Syftet med studien är att undersöka vad införandet av obligatorisk förskoleklass innebär för läsundervisningen i årskurs f–1. Studiens teoretiska ram utgår från läroplans- och ramfaktorteorin. Studiens data omfattas av olika regeringsförslag, den nya läroplanens framskrivning gällande förskoleklass och läsning i f–1 följt av åtta semistrukturerade intervjuer med fyra läromedelsförfattare och fyra verksamma f–1 lärare. Insamlade data analyserades utifrån Lindes (2012) tolkning av läroplansteorins tre arenor: formuleringsarenan, transformeringsarenan och realiseringsarenan. De tre arenorna samt ramfaktorer som läroplan, tid och behörighet är centrala i analysen av resultatet. Resultatet visar att införandet av en obligatorisk förskoleklass har potential att bidra till många fördelar gällande den livsviktiga läsundervisningen och den enskilda elevens läsutveckling, då fokus nu kan läggas på läsundervisningens progression och lärare kan fånga upp de svaga eleverna i ett tidigare skede. Studiens resultat visar också att läroplanens framskrivning för förskoleklass kan komma att bidra till en utökad undervisningstid i förskoleklass, eftersom förskoleklassens timplan fortfarande varierar från skola till skola trots det obligatoriska införandet. Det råder dock delade meningar om vad införandet av obligatorisk förskoleklass innebär för läsundervisningen i årskurs f–1 och hur vidare läsundervisningen kommer att förändras eller bedrivas på samma sätt som innan. Slutligen indikerar studiens resultat att det finns vissa oklarheter om vem som ska arbeta i förskoleklass, lärare eller förskollärare, och att det beslutet kan bära med sig konsekvenser för att kunna uppnå en likvärdig skola för alla.

Syftet med den här uppsatsen är att analysera hur förskolan, barn och familjen uppfattas i den mediala debatten om obligatorisk förskola. Studien lägger ett särskilt fokus på argumenten som är centrala i debatten som förs i svenska dagstidningar. Med verktyg från argumentationsanalysen som teoretiskt och metodologisk utgångspunkt kommer aktörernas argument att analyseras utifrån en pro et contra perspektiv. Det empiriska underlaget som är utgångspunkt för denna studie är debattartiklar som publicerats i svenska dagstidningar som debatterar obligatorisk förskolas vara eller icke vara. Empirin har analyserats genom en argumentationsanalys som presenteras tematiskt i resultatet. En betydelsefull teoretisk utgångspunkt i studien har varit argumentationsteoretiska idéer om hur en kan aktör kan använda argumenterande strategier för att påverka en mottagare.Resultatet pekar på att det finns en allmän uppfattning i debattartiklarna att barn behöver skydd, sociala sammanhang, utveckling och lärande och trygga vuxna. Hur och var barnens behov tillgodoses är argumentationens kontrovers. Det framkommer även att aktörer på båda sidorna i debatten upplever att förskolans brister måste åtgärdas samt att familjens position i samhället utmanas av förslaget om obligatorisk förskola. Resultatet pekar även mot att barn till nyanlända anses ha behov av statliga instanser och resurser som staten bör besluta om, men att det inte bör påverka svenska barn eller barn med autismdiagnoser och deras familjer. / The aim of this essay is to analyze how preschool, children and the family are perceived in the media debate on compulsory preschool. The study places a special focus on the arguments that are dominant in the debate conducted in Swedish newspapers. With tools from the argument analysis as a theoretical and methodological starting point, the agents arguments will be analyzed from a pro et contra perspective.The empirical material that is the basis for this study is debate articles published in Swedish newspapers that debate compulsory preschools being or not being. The empiric has been analyzed through an argumentation analysis that is presented thematically in the result. An important theoretical basis of the study has been the argument theoretical ideas about how an agent can use argumentative strategies to influence a recipient.The results indicate that there is a general perception in debate articles that children need safety, social contexts, development and learning and adults present. How and where the children's needs are met is the controversy of the debate. It also emerges that agents on both sides of the debate feel that the preschool's shortcomings must be remedied and that the family's position in society is challenged by the proposal for compulsory preschool. The results also indicate that children of immigrants are considered to need government agencies and resources that the state should decide on, but the government agencies should not affect the Swedish children or children with autism diagnoses and their families.