Depuis l’avènement de l’approche communicative, puis actionnelle, en enseignement des langues secondes (L2), des chercheurs comme Ellis (2003) ont relevé les différences individuelles entre apprenants, notamment concernant le désir de communiquer (DDC), défini comme « une disposition à entrer dans un discours à un moment spécifique avec une ou des personnes spécifiques, en utilisant la L2 » (MacIntyre et al., 1998, p. 547). Il a ainsi été suggéré de faire du développement du DDC de plus en plus une priorité en enseignement des L2. À cet égard, la recherche indique que la communication assistée par ordinateur peut permettre d’augmenter le DDC (Rankin et al., 2006; Gonzalez-Lloret, 2017), en influençant l’anxiété langagière et le sentiment de compétence communicative perçu (SCCP), qui sont les deux antécédents directs du DDC. L’émergence récente de la réalité virtuelle 360 (RV360), qui peut être définie comme un environnement immersif s’appuyant sur des photos ou vidéos reproduisant le monde réel et fournissant à l’utilisateur un fort sentiment de présence, ouvre un nouveau champ d’expérimentation en DdL. Nous proposons que la RV360 permettrait aux apprenants de L2 de prendre part à des simulations quasi authentiques diminuant leur anxiété et augmentant leur SCCP, améliorant ainsi leur DDC à l’extérieur de la salle de classe. Pour répondre à notre questionnement, nous avons créé puis mis en place trois courtes tâches de simulation RV360 présentant des situations communicatives similaires à celles de la vie quotidienne des apprenants, comme payer son épicerie en français. Ces tâches sont ancrées dans la réalité sociolinguistique de l’environnement d’apprentissage : dans cette étude, Montréal, une métropole bilingue français-anglais ayant une variété régionale de français distincte. Les 19 participants à cette recherche exploratoire sont des étudiants universitaires internationaux de FLS au niveau débutant. Une méthodologie mixte (prétest et posttest quantitatifs, journaux de bord et entrevues de groupe semi-dirigées) a été adoptée pour suivre l’évolution de leur SCCP, anxiété langagière et DDC, ainsi que pour cerner leurs défis quant à la pratique du français à Montréal et leur perception des tâches RV360 en tant qu’outil d’apprentissage préparant à la communication authentique en L2. L’analyse des données indique que les défis à la communication en FLS dans le monde réel proviennent principalement d’une perception négative de son vocabulaire et de sa prononciation, combinée à l’anxiété liée à l’anticipation de ruptures de communication avec des locuteurs francophones. Face à cet écueil, les participants estiment globalement que les tâches RV360 sont un bon outil pour créer un pont entre la salle de classe et le monde réel et ainsi préparer aux interactions en L2 dans le monde réel, même si leur faible degré de difficulté et leur manque de flexibilité nuisent à leur authenticité. Les tâches RV360 ont ainsi contribué positivement (mais à degré variable selon les apprenants) à l’amélioration du DDC, principalement via le renforcement du SCCP. La discussion des résultats fournit un nouvel éclairage sur les bonnes pratiques d’enseignement et sur l’élaboration de séquences didactiques intégrant la RV360 pour favoriser le DDC au niveau débutant. Ces séquences devraient en priorité intégrer l’enseignement stratégique et mettre l’accent sur la complexification progressive des tâches et la rétroaction, tout en doublant la réalisation des tâches RV360 d’une interaction humain-humain. / Since communicative approach and task-based language teaching have placed communication at the centre of second language (L2), researchers such as Ellis (2003) have underlined the importance of individual differences between L2 learners, regarding their willingness to communicate (WTC), which is defined as "readiness to enter into discourse at a particular time with a specific person using the L2" (MacIntyre et al., 1998, p. 547). These researchers have suggested that the development of L2 WTC be made a priority of L2 teaching. In this respect, the literature shows that computer-mediated communication has a positive effect on increasing L2 learners' WTC (Rankin et al., 2006; Gonzalez-Lloret, 2017), by lowering language anxiety and increasing self-perceived communicative competence (SPCC), which are the two main antecedents of L2 WTC. One avenue for research that has not received much attention is the pedagogical use of 360 virtual reality (VR360), a promising medium for teachers hoping to increase their L2 students' WTC. VR360 can be defined as an immersive digital environment relying on 360 photos/videos from the real world and providing the user with a strong feeling of presence in “real life” situations. We propose that VR360 has the potential to provide learners with semi authentic simulations designed to lower their anxiety and increase their SPCC, leading to increased WTC. To assess this potential, we designed and implemented three short communicative VR360 tasks presenting learners with communicative situations similar to the ones they could encounter in their daily life, such as paying for groceries using L2 French. The tasks are anchored in the reality of the learning environment: in this case, Montreal, a French-English bilingual metropolis with a distinct regional variety of French. The 19 participants to this exploratory study are international university students learning L2 French at a beginner level. Mixed methodology (quantitative pre/post tests, reflective journals and semi-structured focus groups) was used to measure and probe their level of SPCC, anxiety and WTC, and to shed light on the challenges they face while trying to interact in French in Montreal and their perception of the RV360 tasks as a learning tool preparing for real-life L2 use. The data analysis indicates that the challenges to communication in L2 French in the real world mainly come from a negative perception of one’s vocabulary and pronunciation, combined with anxiety due to the anticipation of breakdowns in communication with native French speakers. Faced with this pitfall, participants generally argued that RV360 tasks are a good learning tool to bridge the classroom and the real world and thus prepare them for L2 interaction in the real world, even if the low level of difficulty and the lack of flexibility limit task authenticity. The RV360 tasks thus contributed positively (albeit to varying degrees among learners) to the improvement of their WTC, mainly via the strengthening of their SCCP. The discussion provides new insights into good teaching practices and the development of learning scenarios incorporating the RV360 to promote WTC at a beginner level. These scenarios should focus on strategic instruction, task complexity and feedback, while relying on a human-human interaction in addition to the completion of the RV360 tasks.

Corona-pandemin har påverkat utbildningen på många sätt, inte minst för dem som studerar svenska som andraspråk. Interaktion, kommunikation och kollaborativt lärande är viktiga delar av språkinlärning och något som blivit lidande av den påtvingade distansundervisningen. En metod för kollaborativt lärande som med fördel kan genomföras med digitala verktyg är kamratrespons. I denna studie undersöktes hur deltagare på en folkhögskola påverkats av den påtvingade distansundervisningen, med fokus på deras studier i svenska som andraspråk på gymnasienivå, och huruvida ett digitalt kamratresponssystem skulle kunna gynna det kollaborativa lärandet med digitala hjälpmedel. Studien genomfördes med deltagare och lärare på Mångkulturella Folkhögskolan i Göteborg, genom kvalitativa frågeformulär och intervjuer. Det empiriska resultatet visar på en varierad bakgrund bland deltagarna, till viss del försämrad studiemotivation på grund av distansundervisningen, samt en positiv inställning till kamratrespons som en möjlighet att lära av varandra. Tillsammans med tidigare forskning inom språkinlärning, datorstödd språkinlärning och datorstött kollaborativt lärande identifierades ett antal riktlinjer för framtagandet av ett digitalt kamratresponssystem som anses kunna gynna den studerade kontexten. Dessa riktlinjer gestaltas i ett designkoncept som visar ett förslag till hur det digitala kamratresponssystemet skulle kunna se ut. / The Corona pandemic has affected education in many ways, and those studying Swedish as a second language are no exception. Interaction, communication, and collaborative learning are all important factors of successful second language acquisition, all of which have been reduced because of forced remote learning. One method for collaborative learning that can be enhanced using digital tools is peer response. This study has examined how the adult students at a folk high school have been affected by the forced remote learning, focusing on their studies in Swedish as a second language at high-school level. The study also investigates whether a digital peer-response system could benefit the collaborative learning process for the involved students. The study involved students and teachers at Mångkulturella Folkhögskolan in Gothenburg, Sweden, who were asked to participate through an online survey and individual interviews. The empirical result shows a vast diversity among the participants, a somewhat decreased motivation to study due to forced remote learning, and a positive attitude towards peer response as a possibility to learn from each other. Together with previous research in the fields of language acquisition, computer assisted language learning and computer supported collaborative learning, several guidelines have been developed for the development of a digital peer review system that are considered to be favourable for the studied context. These guidelines have been illustrated in a design concept that shows a suggestion as to what the digital peer response system could look like.

No description available.

No description available.

No description available.

多選題測驗試題已證明能有效地評估學生的學習成效，然而，以人為方式建立題庫是一件耗時費力的工作。藉由電腦高速運算的能力，電腦輔助產生試題系統能有效率地建置大規模的題庫，同時減少人為的干預而得以保持試題的隱密性。受惠於網路上充裕的文字資源，本研究發展一套克漏詞試題出題系統，利用既有的語料自動產生涵蓋各種不同主題的克漏詞試題。藉由分析歷屆大學入學考試的資料，系統可產生類似難度的模擬試題，並且得到出題人員在遴選測驗標的方面的規律性。在產生試題的過程中導入詞義辨析的演算法，利用詞典與selectional preference模型的輔助，分析句子中特定詞彙的語義，以擷取包含測驗編撰者所要測驗的詞義的句子，並以collocation為基礎的方法篩選誘答選項。實驗結果顯示系統可在每產生1.6道試題中，得到1道可用的試題。我們嘗試產生不同類型的試題，並將這套系統融入網路線上英文測驗的環境中，依學生的作答情形分析試題的鑑別度。 / Multiple-choice tests have proved to be an efficient tool for measuring students’ achievement. Manually constructing tests items, however, is a time- consuming and labor-intensive task. Harnessing the computing power of computers, computer-assisted item generation offers the possibility of creating large amount of items, thereby alleviating the problem of keeping the items secure. With the abundant text resource on the Web, this study develops a system capable of generating cloze items that cover a wide range of topics based on existing corpra. By analyzing training data from the College Entrance Examinations in Taiwan, we identify special regularities of the test items, and our system can generate items of similar style based on results of the analysis. We propose a word sense disambiguation-based method for locating sentences in which designated words carry specific senses, and apply collocation-based methods for selecting distractors. Experimental results indicate that our system was able to produce a usable item for every 1.6 items it returned. We try to create different types of items and integrate the reported item generator in a Web-based system for learning English. The outcome of on-line examinations is analyzed in order to estimate the item discrimination of the test items generated by our system.

本質性個案研究目的在探討以國際教育網路社群IEARN進行專題導向式跨國互動EFL學習的英語教學設計。該學習方式與教學模式特性諸多符合九年一貫課程改革理念。然而，在國內文獻及研究顯示，極少英語教師進行專題式網路教學設計。本研究個案是國中兩名英語教師與其班導學生為期兩年半的跨國文化專題學習。從個案訪談與課室觀察中發現，資訊科技融入英語教學，教師具備高度科技能力並非必要考量，而是教學策略、班級經營、師生合作為首務。 依據個案進行專題式導向學習過程中所面臨的挑戰與完成的歷程，研究者對教師、學校主管、教育當局與社會提出建言，以求改善與進步。這項教學革新並非只是順應課程改革，更是為了發展學生全面的學習與實踐終身學習為目標。 / The purpose of this research is to understand the challenge of project-based telecommunication activities through the IEARN for EFL learning. The learning methods and teaching strategies of project-based learning (PBL) conform to the rationale of Grade 1-9 Curriculum reform. However, literature showed that very few EFL teachers became involved in PBL with information technology for instruction. This research, conducted as a case study in the qualitative methodology, describes how two junior high school English teachers and their homeroom students implemented PBL through international network and how they developed cross-culture awareness in half and two years. It was found that successful EFL learning infused with information technology relied much more on pedagogy, class management and teacher-student collaboration than on teacher's computer skills. Based on the challenges and implement revealed in the process of PBL through telecommunication activities, the researcher gave suggestions to teachers, school administrators, educational authority and community for further improvement. The instructional innovation not only met educational reform standards but also developed EFL students' holistic learning in a lifelong fashion.

本研究旨在調查電腦輔助英語發音學習軟體 「MyET」，對學習者在學習英語發音方面的影響。 利用電腦輔助英語發音學習軟體(CAPT)，練習英語的類化效果，也列為調查重點之一。 此外，學生使用CAPT過程中遭遇的困難和挑戰，以及互動過程中發展出來的對策也一一加以探討。 本研究的目的是要把CAPT在英語聲韻教學的領域中做正確的定位，並且探討如何使用其他的中介工具(例如人類)來強化此類軟體的輔助學習效果。 參與本次研究的大學生一共有九十名，分為三組：兩組CAPT組(亦即實驗組，使用CAPT獨自或與同儕一起使用CAPT學習英語發音)、非CAPT組(控制組)一 組。每組三十名。實驗開始，所有學生以十週的時間練習朗讀 從「灰姑娘」(Cinderella) 摘錄的文字，此段文字由發行 MyET 的公司線上免費提供。 實驗前與實驗後，兩組的學生各接受一次測驗。 每週練習結束後，學生必須將學習心得記載於學習日誌上；教師也針對每個學生的學習心得給予指導回饋。 研究結果顯示，兩個CAPT組別(亦即使用CAPT發音學習軟體的組別)的學生在學習英語聲韻的過程中，都有明顯及正面的進步與改變。尤其是語調與速度快慢方面的進步遠勝於發音的進步。再者，實驗組學生以十週的時間利用CAPT學習英語後，在朗讀新的文字時，無論是發音或語調都有類化的效應，但是在速度快慢方面則無顯著進步。然而，實驗結果三組的發音表現，在量化統計上並未達到明顯的差異。 雖然如此，在質化的探究上，經過分析學生的學習心得後得知：所有組別當中，獨自使用CAPT學習英語發音的組別，最能夠自我審視語言學習歷程 (包括模仿和學習樂趣)。至於共同使用CAPT學習的學生自述在英語流暢度、語調及發音方面獲致最大的改善。控制組的學生因為沒有同儕的鷹架教學及回饋，也沒有 MyET提供的練習回饋，練習過程中，學生自述學習困難的頻率最高，學生也認為學習收穫很少。 參與本次研究實驗組的學生認為， CAPT提供練習回饋的機制設計有改進的空間。 有關本研究結果在理論及英語教學上的意涵以及研究限制，於結論當中一一提出加以討論。 關鍵字：電腦輔助語言教學，語音辨識軟體，超音段，語調，時長，學習策略， 中介 / This present study investigated the impact of computer-assisted pronunciation training (CAPT) software, i.e., MyET, on students’ learning of English pronunciation. The investigation foci included the generalization of the effect of practice with the CAPT system. Also examined are the difficulties and challenges reported by the students who employed the CAPT system and the strategy scheme they developed from their interaction with the system. This study aimed to position the role of the CAPT system in the arena of instruction on English pronunciation and to investigate how other kinds of mediation, such as that of peer support, could reinforce its efficacy. This study involved 90 Taiwanese college students, divided into two experimental groups and one control group. The two experimental groups practiced English pronunciation by using a computer-assisted pronunciation training (CAPT) program either independently or with peers while the control group only had access to MP3 files in their practice. All the groups practiced for ten weeks texts adopted from a play, Cinderella, provided by MyET free of charge on line. They all received a pretest and a posttest on the texts they had practiced and a novel text. Each week after their practice with the texts, the participants were asked to write down in their learning logs their reflections on the learning process in Chinese. In the same way, the instructor would provide her feedback on the students’ reflections in the logs every week. The results showed that the ten-week practice with the CAPT system resulted in significant and positive changes in the learning of English pronunciation of CAPT groups (i.e., the Self-Access CAPT Group and the Collaborative CAPT Group). The progress of the participants in intonation and timing was always higher than in segmental pronunciation. Moreover, the ten-week practice with the CAPT system was found to be generalized (though the generalization is less than mediocre) to the participants’ performance in the production of segmental pronunciation and intonation but not in the timing component in reading the novel text. However, the improvement of the CAPT groups was not great enough to differentiate themselves from the MP3 Group. Though the quantitative investigation did not reveal significant group differences, the qualitative analysis of the students’ reflections showed that the learning processes all the three groups went through differed. The Self-Access CAPT Group outperformed the other two groups in developing self-monitoring of language learning and production, and in enjoying working with the CAPT system/texts. Among the three groups, the Collaborative CAPT Group outscored the other two groups in reporting their gains and improvement in fluency, intonation and segmental pronunciation, as well as developing strategies to deal with their learning difficulty. Though the students in the MP3 group also made significant progress after the practice, without peers’ scaffolding and the feedback provided by MyET, they reported the highest frequency of difficulties and the least frequency of gains and strategies during the practice. The participants of this study also considered necessary the improvement of the CAPT system’s feedback design. At the end of the study theoretical and pedagogical implications as well as research limitations are presented. Key words: Computer-Assisted Language Learning (CALL), Automatic Speech Recognition System (ASRS), segmental pronunciation, prosody, intonation, timing, learning strategies, mediation

This dissertation presents, describes and discusses an interdisciplinary study which investigated the design and development of a language learning instructional solution to address the problem of inadequate aural skills acquisition for college ESP (English for Special Purposes) students. Specifically, it focused on the use of mobile technology to expand learning beyond the classroom. The eighteen-month process of data collection and analysis resulted in a conceptual model and design principles for a Mobile-Enabled Language Learning (MELL) solution. Mobile-Enabled Language Learning Eco-System was thus designed, developed and trialled in the real-life learning context. Through the iterative process of the design, development and evaluation of the MELL system and its components, design principles were also generated. These design recommendations were refined and reformulated in a cyclical fashion with the help of more than 100 students and ten experts. The resulting MELLES design framework encompasses guidelines addressing the essential characteristics of the desired MELL intervention as well as procedures recommended to operationalize those features. The study also resulted in a better understanding of the broader context of ESP learning using mobile devices and the role of elements of environment, ultimately contributing to real-life praxis of the Ecological Constructivist framework and the complementary approach of Design-Based Research (DBR) methodology. / 2012-06

Skrivande och skrivet språk är idag en viktig del av många människors liv, i datorns ordbehandlare, i e-postprogram och i chattkanaler på Internet. Skrivet språk har blivit mer eller mindre en förutsättning för människors dagliga kommunikation. Denna utveckling av samhället leder till ökade behov av att på olika sätt hantera text. En teknologi som har stor potential att hjälpa människor med skrivande och skrivet språk är språkteknologi. I denna avhandling ligger fokus på olika språkverktyg vars avsikt är att stödja skribenter och de som lär sig svenska bland annat genom att skriva. Ett språkverktyg som har utvecklats och utvärderats i avhandlingen är språkgranskningsverktyget Granska. I arbetet med Granska har fokus legat på utvecklingen av regelspråk, granskningsregler och generella analysregler samt utvärdering av dessa. Granska kombinerar en statistisk grundanalys av ordens ordklasser med regelbaserade metoder för sökning av grammatiska fel och frasanalys. I utvecklingen av granskningsreglerna är dragkampen mellan felaktiga utpekningar av fel, så kallade falska alarm, och uteblivna utpekningar av fel, det största enskilda problemet. Dragkampen uppstår genom att det är svårt att hitta många fel utan att också göra en del felaktiga utpekningar. Språkverktyg för skrivande kan i stort sett utvärderas på två sätt: med fokus på texten eller på den som skriver. I denna avhandling har båda typerna av utvärdering utförts med såväl modersmålskribenter som skribenter med svenska som andraspråk. I en första textbaserad utvärdering visade det sig att textgenre spelar stor roll för Granskas resultat. Ett vanligt fel i en textgenre förekommer nästan inte alls i en annan. Detta innebär att det blir mycket svårt för programmet att inte avge några falska alarm i de texter där feltypen saknas. I en andra textbaserad utvärdering jämfördes Granska och en kommersiell grammatikkontroll på texter från andraspråksskribenter. Den kommersiella grammatikkontrollen visade sig att ha bättre träffsäkerhet, men upptäckte färre fel än Granska. En första mindre användarstudie utfördes med Granska och fem erfarna skribenter. Syfte med studien var att utveckla Granska i linje med skribenters behov vid revision av text. Resultatet indikerade att användarna inte hade några problem med att välja mellan olika feldiagnoser om ett av ersättningsförslagen var korrekt. Falska alarm verkade vara av varierande svårighetsgrad: falska alarm från stavningskontrollen är mer eller mindre ofarliga, medan falska alarm från granskningen av mer komplicerade feltyper kan försvåra revisionsarbetet för användaren. Granska utvecklades från början för erfarna skribenter med svenska som modersmål, men allteftersom arbetet har fortskridit har även skribenter med svenska som andraspråk blivit en allt viktigare användargrupp. I detta arbete har diskussionen om granskningsmetod blivit mer och mer central. Även om gruppen andraspråksskribenter är mycket heterogen, så innehåller den här gruppens texter generellt sett mer fel, och i många fall fler fel i samma mening. Detta gör granskningsproblemet betydligt svårare. För det första så blir det svårare att avgöra ordens ordklass och frastillhörighet när flera fel finns i samma mening, och därmed har programmet allt mindre att hänga upp den grundläggande språkliga analysen på. För det andra är det svårare att konstruera granskningsregler för fel vars natur är svår att förutsäga på förhand. För att förbättra den grundläggande språkanalysen utvecklades programmet GTA, som gör en frasanalys och satsgränsigenkänning. GTA utvecklades ur de generella analysregler som redan fanns i Granska. GTA designades för att klara av att analysera texter som innehåller vissa avvikelser från språkets norm, t.ex. inkongruens. För att ta reda på hur väl programmet klarade av mindre avvikelser i form av stavfel utvärderades GTA och även två program för ordklassanalys på texter med olika andel stavfel. GTA bygger till mycket stor del på att identifikationen av ordklass fungerar för att fraser och satsgränser skall analyseras korrekt. Detta bekräftas också i utvärderingen, där det visade sig att GTA klarar sig bra så länge som den underliggande ordklassanalysen klarar att hantera avvikelser i texten. En viktig faktor för att klara språkliga avvikelser, i form av stavfel, är en fungerande metod för att hantera ord som är okända för programmet. Nya metoder för språkgranskning har undersökts i samarbete med andra forskare, och där har avhandlingens bidrag varit i form av transformationsregler i den statistiska språkgranskaren ProbGranska. Dessa regler visade sig vid en utvärdering avsevärt förbättra ProbGranskas säkerhet när det gällde att identifiera grammatiska problem. I utvecklingen av språkgranskaren SnålGranska har avhandlingen bidragit med idéer till dess grundläggande algoritm. Denna algoritm bygger på att träna ett maskininlärningsprogram på konstgjorda fel i avsaknad av en korpus med många uppmärkta autentiska fel. För att komma vidare med utvecklingen av språkverktyg för andraspråksskribenter genomfördes en längre fältstudie vid ett svenskt universitet. Syftet var att studera användningen av Granska i autentiska skrivuppgifter som studenterna genomförde i en avancerad kurs i svenska som främmande språk. Sexton studenter med olika språklig och kulturell bakgrund deltog i studien. En viktig del av studien utgjordes av studenternas bedömningar av Granskas alarm. Bedömningarna gjordes på en betygsskala från 1 till 5. Studenternas texter samlades också in i två versioner; en version före och en efter användningen av programmet. Denna metod gjorde det möjligt att studera i vilken grad studenterna följde Granskas råd, och huruvida dåliga eller bra råd från programmet fick höga eller låga betyg. Mest alarmerande var att dåliga råd angående ordföljd alltid fick högsta betyg. Andra ofta lämpliga råd dömdes ut för att beskrivningen av dessa feltyper, t.ex. anmärkningar om saknade tempusböjda verb och uteblivna subjekt, var svåra att förstå samt att de saknade ersättningsförslag. En viktig insikt från fältstudien var att Granska eller liknade verktyg inte är det enda verktyg som andraspråksskribenter behöver när de skriver text. Denna insikt tillsammans med andra resultat från fältstudien mynnade ut i flera designprinciper för program med fokus på andraspråksskribenter. Dessa designprinciper användes sedan i utformningen av språkmiljön Grim. Grim är en ordbehandlingsmiljö med olika interaktiva språkverktyg integrerade: Granska, GTA, den statistiska språkgranskaren ProbGranska, lexikonet Lexin med åtta olika språkpar, konkordansgränssnitt mot stora textmängder från korpusen Parole, och en ordböjningsfunktion. I Grim kan användaren arbeta med egna eller andras texter, och få återkoppling på språkets former från Granska och GTA, undersöka ords användning i autentiska texter samt få en ökad förståelse av målspråket genom integrerade tvåspråkiga lexikon. / Writing and written language play today an increasingly important part in many people’s lives. Written language has become more or less a prerequisite for daily communication. This development of society leads to increased needs for tools that can help humans in dealing with text. A technology that has a potential to aid people with writing and written language is language technology. In this thesis, the focus is on language tools based on language technology that can aid writers and learners of Swedish. A language tool that has been developed and evaluated in the thesis is the grammar checker Granska. The thesis work on Granska includes the design of its rule language, and the development of grammar checking rules for common error types in Swedish. In addition, rules for phrase analysis and clause boundary detection have been developed constituting a partial and shallow parser called GTA. Language tools for writing can mainly be evaluated in two ways: with focus on text or with focus on the writer. In this thesis, both types of evaluations have been carried out both with native writers and second language writers. The first textual evaluation of Granska showed that the genre has a strong influence on the result. In a second evaluation, Granska was compared with a commercial grammar checker on second language writers’ texts. Granska found more errors, but with a lower precision. A third evaluation focused on the general text analyzers, which Granska relies on, in this case a statistical word class analyzer and the parser GTA. These programs were evaluated on texts where spelling errors were introduced, in order to test the programs’ robustness. Results showed that as long as the word class analyzer is robust the parser GTA would also be robust. In a first formative user study with Granska and five participants, results suggested that several and competing error diagnoses and correction proposals are not a problem for the users as long as there exist at least one accurate correction proposal. Moreover, false alarms from the spelling checker seemed to pose a limited problem for the users, but false alarms on more complicated error types might disturb the revision process of the users. In order to improve the design of language tools for second language writers a field study was carried out at a Swedish university. Sixteen students with different linguistic and cultural backgrounds participated in the study. The objective was to study the use of Granska in students’ free writing. The results indicated that although most alarms from Granska are accurate, lack of feedback and misleading feedback are problems for second language writers. The results also suggested that providing the students with feedback on different aspects of their interlanguage, not only errors, and facilitating the processes of language exploration and reflection are important processes to be supported in second-language learning environments. These insights were used as design principles in the design and development of an interactive language environment called Grim. This program includes a basic word processor, in which the user can get feedback on linguistic code features from different language tools such as Granska and GTA. In addition, other tools are available for the user to explore language use in authentic texts and to achieve lexical comprehension through bilingual dictionaries. / QC 20100428