Denna uppsats är en undersökning av civilreligionen i Barack Obamas tal. Uppsatsens syfte har varit att analysera vilken funktion civilreligionen har haft i talen, hur den har framställts, och vilka taltillfällen som har haft ett större civilreligiöst innehåll än andra. Med hjälp av Robert N. Bellahs teori om den amerikanska civilreligionen har jag fastställt vad civilreligion är. Talen har analyserats med hjälp av en retorikanalys, för att kunna finna civilreligionens retoriska funktion. I undersökningen har jag analyserat sju tal mellan åren 2009-2015, de år som Barack Obama har varit USA’s president. I min slutsats kom jag fram till att civilreligionen kommer till uttryck olika beroende på i vilken situation talet har framförts. Obamas minnestal visade att civilreligionen fungerade som ett verktyg att skapa en gemenskap för nationen, och i State Of the Union användes den för att legitimera diverse beslut rörande nationell och internationell politik. De tal som stämde med vad tidigare forskning har visat var installationstalen, där det gick att finna många likheter mellan talen, och civilreligionen kommer till uttryck för att det är vad som förväntas av en amerikansk president.

Skolverket presenterar att skolan ska främja att elever tar del av de för samhället gemensamma värderingarna, men vilka är de gemensamma värderingarna? Syftet med uppsatsen har varit att konkretisera vad de gemensamma värderingarna innebär samt att sätta dem i relation till teorin om civilreligion. Med hjälp av den tidigare forskningen har åtta teman identifierats vilka författaren anser vara typiska för det svenska samhället, nämligen: Neutralitet, Välstånd, Nationell solidaritet, Jämställdhet, Individualism, Demokrati, Sekularisering, Globalisering. Med hjälp av den kritiska diskursanalysen, lanserad av Norman Fairclough, kodas värdegrunden efter de identifierade temana. Resultatet av analysen undersöks vidare med hjälp av teorin om civilreligion, det visar sig att skolans värdegrund hjälper till att förmedla av en svensk civilreligion. Den svenska civilreligionen visar sig även förespråka en specifik människosyn samt ett specifikt samhällssystem vilket läraren aktivt ska fostra eleverna till att bli en del av. Den svenska civilreligionen kan i vissa fall begränsa skolans arbete för en kulturell mångfald.

Studiens syfte är att undersöka på vilket sätt den amerikanska civilreligionen visar sig inom den amerikanska militären och hur den kan inverka på eventuella föreställningar om och påverka identiteten hos de amerikanska soldaterna. Studien genomförs med hjälp av en litteraturöversikt och dess material består av vetenskapliga artiklar. De teoretiska perspektiv som används inom studien är Peter L. Bergers och Thomas Luckmanns kunskapssociologi i kombination med den Social identitetsteori som presenteras av Antoon Geels och Owe Wikström. Ur studien framkom i huvudsak tre slutsatser. Den första slutsatsen är att den amerikanska civilreligionen visar sig inom den amerikanska militären bland annat via den nära relation som finns mellan nationen, militärverksamheten och soldaterna. Slutsats nummer två är att den amerikanska civilreligionen kan inverka på föreställningar om den amerikanska soldaten exempelvis genom objektivering. Den tredje slutsatsen är att den amerikanska civilreligionen kan påverka de amerikanska soldaternas identitet via den amerikanska militärverksamheten. Sådan påverkan är möjlig genom depersonalisation och synkroniserade utseenden. Av studien dras även slutsatsen att det finns behov av mer forskning inom ämnesområdet.

<p>Uppsatsen behandlar hur USA: s president George W Bush använder civilreligiösa inslag i sin retorik under sitt första år som president. Han startade ämbetsperioden med att använda religiösa anspelningar i sitt installationstal., för att sedan fortsätta i samma anda hela året. </p><p>Bush är inte den första presidenten att använda sådana retoriska knep. Ända sedan USA: s grundande har presidenterna förstärkt sin talarkonst genom att hänvisa till Gud och att landet är utvalt av Gud - ett nytt Israel. Landets presidenter har alltid varit mer eller mindre övertygade om att Gud står på USA: s sida. Detta trots att det första tillägget i USA: s konstitution föreskriver en separation mellan religion ochstat. </p><p>Uppsatsen analyseras utifrån en innehållsanalys, som är en vanlig metod för att analysera politiska tal. Vår innehållsanalys består av åtta olika kategorier som speglar Bushs civilreligiösa retorik väl. Resultatet visar att Bush som president anser att det är självklart att en amerikansk president har en gudstro. Han använder ett religiöst språkbruk genom att citera ur Bibeln och Koranen i sina offentliga framträdanden. Han säger sig vara övertygad om att USA är utvalt av Gud att styra över världen. En stor del av Bushs civilreligiösa retorik går att hitta i att han försöker ena nationen genom att hänvisa till landets historia. Han visar ofta hur krigshjältar och presidenter har offrat sina liv för USA. </p><p>Vi anser att Bush använder civilreligiös retorik för att ena nationen vid svåra tillfällen. Efter terrorattacken den 11: e september 2001 ökar frekvensen av civilreligion hos Bush. Det är tydligt att den amerikanske presidenten vill ena en nation i chock. Vi menar också att det av tradition förväntas att USA:s president har ett civilreligiöst språkbruk. Vi menar att Bush använder civilreligionen som en ursäkt för att inte genomföra reella politiska förändringar i samhället.</p>

<p>The aim of this paper is to apply Robert N. Bellahs theory of civil religion, within a Swedish societal context. Bellahs theory was designed in, and influenced by American culture. Therefore, the “translation” of Bellahs theory does not come without problems. A methodological discussion concludes with methods focusing on national self-conceptions. Through this method, the Swedish social democratic notion of the “folkhem” can be related to the notions included by “the American way of life”. The “folkhem” as well as “the American way of life” includes ideas of the nation, made up by specific historical events, in both nations. Those ideas are vital parts of the national self conception in both nations. Historical premises are constantly reborn through the rhetorical reinterpretation, and through the eyes of Bellah, the notion of the folkhem creates a national embracive, ethical value system. The notion of the folkhem still is viable in the Swedish society. Contemporary use of the folkhem-notion is discerned by the threats of globalization and neoliberlismic tendencies. In the light of these threats, the folkhem-notion includes the preservation of Puritanism ideals.</p><p> </p>

Uppsatsen behandlar hur USA: s president George W Bush använder civilreligiösa inslag i sin retorik under sitt första år som president. Han startade ämbetsperioden med att använda religiösa anspelningar i sitt installationstal., för att sedan fortsätta i samma anda hela året. Bush är inte den första presidenten att använda sådana retoriska knep. Ända sedan USA: s grundande har presidenterna förstärkt sin talarkonst genom att hänvisa till Gud och att landet är utvalt av Gud - ett nytt Israel. Landets presidenter har alltid varit mer eller mindre övertygade om att Gud står på USA: s sida. Detta trots att det första tillägget i USA: s konstitution föreskriver en separation mellan religion ochstat. Uppsatsen analyseras utifrån en innehållsanalys, som är en vanlig metod för att analysera politiska tal. Vår innehållsanalys består av åtta olika kategorier som speglar Bushs civilreligiösa retorik väl. Resultatet visar att Bush som president anser att det är självklart att en amerikansk president har en gudstro. Han använder ett religiöst språkbruk genom att citera ur Bibeln och Koranen i sina offentliga framträdanden. Han säger sig vara övertygad om att USA är utvalt av Gud att styra över världen. En stor del av Bushs civilreligiösa retorik går att hitta i att han försöker ena nationen genom att hänvisa till landets historia. Han visar ofta hur krigshjältar och presidenter har offrat sina liv för USA. Vi anser att Bush använder civilreligiös retorik för att ena nationen vid svåra tillfällen. Efter terrorattacken den 11: e september 2001 ökar frekvensen av civilreligion hos Bush. Det är tydligt att den amerikanske presidenten vill ena en nation i chock. Vi menar också att det av tradition förväntas att USA:s president har ett civilreligiöst språkbruk. Vi menar att Bush använder civilreligionen som en ursäkt för att inte genomföra reella politiska förändringar i samhället.

The aim of this paper is to apply Robert N. Bellahs theory of civil religion, within a Swedish societal context. Bellahs theory was designed in, and influenced by American culture. Therefore, the “translation” of Bellahs theory does not come without problems. A methodological discussion concludes with methods focusing on national self-conceptions. Through this method, the Swedish social democratic notion of the “folkhem” can be related to the notions included by “the American way of life”. The “folkhem” as well as “the American way of life” includes ideas of the nation, made up by specific historical events, in both nations. Those ideas are vital parts of the national self conception in both nations. Historical premises are constantly reborn through the rhetorical reinterpretation, and through the eyes of Bellah, the notion of the folkhem creates a national embracive, ethical value system. The notion of the folkhem still is viable in the Swedish society. Contemporary use of the folkhem-notion is discerned by the threats of globalization and neoliberlismic tendencies. In the light of these threats, the folkhem-notion includes the preservation of Puritanism ideals.