[pt] Esta dissertação tem como foco principal a investigação das variáveis domésticas que contribuíram para conformar a política externa dos Estados Unidos em relação a Cuba no primeiro mandato do presidente Bill Clinton, entre os anos de 1993 e 1996. O argumento apresentado aqui é que a continuidade do padrão de hostilidades que caracterizou o relacionamento entre Washington e Havana durante os anos da guerra fria se deveu, principalmente, à mobilização política de uma influente parcela da comunidade cubano- americana. Este segmento, que está concentrado em sua maior parte no estado da Flórida, soube aproveitar o acesso que o sistema americano garante aos grupos que visam a influenciar as políticas públicas naquele país. Por meio de uma análise que combina a observação da ação política dos atores sociais envolvidos com a questão cubana nos Estados Unidos e dos mecanismos institucionais que os traduzem em estímulos para a formulação da política externa americana, este trabalho procura estabelecer a relação entre dinâmica política doméstica e a diplomacia dos Estados Unidos para Cuba. / [en] This dissertation has its focus in the investigation of the domestic variables that contributed to shape the american foreign policy towards Cuba in the first term of Cintons administration, from 1993 to 1996. The argument presented here is that the continuity of the animosity pattern that distinguished the relationship between Washington and Havana during the Cold War, is due to the political mobilization of a powerful portion of the cuban-american community. That segment, wich its major part is established in Florida, knew how to deal with the opportunities that the american political system grant to social groups that try to influence the policy-making process in the United States. This analysis combines the observation of the political action of social agents involved with the cuban politcs and the institutional machinery that translates it into stimuli to the american policy-making process, and try to establish the relation between the domestic policy and the american diplomacy to Cuba.

No description available.

This thesis explores the function and limitations of presidential immigration rhetoric, using Presidents Ronald Reagan and Bill Clinton as examples to show the development of rhetoric across their presidencies. Reagan and Clinton are theoretically ideologically juxtaposed, though examples found in their public speech on immigration politics show patterned language that contributed to harmful discourses, kept legislation ineffective, and promoted anti-immigration sentiment. Most persistent since Reagan’s response to the fourth and current wave of immigration to the U.S. was the description of the United States as a “nation of immigrants.” Reference to the “nation of immigrants” was often conflictingly coupled with rhetoric that promoted restrictive sentiments. Contradictory and ambiguous presidential immigration rhetoric used to appeal to multiple constituencies has left immigration legislation unproductive and has had harmful consequences for immigrant communities.

This dissertation explores the relationship between gender, war, and media constructions of both. Using the theoretical frameworks of the social constructions of gender and the gendered constructions of the public sphere, I have analyzed how Time magazine portrayed Condoleezza Rice and Hillary Clinton in discussions of war. Time represents mainstream mediated coverage in this case. Rice and Clinton represent women outside the normal boundaries of femininity. First, they were participants in the public sphere, which is largely male-dominated in our society. Second, both women were involved in discussions of war and foreign policy. Their participation in this area of the public sphere is a contradiction to how society expects women to act during war time. The most interesting conclusion is the way the women are linked back to the private sphere through their relationships with men. These representations align with historical theoretical definitions of the public sphere, which favor male participation and often disregard female participation. / text

This thesis – Shooting the President: Screen Depictions of the American Presidency from John F. Kennedy to Josiah Bartlet – examines the depiction of the presidency in American film and television from 1960 until the present day. In this study I explore the relationships between the presidency and Hollywood, particularly in the context of genre structures. I examine the constructions of specific presidential mythologies based on the real presidencies of Kennedy, Nixon and Clinton and the construction of fictional presidencies in the television series The West Wing. In four sets of case studies, I will chart the changing significance of each president through different genres, looking particularly at how each presidential mythology is affected by the anxieties and fashions of the contemporary political and social world. I also examine the ways in which the appearance of presidentiality is created within each text by various means including set design, the choice of actor, the use of dialogue and the framing of particular characters. The aims of my thesis are to demonstrate how a telegenic style of politics formed during and after the Kennedy presidency can be seen to be both represented and enhanced in genre films and television series. I chart the relationship of this new mediated style of presidency through my case studies as it faces challenges such as Watergate, Clinton’s sex scandals and the terrorist attacks of September 11 2001. Finally, I aim to demonstrate through a close reading of the latter seasons of The West Wing how the American public can be seen to be prepared by its popular media for the success of the first black president, Barack Obama.

Syftet med denna uppsats är testa Muddes hypotes: När populistiska aktörer når politiska framgångar och hotar etablissemanget, svarar delar av etablissemanget med att inkludera ett populistiskt språkbruk för att mota bort utmanaren. Ovanstående hypotes prövas genom att undersöka om Hillary Clinton och Jeb Bush som tillhör ett politiskt etablissemang utvecklat sitt språk i sina kampanjtal mot att bli mer eller mindre populistiska, i samband med att Donald Trump och Bernie Sanders som av flera medier blivit beskrivna som populister anslutit sig till primärvalet 2016 i USA. Teorin som används i uppsatsen är hämtad från Cas Muddes studie The Populist Zeitgeist samt Kirk A. Hawkins studie ”Is Chávez Populist?”. Metoden i uppsatsen utgörs av en kvalitativ idealtypsanalys. Utifrån uppsatsens resultat kan följande indikationer redovisas. Hillary Clinton har inte inkluderat ett mer populistiskt språk i sina kampanjtal i samband med att Trump och Sanders ställt upp inför primärvalet 2016 i USA. Detta står i motsats till Jeb Bush som inkluderat ett mer populistiskt språk i samband med att Trump och Sanders ställt upp inför primärvalet 2016 i USA, vilket styrker Muddes hypotes.

Problemformulering och syfte Det amerikanska presidentvalet 2016 var unikt – för första gången hade en kvinna chansen att bli president. De båda kandidaterna, Hillary Clinton och Donald Trump, figurerade flitigt i media under respektive valkampanj, inte minst på bild. Och just bilden har fått en allt större betydelse i nyhetsbevakning. I de traditionellt textbaserade medierna blir bilderna fler och större, medan texten krymper. Då mycket av tidigare forskning fokuserat på gestaltning i text, ville vi ta det vidare till bild. Syftet med vår studie var därför att se hur de två kandidaterna i det amerikanska valet gestaltas i bild. Men även hur rubrikerna till bilderna är gestaltade. Metod och material Vi har gjort en kvantitativ innehållsanalys av bilder publicerade på Hillary Clinton och Donald Trump i New York Times och Dagens Nyheter från den 1 november till och med den 8 november 2016. Totalt analyserade vi 67 bilder, 46 där Hillary Clinton förekom och 34 där Donald Trump förekom. Huvudresultat Resultatet av vår studie visar att media gestaltar kandidaterna olika i bild. Skillnaden finns i valet av bildutsnitt, kameravinkel och ansiktsuttryck. Det vanligaste sättet att gestalta Hillary Clinton på är som en lättillgänglig och oproblematisk person, dock med en viss distans. Medan Donald Trump gestaltas som en öppen och tillgänglig person som står nära läsarna, men samtidigt som en makthavare med ett allvarligt uttryck. Gestaltningarna av kandidaterna kan även tolkas som stereotypa för hur kvinnor och män porträtteras i media, där media fortsätter att reproducera könsstereotypa föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt. Rubrikerna gestaltades i största utsträckning som spel.

Problemformulering och syfte Medierapporteringen kring det amerikanska valet år 2016 har varit enorm i USA såväl som i Sverige. När media rapporterar och skildrar händelser görs en gestaltning. I och med det faktum att världen är obegränsad och mediernas format är begränsat får således all rapportering en viss gestaltning. Gestaltningar har en stor påverkan på mottagaren och kan exempelvis göra att misstron mot politik och politiker ökar samt att förtroendet för medier minskar. Mycket forskning kring gestaltning i val har gjorts men forskning som avhandlar hur svenska medier gestaltat det senaste amerikanska valet finns det mindre av. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur det amerikanska presidentvalet år 2016 gestaltades i tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen. Metod och material En kvantitativ innehållsanalys av nyhetstexter i tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen ligger till grund för den här studien. Innehållsanalysen gjordes på tidningarna som publicerades från den 30 oktober till den 8 november 2016. Totalt analyserades 127 artiklar, 28 i Dagens Nyheter, 22 i Svenska Dagbladet, 25 i Aftonbladet och 52 i Expressen. Huvudresultat Resultatet av studien visar att de olika tidningarna gestaltar valet på varierande sätt men den gemensamma nämnaren är den stora förekomsten av skandalgestaltnng. Sakgestaltning är den dominerande gestaltningen, vilket även är morgontidningarnas vanligaste form av gestaltning. Kvällstidningarna använder sig oftast av spel - och skandalgestaltning. Hillary Clinton beskrivs mer positiv och mindre negativ än Donald Trump trots att hon oftare förekommer som huvudaktör i de skandalgestaltade texter.

This study will explore the similarities and differences between Alcibiades and Nicias’ speeches to the Athenian Assembly in 415 BC and Secretary Hillary Clinton and President Donald J. Trump’s first presidential debate in 2016. The ancient speeches were regarding the Sicilian Expedition, while the modern speeches focused on each candidates’ foreign policy plan regarding Syria and the Islamic State (IS). Despite the near 2,500-year difference between these two democracies, there are striking similarities between the ways their governments are structured as well as the values they uphold. I explore the significance of the fact that the Athenians and the modern-day Americans have two ostensibly functioning democracies yet the candidates whom they elected and the subsequent results were disadvantageous for the long-term sustainability of their countries. I will look at the differences between the expectations of the democratic institutions and what the outcomes of the debates were. Additionally, I compare the differences between the Athenian democracy and the American democracy.

For years, Texas has experienced significant growth and demographic change that has slowly altered the balance of Texas’s political power. This thesis argues that due to a series of unlikely developments, the scales are tipping in favor of the Democrats much earlier than projected. As a result of demographic changes, Donald Trump, and the Tea Party faction of the Texas GOP, the Democrats may be able to win Texas’s electoral votes, as well as the 2018 Texas gubernatorial race.