för anknytningen till spädbarnet. Även om utmaningar som bristande kommunikation och vårdmiljöns begränsningar identifierades, indikerade resultaten övergripande att familjecentrerad omvårdnad kan stärka föräldrarnas delaktighet och välbefinnande.  Slutsats Föräldrars erfarenheter av att känna delaktighet och stöttning i vårdprocessen verkar vara avgörande för deras välbefinnande och upplevelse av vården. Detta understryker betydelsen av att främja och stödja föräldrars aktiva engagemang inom vårdsammanhang, där sjuksköterskor spelar en central roll genom att aktivt involvera och stödja familjen. / Background Over recent decades, the perception of family has undergone a significant change, with traditional norms gradually being replaced by a diversity of family constellations. Concurrently, the importance of family-centered care has increased within healthcare, with nurses playing a central role in integrating the family's perspective and experiences into the care process. Particularly in neonatal care, where parents and infants face unique challenges, making family-centered care especially pertinent in these settings. Aim The aim of this literature review was to highlight parents' experiences of family-centered care in neonatal healthcare. Method A non-systematic literature review was conducted to compile relevant research on the topic. A total of 12 scientific articles were reviewed, encompassing several countries, including England, the Netherlands, Italy, Japan, Denmark, New Zealand, India and the USA. The articles were analyzed using integrated analysis. Results Findings were divided into two main categories: Experiences of involvement and Experiences of support. It was found that parents experienced increased sense of control and security when involved in the care and they appreciated support from nursing staff. Encouragement and guidance from nurses contributed to parents' confidence and ability to care for their infants. Positive interactions and skin-to-skin were emphasized as significant for bonding with the infant. Although challenges such as poor communication and limitations in the healthcare environment were identified, the results overall indicated that family-centered care can enhance parents' involvement and well-being. Conclusions Parents' experiences of feeling involved and supported in the care process seem to be crucial for their well-being and experience of care. This emphasizes the importance of promoting and supporting parents' active engagement in healthcare contexts, where nurses play a central role by actively involving and supporting the family.

Bakgrund Inom svensk, såväl som internationell lagstiftning fastslås att barnets bästa ska beaktas när hälso- och sjukvård ges till barn. Dessutom ska barnens inställning till den aktuella vården eller behandlingen så långt som möjligt klarläggas. Samtidigt är det en utmaning för vårdpersonalen att realisera detta i praktiken, då patientgruppen barn skiljer sig stort från vuxna i deras möjligheter att göra sin röst hörd. Barnets egna perspektiv behöver därför särskilt lyftas fram och tas i beaktning. Syfte Studiens syfte var att beskriva barns upplevelser och erfarenheter i samband med sjukhusvistelse. Metod En strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter där tolv vetenskapliga originalartiklar ligger till grund. Datainsamlingen har utförts i databaserna Pubmed och CINAHL. Resultat Resultatet identifierar de tre huvudkategorierna relationer, sjukvårdsinsatser och miljö. Sjukvårdspersonalen och familjen identifierades som två positiva och viktiga relationer för barn som vårdas på sjukhus. Åtgärder som orsakade smärta eller obehag var istället en starkt negativ upplevelse. Samtidigt var barn fortsatt nyfikna på åtgärderna och önskade erhålla information för att skapa förutsättningar till att aktivt delta i sin egen vård. Lek och sociala interaktioner var viktigt då det skapade distans till barnens roll som patient. En färgglad sjukhusmiljö med mjuka fluffiga textilier och som erbjöd avskildhet föredrogs. Slutsats Barnen uttryckte upplevelser och erfarenheter inom ett flertal områden. Resultatet visade på att deras åsikter och inställning till sin egen vård inte alltid togs i beaktning. När det gjordes visade det på positiva effekter. Med ett barncentrerat arbetssätt skulle barnens vård kunna anpassas utifrån patienternas önskan. / Background Both Swedish and international law states that the best interests of the child should be considered when providing healthcare. Furthermore, children's own views on the care or treatment in question should be taken into consideration as far as possible. At the same time, it is a challenge for healthcare professionals to realize this in practice, as children as a patientgroup differ greatly from adults in their ability to express themselves. This indicates the need to highlight and take into account children’s own experiences while hospitalized. Aim The aim of the study was to describe children's experiences of hospital stay. Method A structured literature study with elements of the methodology used in systematic reviews based on twelve original scientific articles. The data collection has been carried out in the databases Pubmed and CINAHL. Results In the result, three main categories are identified: relationships, health care interventions and environment. Healthcare professionals and family were identified as two positive and important relationships for hospitalized children. Actions that caused pain or discomfort were instead a strongly negative experience. At the same time, children remained curious about the healthcare they were provided with and wished to receive information to enable them to actively participate in their own care. Playing and social interactions were importantas such activities created distance to the children's role as patients. A colorful hospital environment with soft fluffy textiles, while at the same time offering privacy, was preferred. Conclusions Childern expressed experiences in a number of areas. The result showed that their opinions and attitude towards their own care were not always taken into account. When it was done, it showed positive effects. With a child-centered approach, the children’s care could be adapt based on the patients’ wishes.

Bakgrund: Familjecentrerad vård innebär att hela familjen inkluderas i vården. Målet är att säkerställa att familjen har nödvändiga förutsättningar för att engagera sig i vården. Det är viktigt att både patientens och familjens behov tillgodoses och att de känner sig trygga och väl omhändertagna av vårdpersonalen. Den familjecentrerade vården syftar till att underlätta sjuksköterskors arbete och stärka familjens förmåga att hantera hälsorelaterade utmaningar. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av familjecentrerad vård inom barn- och ungdomssjukvården. Metod: En beskrivande litteraturstudie med tematisk analys baserat på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ eller mixad metodik. Huvudresultat: Tre huvudkategorier och åtta underkategorier identifierades med fokus på relationer och samarbete, inkludering och engagemang samt organisatoriska aspekter. Analysen belyste hinder och faktorer som underlättar för familjecentrerad vård samt nyckelfaktorer för framgångsrik implementering och organisering. Det visade sig att ett bristande engagemang från såväl familjen som sjukvårdspersonal påverkar den familjecentrerade vården och möjligheten till tillfrisknande. Kulturella aspekter framkommer också och sjuksköterskor har erfarit att okunskap hindrat relationsbildandet men också förståelsen och tilliten till varandra. Slutsats: Denna litteraturstudie ämnar ge en djupare förståelse för ett familjecentrerat arbetssätt. Studien visar på utmaningar och möjligheter som kan komma att påverka leveransen och optimering av familjecentrerad vård. Föreliggande litteraturstudie påvisar också att goda relationer och ett respektingivande arbetssätt till familjer och kollegor leder till bättre bemötande, bättre kommunikation och en god möjlighet till att individanpassa vården. / Background: Family-centered care is supposed to ensures that the entire family is included in the care process. The goal is to ensure that the family has the conditions to engage in the care. It is important that both the patient’s and the family’s needs are met and that they feel secure and well taken care of by the nurses. Family-centered care aims to facilitate nurses' work and strengthen the family’s ability to handle health related difficulties. Purpose: To describe nurses' experience of family-centred care in child and youth healtcare. Method: A descriptive literature study with thematic analysis based on ten scientific articles with qualitative or mixed approaches. Main results: Three main categories and eight subcategories were identified focusing on relationships and collaboration, inclusion and commitment as well as organizational. The analysis highlighted barriers and facilitators for family-centered care, as well as key factors for successful implementation and organization. It was found that a lack of engagement from both the family and the nurses affects the family-centered care and the possibility of recovery. Cultural aspects also emerged, and nurses have experienced that ignorance hinders the formation of relationships but also understanding and trust in each other. Conclusion: This literature study aims to deepen the understanding of family-centered work and shows challenges and opportunities that may affect the delivery and optimization of family-centered care. The current literature study also shows that good relationships and a respectful way of working with families and colleagues lead to better treatment, better communication and a good opportunity to tailor care to the individual.

BACKGROUND:Patients receiving complementary and alternative medicine (CAM) therapies often report shifts in well-being that go beyond resolution of the original presenting symptoms. We undertook a research program to develop and evaluate a patient-centered outcome measure to assess the multidimensional impacts of CAM therapies, utilizing a novel mixed methods approach that relied upon techniques from the fields of anthropology and psychometrics. This tool would have broad applicability, both for CAM practitioners to measure shifts in patients' states following treatments, and conventional clinical trial researchers needing validated outcome measures. The US Food and Drug Administration has highlighted the importance of valid and reliable measurement of patient-reported outcomes in the evaluation of conventional medical products. Here we describe Phase I of our research program, the iterative process of content identification, item development and refinement, and response format selection. Cognitive interviews and psychometric evaluation are reported separately.METHODS:From a database of patient interviews (n = 177) from six diverse CAM studies, 150 interviews were identified for secondary analysis in which individuals spontaneously discussed unexpected changes associated with CAM. Using ATLAS.ti, we identified common themes and language to inform questionnaire item content and wording. Respondents' language was often richly textured, but item development required a stripping down of language to extract essential meaning and minimize potential comprehension barriers across populations. Through an evocative card sort interview process, we identified those items most widely applicable and covering standard psychometric domains. We developed, pilot-tested, and refined the format, yielding a questionnaire for cognitive interviews and psychometric evaluation.RESULTS:The resulting questionnaire contained 18 items, in visual analog scale format, in which each line was anchored by the positive and negative extremes relevant to the experiential domain. Because of frequent informant allusions to response set shifts from before to after CAM therapies, we chose a retrospective pretest format. Items cover physical, emotional, cognitive, social, spiritual, and whole person domains.CONCLUSIONS:This paper reports the success of a novel approach to the development of outcome instruments, in which items are extracted from patients' words instead of being distilled from pre-existing theory. The resulting instrument, focused on measuring shifts in patients' perceptions of health and well-being along pre-specified axes, is undergoing continued testing, and is available for use by cooperating investigators.