Denna studie har som syfte att analysera representation av colombianer i populärkulturen, med särskilt fokus på Netflix TV-serie Griselda (2024). Målet är att analysera hur identitet förmedlas och sociala hierarkier avbildas med hjälp av visuella element och stereotyper i serien. Genom att granska kamerarörelser, mise-en-scéne, aktörer, kroppsspråk, kostymdesign och färgschema, strävar studien efter att öka förståelsen för hur semiotiska element  potentiellt kan forma åskådarens uppfattningar och åsikter om den colombianska befolkningen. Netflix TV-serie Griselda fick stor uppmärksamhet, vilket gjorde den snabbt populär bland tittare. Serien är ett samarbete mellan amerikanska och colombianska skapare och baseras på den verkliga historien av den colombianska drogbaronessan Griselda Blanco.  Denna serie återspeglar hur streamingtjänsten Netflix försöker att anpassa sitt innehåll till diverse språk och kulturella preferenser hos publiken. Även om serien har fått en betydande framgång i västvärlden, har den fått en mer reserverad mottagning från den colombianska publiken, vilket skapade intresse för att undersöka hur regissören och producenter förmedlar nationella identiteter och sociala hierarkier på ett visuellt sätt i serien. Det teoretiska ramverket som utgör grunden för denna studie inkluderar socialsemiotik, stereotypteori, representationsteori och postkolonial teori. Dessa välgrundade teorier har spelat en väsentlig roll för fördjupningen av kulturella tolkningar och underliggande innebörder som präglar Griselda. Metodvalet för studien innefattar en visuell multimodal analys där fyra utvalda sekvenser från serien har granskats och analyserats. Studien fokuserar primärt på de visuella element som visas i serien samt andra icke visuella komponenter som är avgörande för att berätta seriens narrativ. Resultatet av studien ger en inblick i hur colombianer framställs i populärkulturen, med hjälp av de semiotiska elementen. Dessa element spelar en stor roll att förstärka stereotyper och sociala hierarkier. Stereotyper om colombianer användes för att skapa identiteter, där de gestaltas som ociviliserade, drogförsäljare, exotiska och opålitliga. De amerikanska karaktärerna skildras som en del av eliten och behandlar de colombianska karaktärerna som antingen tillbehör eller lägre stående i hierarkin. Studien påpekar vikten att skilja mellan fiktion och verklighet i serier som påstås vara verklighetsbaserade och riskerna med att glorifiera våld och makt genom berättelser som dessa.

<p>The purpose of the thesis was to analyse three action films; Collateral Damage from 2002; Clear and Present Danger from 1994; and Scarface from 1983, in order to see how Colombians are represented in these movies.The action genre comprises of different stereotypes where the hero and the villain are represented in conjunction to each other. The analysis is about the way the films content and form are used to uphold the representation of Colombians, but also the villain and the hero more generally.</p><p>Critical Discourse Analysis was used, as main method, and the concepts of denotation and connotation guided the analysis. . The main conclusion is that the three movies reproduced an already established collective stereotype of Latin Americans, stereotype that includes both Colombia and Colombians.</p> / <p>Syftet med uppsatsen var att analysera tre actionfilmer: Collateral Damage från 2002; Clear and Present Danger från 1994; och Scarface från 1983 för att se hur Colombianer representeras i filmerna. Actiongenren består av olika stereotyper där främst actionhjälten och skurken ställs i relation till varandra. Analysen gick ut på att se på vilket sätt filmernas innehåll och form användes för att framhäva främst representationen av colombianerna, men även skurken och hjälten.</p><p>Som metod användes en kritisk diskursanalys där begreppen denotation och konnotation var vägledande.</p><p>Analysen visade att filmerna reproducerade en redan etablerad kollektiv stereotyp bild av latinamerikaner, som inkluderar både Colombia och colombianer.</p>

The purpose of the thesis was to analyse three action films; Collateral Damage from 2002; Clear and Present Danger from 1994; and Scarface from 1983, in order to see how Colombians are represented in these movies.The action genre comprises of different stereotypes where the hero and the villain are represented in conjunction to each other. The analysis is about the way the films content and form are used to uphold the representation of Colombians, but also the villain and the hero more generally. Critical Discourse Analysis was used, as main method, and the concepts of denotation and connotation guided the analysis. . The main conclusion is that the three movies reproduced an already established collective stereotype of Latin Americans, stereotype that includes both Colombia and Colombians. / Syftet med uppsatsen var att analysera tre actionfilmer: Collateral Damage från 2002; Clear and Present Danger från 1994; och Scarface från 1983 för att se hur Colombianer representeras i filmerna. Actiongenren består av olika stereotyper där främst actionhjälten och skurken ställs i relation till varandra. Analysen gick ut på att se på vilket sätt filmernas innehåll och form användes för att framhäva främst representationen av colombianerna, men även skurken och hjälten. Som metod användes en kritisk diskursanalys där begreppen denotation och konnotation var vägledande. Analysen visade att filmerna reproducerade en redan etablerad kollektiv stereotyp bild av latinamerikaner, som inkluderar både Colombia och colombianer.