Idag visar allt fler forskningsresultat på de språkutvecklande vinsterna hos samtliga barn när verksamheter bedrivs med AKK som komplement. AKK är ett paraplybegrepp som innefattar bland annat bildstöd och tecken som stöd, där olika AKK-system visualiserar språket. Syftet med denna studie har varit att undersöka förskollärares inställningar till användande av AKK, samt vilka förutsättningar de anser sig ha för att naturligt kunna använda sig av AKK i undervisningen. Genom kvalitativa intervjuer har vi kunnat se likheter och olikheter i förskollärarnas kunskaper och sätt att använda AKK, likväl som vi delgetts deras tankar kring ämnet. Studiens resultat visar att förskollärare generellt har en god inställning till AKK och dess arbetsformer, men att verksamhetens arbete oftast endast innefattar arbete med bildstöd. Dagens förskollärare har väldigt olika förutsättningar för att kunna bedriva undervisning med AKK inkluderat, vilket kan ge konsekvenser. Studien påtalar vikten av kompetenshöjande fortbildningsmöjligheter för våra pedagoger, och tidigare forskning visar att pedagoger som är duktiga på AKK har lättare att uppmärksamma behov och anpassa lärmiljöerna på ett sätt som inkluderar alla barn. I studien framkommer också hur både barngruppens och arbetslagets konstellation påverkar hur arbetet med AKK tar vid, samtidigt som resultatet visar på förskollärarnas insikt om fördelarna med AKK oavsett vilka uttalade behov som finns. / Today, more and more research results show the language development gains of all children when activities are conducted with ACC as a supplement. ACC is an umbrella concept that includes image support and signs as support, where different ACC systems visualize the language. The purpose of this study has been to examine preschool teachers' attitudes towards using ACC, as well as what conditions they consider to have to be able to naturally use ACC in teaching. Through qualitative interviews, we have been able to see similarities and differences in the preschool teachers' knowledge and ways of using AKK, as well as their thoughts on the subject. The results of the study show that preschool teachers generally have a good attitude towards ACC and its working methods, but that the organization's work usually only includes work with image support. Today's preschool teachers have very different conditions for being able to teach with ACC included, which can have consequences. The study points to the importance of competence-enhancing continuing education opportunities for our pedagogues, and previous research shows that pedagogues who are good at ACC have an easier time paying attention to needs and adapting learning environments in a way that includes all children. The study also shows how the constellation of both the children's group and the work team affects how the work with AKK takes place, while the results show the preschool teachers' insight into the advantages of ACC regardless of the stated needs.

I skolan så ska utbildningen vara likvärdig, och det betyder att man behöver ta hänsyn till elevers olika förutsättningar och behov. Att skapa en verksamhet som är anpassad för alla individer, vilket betyder att ibland behöver man göra anpassningar. Att jobba med anpassningar behöver inte vara svårt, med små medel kan man som lärare mot fritidshem göra det enklare för gruppen men även för dig själv som lärare mot fritidshem. Innan år 2022 var det svårt att hitta forskning på ämnet inkludering i fritidshemmet. Men under år 2022 så kom det ut en forskningsserie som belyser inkludering på fritidshemmet. Forskningsserien bestod av begreppen delaktighet, anpassningar och inkludering. Då jag från start tänkt utifrån banorna att vi alla är olika och att vi ska möta alla barn utifrån deras förutsättningar utan att korrigera dem som personer har jag valt att använda mig av relationellt perspektiv och det normkritiska perspektivet i denna studie. För att genomföra min studie så har jag valt att göra kvalitativa intervjuer samt en traditionell enkät för att samla in mitt material. I mina resultat har jag kommit fram till att det behövs olika slags förutsättningar för att inkludering ska fungera i verksamheten. Det behöver göras anpassningar i verksamheten utifrån gruppen men även individen. Flera mår bra av anpassningar i helgrupp men inte alla. Förutom praktiska förutsättningar krävs det även att personal och ledning har en gemensam inställning till att arbeta med anpassningar. Att jobba med relationer, delaktighet och värdegrund är något som visat sig vara ett vinnande koncept för att få en grupp och individer som fungerar. / The education in school should be equal for all individuals. You should take every student’s different circumstance and needs in consideration. To create an environment that is adaptive for all individuals you sometimes need to make adaptations in the environment. Working with adaptations does not have to be difficult, with small average you can make it easier for the group but also for yourself as a teacher towards leisure centres. Before year 2022, it was difficult to find research on the topic of inclusion in leisure centers. However, in year 2022, a series of research papers was published highlighting inclusion in leisure centers. The research series consisted of the concepts of participation, adaptations, and inclusionI have chosen to use relational perspective and the norm-critical perspective in this study. To conduct my study, I have chosen to do qualitative interviews and a traditional questionnaire to collect my material. In my results I have conclude that different kinds of conditions are needed for inclusion to work in the environment. Adaptations need to be made in the activities based on the group but also the individual. Many people benefit from adjustments in the whole group, but not all. In addition to practical conditions, the right attitude is also required from staff and management. Working with realities, participation and values is something that has proved to be a winning concept.

Syftet med den här kunskapsöversikten är att få en djupare förståelse om neuropsykiska funktionsnedsättningar hos elever med autism och hur vi som lärare kan anpassa den ordinarie undervisningen, med fokus på SO-undervisning, för att inkludera dessa elever och öka deras förutsättningarna för lärande. Frågeställningen blir därför “Vilka extra anpassningar kan lärare göra inom ramen för ordinarie SO-undervisning för att inkludera elever med autism?”Arbetet görs genom att vi granskar och tolkar vetenskaplig forskning och litteratur, för att sedan besvara frågeställningen för denna kunskapsöversikt. Denna studien har behandlat olika strategier som lärare och pedagoger kan använda i sin undervisning för att underlätta för elever med autism. Dessa strategier är bland annat visuellt stöd, kooperativt lärande mot ett gemensamt mål, rekonstruera olika historiska händelser, exempelvis ett rollspel om vikingatiden, bildstöd, tydlighet och rutiner där man strävar mot strukturerade SO-lektioner. En strukturerad dag med tydliga instruktioner och rutiner ger elever med autism ökad förståelse av vad som finns omkring dem vilket ökar deras medvetenhet. Detta resulterar i att eleverna upplever mer kontroll och känner mer säkerhet både i skolmiljön men även i vardagen.