Antalet personer som diagnostiseras med en kognitiv sjukdom ökar i världen. De kognitiva sjukdomarna är vanligare i hög ålder men även yngre människor insjuknar. Sjukdomarna ger ett ökat behov av stöd i vardagen och den största delen av vård och omsorg ges idag av de anhöriga.  Syftet var att beskriva upplevelsen av att leva tillsammans med en partner som drabbats av enkognitiv sjukdom med tidig debut. Metoden som använts har varit en litteraturstudie med induktiv ansats. Sökningar i databaserna Pubmed, Cinahl och PsycInfo gjordes med begränsningen artiklar som publicerats mellan 2012 – 2023 för att endast inkludera aktuell forskning. Studien baserades på 15 kvalitativa forskningsartiklar som bedömdes kunna svara på syftet.  Resultatet presenteras i sex kategorier. Det visar att partners till personer med kognitivasjukdomar med tidig debut upplever svårighet för den sjuke att få en diagnos. De upplever även okunskap och bristfälligt stöd från hälso-och sjukvårdspersonal. Känslorna är svåra och rollerna i relationen förändras. Stigmatiseringen kring sjukdomarna är stor och det sociala livet berörs negativt. Även den egna hälsan, ekonomin och arbetslivet påverkas och de vårdande partnerna känner en oro inför framtiden. Slutsatsen är att stigmatiseringen och okunskapen är stor, både hos samhället och inom hälso- och sjukvård och påverkar livet för de som lever tillsammans med en partner med en kognitiv sjukdom. Kunskaperna om kognitiva sjukdomar med tidig debut behöver ökas för att minska skamkänslor och social isolering hos dem som drabbas. Det stöd som finns idag behöver ses över och utgå mer från behoven hos den som är sjuk och dennes anhöriga. / The number of people diagnosed with a cognitive disease are increasing worldwide. Cognitive disorders are more common in the elderly, but younger people also fall ill. The diseases givesan increased need for support in everyday life, and most of the care is provided by the family. The aim was to describe the experience of living together with a partner who was affected byan early onset cognitive disease. The method used has been a literature study with an inductive approach. Searches in thedatabases PubMed, Cinahl and PsycInfo were made with the limitation of articles published between 2012 - 2023 to include only current research. The study is based on 15 qualitative research articles that we considered able to answer to the purpose.  The results are presented in six categories. It shows that partners of people with an early onset cognitive disease experience difficulties for the person affected by the disease to get a diagnosis. They also experience ignorance and lack of support from health professionals. The emotions are difficult and the roles in the relationship change. The stigma surrounding the diseases is big and the social life is negatively affected. Their own health, finances and working life are also affected, and the caring partners are worried about the future. The conclusion is that the stigma and ignorance is substantial both in society and in health care and affects the lives of those who live with a partner with a cognitive disorder. Knowledge of cognitive disease with an early onset needs to be increased in order to reduce feelings of shame and social isolation in those affected. The support that exists today needs to be reviewed and based more on the needs of the person who is ill and their family.

Litteraturöversikten behandlar begreppen kognitiv sjukdom, personcentrering och livskvalitet. Kognitiv sjukdom drabbar varje år ett ökande antal människor.  Konsekvensen av kognitivsjukdom är omfattande med ett ökande antal drabbade på samhällsnivå. Ett personcentrerat förhållningssätt inom vården kan bidra till god omvårdnad och ökad livskvalitet. Syftet med studien var att belysa inverkan av personcentrerad vård på livskvalitet hos personer med kognitiv sjukdom. Använd metod var en allmän litteraturöversikt med systematisk sökmetod. Databassökning genomfördes med sökorden demens, Alzheimer, personcentrerad vård och livskvalitet, vilket bedömdes svara väl mot syftet. Efter urval kvarstod 15 artiklar, kvalitativa och kvantitativa, vilket gav en mixad metod.  Resultatet extraherades genom tematisk syntes, genom vilken analytiska teman genererats. Resultatet presenterades under tre teman: ökad livskvalitet genom (1) aktiviteter, (2) sociala interaktioner och (3) emotioner. Personcentrerade aktiviteter i dagliga livet visade sig ha påverkan på livskvalitet hos personer med kognitiv sjukdom. Personer som erhöll högre andel personcentrerad vård värderades ha högre livskvalitet och bättre förmåga att genomföra aktiviteter i dagliga livet. Personcentrerad vård förbättrade sociala interaktionerna, vilket gav positiv påverkan på livskvalitet. Positiv påverkan på interaktioner kunde ses oavsett grad av kognitiv sjukdom. Personcentrerad vård minskade agitation, ökade livskvalitet och välbefinnande.  Slutsatsen visade att personcentrerad vård har betydelse för livskvalitet hos personer med kognitiv sjukdom. Personcentrerad vård har inverkan på en rad områden i livet vid ökad livskvalitet exempelvis ökad förmåga till aktiviteter i dagliga livet. Det påvisades också att valfrihet och upplevd kontroll påverkade livskvalitet positivt. / The literature review deals with the concepts of cognitive disease, person-centeredness and quality of life (QoL). Cognitive disease affects an increasing number of people every year. The impact of cognitive disease is extensive with an increasing number of people affected at the societal level. A person-centered approach can add to good care and increased QoL. The aim of the study was to highlight the impact of person-centered care on QoL in people with cognitive disease. The method used was a literature review with a systematic search method. A database searchwas conducted using the keywords dementia, Alzheimer, person-centered care and quality of life, which were assessed to respond well to the aim of the study. 15 articles remained after selection, both qualitative and quantitative, which resulted in a mixed method approach. The results were extracted through thematic synthesis, through which analytical themes were generated.The results were presented under three themes: increased QoL through 1) activities, 2) social interactions and 3) emotions. Person-centered activities in daily life were found to have an impact on the QoL of people with cognitive disease. Persons who received a higher proportion of person-centered care were valued as having a higher QoL and a better ability to carry out activities in daily life. Person-centered care improved social interactions, which had a positive impact on QoL. Positive influence could be seen regardless of the severity of the cognitive disease. Person-centered care also reduced agitation and increased QoL and wellbeing. The conclusion showed that person-centered care is important for the QoL of persons with cognitive disease. Person-centered care has an impact on several areas in life when QoL is increased, as for instance increased ability to carry out activities of daily life. Freedom of choice and perceived control was shown to affect QoL positively.

Kognitiv sjukdom är en globalt växande folksjukdom som påverkarpersonens kognitiva förmågor. Långa väntetider och platsbrist till hyreslägenhet påsärskilt boende gör att fler personer vårdas i ordinärt boende. Distriktssköterskan haren viktig roll i omvårdnaden att hantera oförutsägbara utmaningar hos personer medkognitiv sjukdom. För att möta det ökade omvårdnadsbehovet behövs det kunskapsom täcker den befintliga kunskapsluckan. Syfte: Var att belysa distriktssköterskanserfarenheter av att ge omvårdnad till personer med kognitiv sjukdom i hemmet.Metod: En kvalitativ systematisk litteraturstudie med en induktiv ansats.Sammanställningen har utförts i enighet med Polit och Becks niostegsmodell. Elvaartiklar svarar på studiens syfte. Artiklarna analyserades enligt Braun och Clarkestematiska analys. Resultat: Distriktssköterskorna beskrev olika erfarenheter vilketresulterade i två huvudteman: Skapa en individanpassad omvårdnad samt Mötabrister och risker och ge omvårdnad mot personens vilja. Möjligheterna till att ge enindividanpassad omvårdnad är att lära känna individen, hemmets betydelse, samarbetei team och kunskap. Utmaningarna är tid, personalbrist samt brist på kontinuitet.Vidare utmaningar är risker i hemmiljön, göra intrång i hemmet och möta närståendesmisstro. Det används tvångsåtgärder och omvårdnad mot personens vilja. Slutsats:Distriktssköterskan slits mellan viljan att ge individanpassad omvårdnad samt debrister och utmaningar som hen ställs inför. / Introduction: Cognitive disease is a growing global disease that affects a person’s cognitive abilities. Long waiting times and a lack of places for rental apartments in nursing homes mean that more people are cared for at home. The district nurse has an important role in nursing to deal with unpredictable challenges in people with cognitive disease. To meet the increased need for nursing, knowledge is needed that covers the existing knowledge gap. Aim: Where to shed light on the district nurse´s experience of caring for people with cognitive disease at home. Method: A qualitative systematic literature study with an inductive approach. The compilation has been carried out in agreement with Polit and Beck’s nine-step model. Eleven articles answer the aim of the study. The articles were analyzed according to Braun and Clarke’s thematic analysis. Results: District nurses described different experiences, which resulted in two main themes: Create individually tailored care and Face shortcomings and risk and provide care against the person´s will. The possibilities for providing individualized care are getting to know the person, the importance of the home, cooperation in teams and knowledge. The challenges are time, staff shortages and lack of continuity. Further challenges are risks in the home environment, trespassing in the home and meeting distrust from relatives. Coercive measures and care are used against the person´s will. Conclusion: The district nurse is torn between the desire to provide individualized care and the shortcomings and challenges that are faced.

Bakgrund: Kognitiv sjukdom är ett samlingsbegrepp för olika sjukdomstillstånd i hjärnan som påverkar kognitiva funktioner. En av de främsta orsakerna till vårdbehov hos äldre personer är kognitiv sjukdom. Kognitiv sjukdom kan påverka personen psykiskt och fysiskt. Levnadsberättelsen berör information om personens erfarenheter och händelser i livet. Syfte: Syftet var att belysa levnadsberättelsens betydelse vid omvårdnaden av och i vardagen för personer med kognitiv sjukdom. Metod: En icke-systematisk litteraturöversikt med strukturerad sökning i databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo genomfördes. Efter kvalitetsgranskning genomfördes integrerad innehållsanalys och 16 artiklar som besvarade syftet inkluderades. Resultat: I resultatet formulerades huvudkategorierna betydelsen av levnadsberättelsen i vardagen och betydelsen av levnadsberättelsen i omvårdnad. Resultatet visar levnadsberättelsens betydelse för personer med kognitiv sjukdom. Arbete utifrån levnadsberättelsen har visat sig utgöra en grund för personcentrerad omvårdnad. Slutsats: Resultatet visar att levnadsberättelsen beskrivs vara ett verktyg för att stärka den enskilda individen, minska och förebygga BPSD samt för personcentrerad omvårdnad. Arbete med levnadsberättelsen beskrivs även som en meningsfull aktivitet som kan stärka relationer. Enligt prognoser kommer förekomsten av äldre personer med kognitiv sjukdom öka de kommande åren, det ställer krav på nya arbetssätt och ökad kompetens hos vårdpersonal. / Background: Cognitive disease is a collective term for various disease in the brain that affect cognitive functions. One of the main causes of increased care needs in older people is cognitive disease. Cognitive disease can affect the person psychologically and physically. The life story concerns information about the person’s experiences and life events. Aim: The aim was to highlight the importance of the life story in nursing and in everyday life for people with cognitive disease. Method: A non-systematic literature review with a structured search strategy in CINAHL, PubMed and PsycInfo was conducted. After quality review, integrated content analysis was conducted and 16 articles that answered the aim of the work were included. Results: In the result, the main categories were the meaning of the life story in everyday life and the meaning of life story in nursing. The result shows the importance of the life story for people with cognitive disease. Work based on the life story has been shown to form a basis for person-centered nursing. Conclusion: The results highlights that the work with the life story is described as a tool to strengthen the individual, to reduce and prevent BPSD and for person-centered care. Work with the life story is also described as a meaningful activity that can strengthen relationships. Future years has a forecast with an increase incidence of elderly people with cognitive disease, which will require an increased level of knowledge among healthcare professionals and new working methods.

Kognitiv sjukdom är en folksjukdom som förändrar förutsättningarna i livet för personen som insjuknar, för anhöriga och ställer stora krav på samhällets resurser. Vi står idag inför stora utmaningar både demografiskt, med en allt äldre befolkning och med att rekrytera personal inom vård-och omsorg. Idag pågår en rörelse mot Nära vård där personer ska vara mer delaktiga i sin egen vård och vården ska i högre grad organiseras och bedrivas med utgångspunkt från patientens behov och förutsättningar. Omställningen innebär att vården samskapar med personen och flyttar fokus från sjukdom till ett mer hälsofrämjande arbete. Detta ställer stora krav på vården för en ökad förståelse för hur det är att leva med kognitiv sjukdom.  Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser och hantering av att leva med en kognitiv sjukdom. Metoden var en icke-systematisk litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklar söktes i databaserna Pubmed och PsycINFO. Alla artiklarna granskades kritiskt och sammanställdes i 6 kategorier och 20 underkategorier. Som teoretisk referensram användes KASAM som mäter känsla av sammanhang.  Resultatet påvisar att få diagnosen kognitiv sjukdom upplevs komma som en chock och som ett hot mot värdigheten som människa, men också som början på en process mot acceptans. Personerna beskrev att minnet försämrades, svårigheter med orientering och att klara vardagliga göromål men också att de använde strategier för att hantera det. För en del personer blev nuet och framtiden kaotisk, där skammen över att inte minnas eller fungera som tidigare, tillsammans med andras personers stigmatiserade syn på sjukdomen, gjorde livet svårt att hantera. Andra uttryckte att de var nöjda med livet och upplevde hälsa, trots sjukdom. Personer med kognitiv sjukdom upplever att alla går igenom sin egen utveckling och ingen person och sjukdom är den andra lik. Trots livsförändrande förhållanden fanns personer som upplevde hälsa och välbefinnande trots sjukdom. Känslan av sammanhang påverkade personernas förmåga att hantera de existentiella, psykiska, fysiska och sociala påfrestningar personen stötte på. Därför behövs ett specifikt utformat stöd som bygger på kunskap och förståelse för vad det innebär att leva med kognitiv sjukdom. / Cognitive disease is a national disease that changes the conditions in life for the person who falls ill, for relatives and places great demands on society's resources. Today, we face major challenges both demographically, with an increasingly aging population and with recruiting staff in health and social care. Today, there is a movement towards” Nära vård” where people should be more involved in their own care and the care should be organized and conducted to a greater extent based on the patient's needs and conditions. The transition means that care cocreates with the person and shifts the focus from illness to more health-promoting work. This places great demands on care for an increased understanding of what it is like to live with cognitive disorder. The purpose of the study was to describe people's experiences of living with cognitive disease. Method: The study was performed as a non-systematic literature review based on 15 scientific articles with a qualitative approach. Articles were searched in the databases Pubmed and PsycINFO. All articles were critically reviewed and compiled into 6 categories and 20 subcategories. As a theoretical frame of reference, KASAM was used, which measures sense of context. Being diagnosed with a cognitive disorder was described as coming as a shock and was experienced as a threat to human dignity, but also as the beginning of a process towards acceptance. The people described things like memory deterioration, difficulty with orientation and coping with everyday tasks, but also that they used strategies to deal with it. For some people, the present and the future became chaotic, where the shame of not remembering or functioning as before together with other people's stigmatized view of the disease made life difficult to manage. Others expressed that they were satisfied with life and experienced health, despite illness. People with cognitive disease experience that everyone goes through their own disease course and no two people and illnesses are the same. Despite life-changing conditions, there were people who experienced health and well-being despite illness. The sense of coherens affected the person's ability to deal with the existential, psychological, physical and social stresses the person encountered. Therefore, a specifically designed support is needed that is based on knowledge and understanding of what it means to live with a cognitive disorder.

Bakgrund: Många äldre personer med kognitiv svikt och palliativt vårdbehov lever antingen hemma eller vårdas på vård-och omsorgsboenden. För att få en heltäckande förståelse av patientens symptom, kan sjuksköterskan använda sig av olika bedömningsinstrument. Det finns flera olika bedömningsinstrument tillgängliga för att bedöma symtom, både för generella och specifika symtom inom palliativ vård. Dessvärre är många av dessa verktyg inte lämpade för användning vid bedömningar av personer med minskad kognitiv förmåga. Syfte: Studiens syfte är att belysa sjuksköterskors erfarenhet av symtomskattning i kombination med bedömningsinstrument vid palliativ vård av personer med kognitiv sjukdom inom den kommunala hemsjukvården. Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats användes. Insamlingen av data gjordes med kvalitativa enkäter med öppna frågor. Resultat: Resultatet presenteras i två övergripande kategorier: Symtombedömning och Möjligheter och utmaningar vid symtombedömning. Resultatet visar att symtombedömning med hjälp av skattningsinstrument genomförs i olika utsträckningar samt att samverka i team med patient, anhöriga samt andra professioner ses som en nödvändighet för att säkerställa en högkvalitativ och säker palliativ vård för personer med kognitiv sjukdom. Konklusion: Symtomskattning ska inte bara beaktas som en standardiserad process, utan snarare som en komplex och individuell bedömningsuppgift som kräver olika strategier baserat på patientens behov och situation. / Background: Many older adults with cognitive impairment and palliative care needs either live at home or are cared for in nursing homes. In order to obtain a comprehensive understanding of the older adults symptoms, nurses can utilize various assessment tools. Several symptom assessment tools are available to evaluate symptoms, both general and specific, within palliative care. Unfortunately, many of these tools are not suitable for use with individuals with reduced cognitive abilities. Aim: The purpose of the study is to illuminate nurses' experiences of symptom assessment in combination with assessment tools in palliative care for individuals with cognitive disorders within municipal home healthcare. Method: A qualitative method with an inductive approach was employed. Data collection was conducted through qualitative surveys with open-ended questions. Findings: The results are presented in two overarching categories: Symptom Assessment and Opportunities and Challenges in Symptom Assessment. The findings indicate that symptom assessment using assessment instruments varies, and collaboration in a team with the patient, family, and other professionals is considered essential to ensure high-quality and safe palliative care for individuals with cognitive disease. Conclusion: Symptom assessment should not be regarded merely as a standardized process but rather as a complex and individualized evaluation task that requires various strategies based on the patient's needs and situation.

Nästan alla som har en kognitiv sjukdom utvecklar någon typ av beteendemässiga och psykiska symptom vid demens (BPSD). De olika symptomen vid BPSD kan ha många olika orsaker, däribland olika kroppsliga besvär eller otillfredsställda behov. Även biverkningar av läkemedel kan vara en orsak till att BPSD uppstår. Riktlinjerna säger att BPSD i första hand ska behandlas med icke-farmakologiska åtgärder. Trots detta behandlas BPSD ofta med läkemedel. Många av de läkemedel som används är olämpliga för personer med kognitiv sjukdom. Icke-farmakologiska åtgärder kan riktas till att tillfredsställa personens behov medan läkemedelsbehandling syftar till att minska ett symptom. Studiens syfte var att undersöka effekten av icke-farmakologiska åtgärder vid BPSD hos personer med kognitiv sjukdom som bor på vård- och omsorgsboende. Den metod som användes för att besvara studiens syfte var en integrerad analys för allmän litteraturöversikt. Data har sökts fram via CINAHL, PubMed och manuella sökningar. Femton artiklar inkluderades till resultatet i denna studie.  Resultatet är presenterat i kategorierna: Enkla interventioner och Komplexa interventioner med underkategorierna: Hundterapi, Ljusterapi och Pedagogiska föremål. Resultatet visar att ett flertal icke-farmakologiska åtgärder hade signifikant minskande effekt på BPSD men även att implementeringen av icke-farmakologiska åtgärder i vissa fall kunde leda till en ökning av somliga BPSD-symptom. Det fanns fall där olika studier kommit fram till olika effekt av liknande interventioner. Slutsatsen är att det finns underlag som motiverar prioriteringen av icke-farmakologiska åtgärder vid BPSD samt att dessa åtgärder ska utformas personcentrerat. / Almost everyone who has a cognitive disease will develop some type of behavioral and psychological symptoms of dementia (BPSD). The different symptoms of BPSD can have many different causes, including physical ailments or needs that have not been satisfied. Side effects from drugs can be another cause for BPSD. The guidelines recommend that BPSD should primarily be treated with non-pharmacological interventions. Despite this, BPSD is often treated with drugs. Many of the drugs used are inappropriate for people with cognitive disease. Non-pharmacological interventions focus on the person's needs while drug treatment is primarily focused on a symptom. The aim of the study was to investigate the effect of non-pharmacological interventions on BPSD in people with cognitive disease living in nursing homes. The method used to answer the aim of this study was an integrated analysis for a review of literature. Data was sought through CINAHL, PubMed and manual searches. Fifteen articles were included in the result of this study. The result is presented in the categories: Simple interventions and Complex interventions with the subcategories: Dog therapy, Light therapy and Pedagogic objects. The result shows that several non-pharmacological interventions had significantly decreasing effect on BPSD but also that the implementation of non-pharmacological interventions in some cases could lead to an increase of some BPSD-symptoms. There were cases where different studies showed different effects from similar interventions. In conclusion it is supported to prioritate non-pharmacological interventions in BPSD and that these interventions should be designed in a person centred way.