Im Beitrag werden Anwendungen aus dem Web2.0-Bereich, die besonders geeignet sind, bestimmte Behinderungsgruppen in ihrem Kommunikationsverhalten zu unterstützen, identifiziert und klassifiziert. In Verbindung mit der Betrachtung von möglichen Barrieren in diesen Web2.0-Anwendungen kann daraus abgeleitet werden, welche Anwendungen besonders kommunikationsunterstützend für bestimmte Behinderungsgruppen wirken und welche Maßnahmen zur Steigerung der Nutzungsraten getroffen werden sollten.

A Neurodegenerative Disease (ND) is progressive damage to brain neurons, which the human body cannot repair or replace. The well-known examples of such conditions are Dementia and Alzheimer’s Disease (AD), which affect millions of lives each year. Although conducting numerous researches, there are no effective treatments for the mentioned diseases today. However, early diagnosis is crucial in disease management. Diagnosing NDs is challenging for neurologists and requires years of training and experience. So, there has been a trend to harness the power of deep learning, including state-of-the-art Convolutional Neural Network (CNN), to assist doctors in diagnosing such conditions using brain scans. The CNN models lead to promising results comparable to experienced neurologists in their diagnosis. But, the advent of transformers in the Natural Language Processing (NLP) domain and their outstanding performance persuaded Computer Vision (CV) researchers to adapt them to solve various CV tasks in multiple areas, including the medical field. This research aims to develop Vision Transformer (ViT) models using Alzheimer’s Disease Neuroimaging Initiative (ADNI) dataset to classify NDs. More specifically, the models can classify three categories (Cognitively Normal (CN), Mild Cognitive Impairment (MCI), Alzheimer’s Disease (AD)) using brain Fluorodeoxyglucose (18F-FDG) Positron Emission Tomography (PET) scans. Also, we take advantage of Automated Anatomical Labeling (AAL) brain atlas and attention maps to develop explainable models. We propose three ViTs, the best of which obtains an accuracy of 82% on the test dataset with the help of transfer learning. Also, we encode the AAL brain atlas information into the best performing ViT, so the model outputs the predicted label, the most critical region in its prediction, and overlaid attention map on the input scan with the crucial areas highlighted. Furthermore, we develop two CNN models with 2D and 3D convolutional kernels as baselines to classify NDs, which achieve accuracy of 77% and 73%, respectively, on the test dataset. We also conduct a study to find out the importance of brain regions and their combinations in classifying NDs using ViTs and the AAL brain atlas. / <p>This thesis was awarded a prize of 50,000 SEK by Getinge Sterilization for projects within Health Innovation.</p>

Introduction: Cognitive impairment is converted for 15% to Alzheimer’s disease (AD), which is incurable. The aim of this study is to investigate whether Herpes simplex virus type 1 (HSV1) and its interaction with allele ε4 of Apolipoprotein E (ApoE-ε4) may be possible risk factors for cognitive impairment. Here, suggestions for implementation of Precision Public Health (PPH) is also presented; population studies of relevant biomarkers of infectious burden and data from health outcomes with the aim of remedying public health crises, monitoring diseases, anticipating risks and using public health initiatives adapted to risk groups to increase understanding of diseases, such as AD. Method: An analysis of 1013 people aged 75 from the cohort, Prospective Investigation of the Vasculature in Uppsala Seniors (PIVUS), was performed. Linear mixed models (LMM) were used to investigate whether anti-HSV1 IgG and ApoE-ε4 are associated with risk of developing cognitive impairment over 5 years. Anti-HSV1 IgG in serum was detected by Enzyme-linked immunosorbent assays and cognitive impairment was examined by Mini Mental State Examination. Results: Neither anti-HSV1 IgG positivity nor its interaction with ApoE-ε4 were associated with cognitive impairment. Discussion: Studies of HSV1 without HSV2 or HSV show mixed results. Therefore, we do not yet have sufficient evidence to implement PPH-interventions against these risks. Other cognitive tests that are more sensitive to early changes and adjustment for underrepresented groups may potentially contribute to a more accurate analysis. / Bakgrund: Kognitiv nedsättning övergår för 15 % till Alzheimers sjukdom (AD) som är obotlig. Denna studie har målsättningen att undersöka om Herpes simplex virus typ 1 (HSV1) och dess interaktion med riskvarianten allel ε4 av genen Apolipoprotein E (ApoE-ε4) kan vara möjliga riskfaktorer för kognitiv nedsättning. I arbetet diskuteras även hur man genom Precision Public Health (PPH) kan studera befolkningen med avseende på relevanta biomarkörer och data från hälsoutfall med syfte att avhjälpa folkhälsokriser, övervaka sjukdomar och förutse risker såsom sjunkande kognition och med folkhälsoinsatser anpassade till riskgrupper öka förståelsen av dessa tillstånd. Metod: En analys av 1013 personer 75 år ur kohorten ”Prospecive Investigation of the Vasculature in Uppsala Seniors” (PIVUS). Linear mixed models (LMM) användes för att undersöka om anti-HSV1 IgG och ApoE-ε4 är associerade med kognitiv nedsättning under 5 år. Anti-HSV1 IgG i serum detekterades med ”Enzyme-linked immunosorbent assays” och kognitiv nedsättning undersöktes med Mini Mental State Examination. Resultat: Anti-HSV1 IgG positivitet var inte associerat med kognitiv nedsättning. Anti-HSV1 IgG positivitet och samtidig ApoE-ε4 var inte heller associerat med kognitiv nedsättning. Diskussion: Andra studier av endast HSV1 utan HSV2 eller HSV visar blandade resultat, varför kunskapsläget idag inte stödjer tillämpning av PPH-interventioner mot dessa risker. Andra kognitiva mått som är känsligare för små förändringar nära intakt kognition samt justering för underrepresenterade grupper kan möjligen bidra till säkrare analys.

Thesis subject: The Role of Family Carers in the Nursing Home for Persons with Cognitive Impairment. The theme of this thesis is the role of the family carers in the nursing home for persons with cognitive impairment. This topic is very actual due to the aging of society and to the increasing of life expectancy. A proportion of the old people in society increases but in the same time there is a decreasing number of people who could take care of them at home (due to negative population balance, disintegration of traditional family, economic situation and high requirements of the care etc.). Many seniors who are depending on the help of the others (such as people with dementia) spend their old age in institutional care. The qualitative research in this thesis shows that families continue in caregiving even after the admission of their relatives to a nursing home. The aim of this research was to describe the involvement of families in the institutional care and to identify factors that influence this phenomenon. Research was conducted in one nursing home for persons with cognitive impairment. Semistructured interviews were conducted with a sample of informants consisting of five professional nurses and four family carers. The analysis of data was carried out using the grounded theory. Research...

In modern European society, there is not the slightest doubt that all people, regardless of gender, age, race, and health status have the same rights as guaranteed, which are called human rights. According to the existing laws and agreements (referred to in the work) and according to the generally accepted rules, the human rights are inalienable, with the exception of serious and precisely specified reasons. This work deals with the problem of how to balance this elementary right with the fact that for people with cognitive impairment it is sometimes necessary to carefully consider some form of restriction of their rights. The aim of this work is to find a definition of the human rights for the elderly with cognitive impairment. Secondary objectives are to describe the social services standards in relation to human rights and the subjects who are involved in supervising the observance of the rights, and the current status. The selected issues were viewed through the implementation theory, the concept of street-level bureaucracy, and the quality of life. The thesis is based on analysis of available secondary data and expert interviews. The acquired data show that although in the Czech Republic there are a number of institutions dealing with human rights, only a few of them are concerned with the rights of...

Hintergrund Ziel der vorliegenden Untersuchung war die Erfassung der Lebensqualität von älteren Menschen mit leichten kognitiven Störungen im Vergleich zu kognitiv gesunden älteren Menschen. Die Prävalenz von leichten kognitiven Störungen in der Bevölkerung wird in epidemiologischen Studien mit 3 bis 19 % der über 65-Jährigen angegeben (Ritchie, 2004). Methode Es handelt sich um eine 2012 bundesweit durchgeführte bevölkerungsrepräsentative Befragung zur subjektiven Lebensqualität von 997 Probanden (60 Jahre und älter). Die Erfassung erfolgte mittels der Messinstrumente WHOQOL-BREF und dem speziell für ältere Menschen entwickelten WHOQOL-OLD. Zudem wurden die ermittelten Werte für die Lebensqualität in den soziodemografischen Kontext gesetzt, um eventuelle Faktoren zu ermitteln, die die unterschiedlichen Bereiche der Lebensqualität beeinflussen. Zur Identifikation kognitiver Störungen wurde der DemTect eingesetzt. Bei Verdacht auf Demenz fand das Interview nicht statt. Probanden mit leichten kognitiven Beeinträchtigungen wurden interviewt. Das Ergebnis des DemTects bestimmte die Zuteilung der Probanden in die jeweilige Gruppe (leichte kognitive Störungen vs. kognitiv gesund). Die Kriterien für die Gruppe der Probanden mit leichten kognitiven Störungen erfüllten 267 Probanden, für 730 Teilnehmer fanden sich keine Anzeichen einer kognitiven Beeinträchtigung. Ergebnis Die befragten Probanden im Alter ab 60 Jahre mit leichten kognitiven Störungen schätzten ihre Lebensqualität in allen Bereichen des WHOQOL-BREF und WHOQOL-OLD (außer im Bereich Ängste und Befürchtungen hinsichtlich Tod und Sterben) geringer ein als kognitiv gesunde Probanden. Schlussfolgerung Es konnte gezeigt werden, dass bereits leichte kognitive Störungen mit einer erheblichen Reduktion der subjektiven Lebensqualität einhergehen.:Bibliografische Zusammenfassung 3 Abkürzungsverzeichnis 4 Abbildungs- und Tabellenverzeichnis 6 1 Einleitung 7 1.1 Lebensqualität und ihre Erfassungsinstrumente 8 1.2 Leichte kognitive Störungen und ihre Diagnostik 13 2 Theorie und Stand der Forschung 17 2.1 Theoretischer Ansatz 17 2.2 Stand der Forschung 18 3 Fragestellungen und Ziele der Studie 39 4 Methodisches Vorgehen 41 4.1 Auswahl der Probanden 41 4.2 Datenerhebung 41 4.3 Beschreibung der Erhebungsinstrumente 42 4.4 Statistische Auswertung 44 5 Ergebnisse 45 5.1 Soziodemografische Merkmale der Studienteilnehmer 45 5.2 Mittelwerte WHOQOL-BREF 48 5.3 Mittelwerte WHOQOL-OLD 49 5.4 Einfluss von soziodemografischen und gesundheitsbezogenen Determinanten auf die Lebensqualität 50 5.4.1 Lebensqualitätsbereiche des WHOQOL-BREF 51 5.4.2 Lebensqualitätsbereiche des WHOQOL-OLD 54 6 Diskussion 57 7 Schlussfolgerungen und Ausblick 69 8 Zusammenfassung der Arbeit 70 9 Literaturverzeichnis 72 Erklärung über die eigenständige Abfassung der Arbeit 89 Lebenslauf 90 Publikationen 91 Danksagung 92

No description available.

No description available.

In assistive technology, there are mainly two different users that needs to be taken into account when developing products. The first, and most important, is the end-user who requires the product in order to function and live a normal life. The second is the support person who, for some products, needs to assist the end-user by preparing it to be used. This report presents the master thesis project conducted by Mattias Bygge and Sofie Strand at KTH Royal Institute of Technology in Stockholm. The client was Abilia, a company that research, develop, manufacture and sell assistive technology to people with impairments. This main goal of this project was to redesign a cognitive planning board. The product is used as a visual aid by people who has difficulties in planning daily activities and keeping track of time. In order to develop the product in a suitable way, a literature study and interviews with Abilia’s employees laid the foundation for the user studies that were conducted with end-users and support people. Several concepts were generated and five were evaluated against the original product and presented to the company. The two concepts that received the highest ranking, (1) Extra Hours and (2) Extra Hours Bistable, were further investigated and were eventually developed into one single hybrid concept. The final design proposal is Day Master, a flexible planning board intended for people with a cognitive impairment that impedes their ability to plan daily activities and keep track of time. The product visually displays time and weekdays by using coloured LED lights, which support people may program without difficulty to fit the end-user’s preference. The amount of hours is changeable with a range of 12-18 hours of daytime and with the remaining hours distributed to night-time. The accessories that have been developed for this products are a simple protective cover, and two holders, one for images and one for whiteboard markers. All accessories attaches to the planning board with magnets. / I hjälpmedelsteknologi är det fler än en användare som man måste ta hänsyn till när man utvecklar produkter. Den första och viktigaste är slutanvändaren som är den som behöver produkten i vardagen för att kunna leva ett någorlunda normalt liv. Den andra är stödpersonen som i många fall är den som förbereder produkten för användning av slutanvändaren. Denna rapport presenterar masterexamensarbetet utfört av Mattias Bygge och Sofie Strand på KTH Kungliga Tekniska Högskola i Stockholm. Kunden för projektet var Abilia, ett företag som utvecklar, tillverkar, och säljer hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning. Målet med detta projekt var att omdesigna deras kognitiva planeringstavla. Produkten används som ett visuellt hjälpmedel av personer som har problem med tidsuppfattning och planering av aktiviteter. Projektet inleddes genom en literaturstudie och intervjuer med personal på Abilia. Detta lade grunden för användarstudierna där både slutanvändare och stödpersoner deltog. Utifrån användarstudierna så genererades ett flertal koncept varav fem stycken evaluerades mot original produkten och som presenterades för företaget under en delpresentation. De två koncept som erhöll högsta ranking i evalueringen var (1) Extra Hours och (2) Extra Hours Bistable. Koncepten undersöktes ytterligare och kom slutligen att kombineras till ett gemensamt koncept. Det slutgiltiga designförslaget är Day Master, en flexibel planeringstavla som riktar sig mot personer med en kognitiv funktionsnedsättning som försvårar för dem att hålla koll på tiden och planera aktiviteter. Produkten visar tid och veckodagar visuellt med hjälp av färgade LED lampor som stödpersonerna lätt och intuitivt kan programmera för att passa slutanvändarens individuella behov. Day Master ger möjligheten att själv bestämma antalet timmar som distribueras mellan dag och natt. Den har ett spann på 12-18 timmar för dagtid och återstående timmar läggs på natttid. Tillbehören som har utvecklats för denna produkt är ett enkelt magnetiskt plastskydd och två stycken olika ställ, ett för bilder och ett för whiteboardpennor. Alla tillbehör fästs på whiteboardtavlan med hjälp av magneter.

The number of dementia cases is increasing worldwide. Most research and development in this area is related to the prevention of dementia, and to the development of various prediction tools for dementia. The tools made available take most of the medical data into account while calculating risk scores, with only a small amount of non-medical data. There is a lot of data related to medical and non-medical risk factors available from various sources which can be retrieved and analysed in real time, but this is today not used in any risk score tool for risk score calculation. As part of the project Multimodal strategies to promote a healthy brain in ageing: Innovative evidence-based tools (MULTI-MODE), a new risk score is being developed to be used in a new ICT-based tool for dementia prediction. Identification of non-medical data and a good model to fill the gap between data available at the server and using this data in risk score calculation may help in increasing the predictability of tools. In this thesis, some of the existing risk factors for the prediction of dementia are described, and the importance of non-medical factors in calculating risk scores is discussed. Additional non-medical factors are identified that could be included in future versions of the risk score. A database design for storing risk score information efficiently is presented, as is an app structure that can be used at the server side to validate the user input and to increase the effectiveness of a prediction tool. / Antal demensfall ökar över hela världen. Forskning och utveckling inom detta område är relaterat till att förebygga demens och att utveckla olika prognosverktyg för demens. Flera tillgängliga verktyg tar hänsyn till medicinska data i beräkning av riskpoäng, med endast en liten mängd av icke-medicinska data. Det finns en hel del data om medicinska och icke-medicinska faktorer online, men de används idag inte för riskpoängberäkning. Som en del av projektet Multimodala strategier för att främja en frisk hjärna i åldrande: Innovativa evidensbaserade verktyg (MULTI-MODE), så har en ny metod utvecklats för att användas i ett nytt IT-baserat verktyg för demensförutsägelse. Identifiering av icke-medicinska data och en bra modell för att överbrygga gapet mellan tillgängliga data på servern och använda dessa data i riskberäkning kan bidra till att öka precisionen hos verktyg. I den här studien beskrivs en del befintliga riskfaktorer för förutsägelse av demens och vikten av icke-medicinska faktorer i beräkning av risk diskuteras. Ytterligare icke-medicinska faktorer identifieras som skulle kunna ingå i framtida versioner av riskverktyg (såsom appar). Vissa identifierade riskfaktorer har analyserats och visade att effekten av att införa icke-medicinska faktorer ökar precisionen i resultaten. En databasdesign för lagring av riskinformation på ett effektivt sätt presenteras, liksom en appstruktur som kan användas på serversidan för att validera några av de parametrar som kan öka effektiviteten av verktyget.