Bakgrund: En god hälsa kräver ett psykiskt så väl som fysiskt välbefinnande. De goda fysiologiska effekterna av fysisk aktivitet har länge uppmärksammats och ny forskning pekar även på flertalet psykologiska vinster. Det är dessutom allmänt känt att en stillasittande livsstil kan leda till en rad olika sjukdomar och försämrat hälsotillstånd. Patienter med psykisk ohälsa som vårdas under tvång har begränsade möjligheter till aktivitet och ett minskat självbestämmande gällande upprätthållandet av en god fysisk hälsostatus. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka yrkesverksamma sjuksköterskors erfarenheter av fysisk aktivitet för patienter som vårdas inom psykiatrisk tvångsvård. Metod: Designen var en empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats. Sjuksköterskor yrkesverksamma inom psykiatrisk tvångsvård intervjuades. Analysen av insamlad data gjordes av det manifesta innehållet i intervjuerna. Resultat: Studien resulterade i sex kategorier; Den goda vårdrelationen, Hinder inom tvångsvården, Sjuksköterskans inställning, Sjuksköterskans ansvar och Individanpassad aktivitet Slutsats: Sjuksköterskor inom psykiatrisk tvångsvård hade en positiv inställning till fysisk aktivitet men hinder och svårigheter såväl inom organisationen som relaterat till patienternas sjukdomstillstånd försvårade arbetet med tillfredställandet av en god fysiskt hälsostatus. / Background: Good health requires a mental as well as physical well-being. The good physiological effects of physical activity have long been recognized and new research also points to several psychological gains. It is well known that a sedentary lifestyle can lead to a variety of diseases and conditions. Patients with mental illness who are cared for under compulsory institutional care have limited opportunities for activity and a decreased self-determination regarding the maintenance of a good physical health status. Aim: To investigate registered nurses' experiences of physical activity for patients with mental illness who are cared for under compulsory institutional care. Method: The design was an empirical interview study with a qualitative approach. Nurses working in psychiatric compulsory institutional care were interviewed. The analysis of the gathered information was made of the manifest content of the interviews. Results: The study resulted in six categories; The good nurse- patient relationship, obstacles in compulsory institutional care, nurses attitudes, nurses’ responsibility and individualized activity. Conclusion: Nurses in psychiatric compulsory institutional care had a positive attitude towards physical activity, but the obstacles and difficulties both within the organization as well as the patients' medical conditions, complicated the process of satisfying the patients physical health status.

<p>This paper has focused on specific aspects of the law concerning the 3rd paragraph of The Care of Young Persons Act (1990:52), LVU. The purpose of this study was to examine the prerequisite <em>other social destructive behaviour</em> in four cases where youths has been under compulsory institutional care because of their computer gaming. The study was composed on a legal dogmatic method and a legal sociologist perspective. The legal dogmatic method implies to examine the law and its elaboration, the legal sociologist perspective focus on the consequences and causes of the court of law. The study shows that problematic computer gaming is an increasing problem in society and that <em>other social destructive behaviour</em> is a wide prerequisite that need new amendment in order to ensure citizens certainty.</p>

This paper has focused on specific aspects of the law concerning the 3rd paragraph of The Care of Young Persons Act (1990:52), LVU. The purpose of this study was to examine the prerequisite other social destructive behaviour in four cases where youths has been under compulsory institutional care because of their computer gaming. The study was composed on a legal dogmatic method and a legal sociologist perspective. The legal dogmatic method implies to examine the law and its elaboration, the legal sociologist perspective focus on the consequences and causes of the court of law. The study shows that problematic computer gaming is an increasing problem in society and that other social destructive behaviour is a wide prerequisite that need new amendment in order to ensure citizens certainty.

Denna studie granskar förvaltningsrättens barnperspektiv i sex domstolsbeslut då ungdomar dömts till tvångsvård enligt 3 § LVU. Studien syftar till att granska om förvaltningsrättens bedömningar är rättsäkra genom att analysera om barnperspektivet beaktas i besluten. Studien syftar även till att studera det tidigare forskningsfältet om tvångsvård av unga för att undersöka vilka effekter tvångsvård kan leda till för den unge. Genom en kritisk diskursanalys har domstolsbesluten analyserats utifrån teorier om makt samt barnkonventionens riktlinjer och föreskrifter. Vidare har tidigare forskning analyserats för att studera tvångsvårdens effekter på ungdomarna. Studien visar att tvångsvård kan leda till negativa effekter för ungdomarna. Vidare framkommer det i studien att barnperspektivets mångfacetterade karaktär kommer till uttryck i domstolsbeslutens olika tolkningar och konstruktioner, där rättssäkerheten gällande barnperspektivet har tolkats fått olika ställning i besluten. De olika konstruktionerna av besluten visar att det tycks finnas en problematik med tolkningen av lagtexten i förvaltningsrättens bedömningar och att barnkonventionens föreskrifter inte alltid användas i tillräcklig utsträckning. I beslutens komplexitet får barnet ibland både en objektsstatus och/eller en subjektsstatus. Barnets position under processens gång är därför en central fråga för att säkerställa ett rättssäkert barnperspektiv. / This study analyzes the administrative court and if they ensure the “child's perspective” when judging youths to compulsory care. This has been studied by reviewing CRC:s guidelines and if the court follows these guidelines and applicable laws in their decisions. The material that have been analyzed consists of six court decisions concerning youth that are convicted pursuant to 3 § LVU. The study also intends to see what effects compulsory care has on youth. The court decisions are analyzed through a critical discourse analysis based on theories of power. Furthermore, previous research is analyzed relating to the child's best interests and the consequences for youth being placed in compulsory care to see what effects it can lead to. The study has shown that compulsory care can lead to negative effects for the youth and that the child’s perspective has a multifaceted character which is reflected in the court decisions different interpretations and constructions. The various constructions in the decisions have shown that there seems to be some problems with the interpretation of the law and that the CRC's guidelines are not always used sufficiently. The complexity of decisions shows that the child at times is seen as both as an object and/or a subject. The child's position during the process is therefore a key issue to ensure a legally secure child's perspective.