Funktionshindrade personer har möjlighet att få sin bostad anpassad så ett de kan leva ett självständigt liv i ett eget boende. Anpassningen betalas av kommunen genom ett bostadsanpassningsbidrag. De senaste åren har, inom Norrköpings kommun, kostnaderna för bostadsanpassningsbidrag ökat kraftigt och överstigit den budget som tilldelats. Syftet med den här rapporten är att undersöka hur andra kommuner arbetar med handläggning och upphandling av bostadsanpassningsärenden. En del frågor rör även åldersfördelningen. För att få en uppfattning om hur arbetet med bostadsanpassningsbidrag bedrivs ute i kommunerna har jag valt att göra en enkätundersökning. Kommunerna i undersökningen är valda efter invånarantal, jämförbara med Norrköping. Jämförelsen med andra kommuner visar att i stort sett alla jobbar på samma sätt när det gäller upphandlingar och ersättningsformer. Det går inte att säga att en ersättningsform är mer kostnadseffektiv än en annan när det gäller bostadsanpassningar. Kostnaden per ärende varierar stort hos de olika kommunerna. Jag kan konstatera att Norrköping ligger bland de som har den högsta kostnaden. Löpande räkning är den absolut vanligaste ersättningsformen. I ända upp till 90 % av alla ärenden i vissa kommuner används denna ersättningsform. Annars svarar de flesta att de också tillämpar löpande räkning med takpris och fast pris på anbud. Åldersfördelningen ser likadan ut i kommunerna i undersökningen. Genomsnittet av andelen personer över 75 år är 58 % och den överensstämmer med den siffra jag kom fram till i åldersfördelningen för bostadsanpassningsbidrag i Norrköpings kommun. Däremot ligger kostnaden för dessa ärenden något högre i Norrköping. Gemensamt för samtliga tillfrågade är att de anser att det byggs alltför lite anpassade bostäder för äldre. Detta återspeglar sig i ökade kostnader för bostadsanpassningsbidrag. I stora drag arbetar de tillfrågade kommunerna på samma sätt med handläggning av ärenden. För att komma tillrätta med de höga kostnaderna för bostadsanpassningsbidrag i Norrköpings kommun krävs att en mer omfattande undersökning görs. Enskilda ärenden skulle behöva jämföras för att se hur andra kommuner har beslutat, handlagt och upphandlat liknande fall.

The purpose of this report is to find a model of statistics for construction and demolition waste, which makes it useful for the local manager at the building site. The intention with the model is that it will be used as a support of the local manager, to direct his project towards reduced strain of the environment. The model will also be used to make it easier to control that the claims from authority and aims for the environment are achieved. To familiarise with the subject waste handling within the building and construction sectorI have done a literature search. I have also been studying rules and regulations regarding the waste handling. The main investigation is based on interviews with local managers. I have also spoken to waste contractors to get their view in the subject. To get to know how the local manager want the statistics formed I have made an opinion poll. The investigations have indicated that it is unusual that the statistics is used at the building site at all. Among the local managers there are an interest thought in having the statistics as a result of the separation of construction and demolition waste and an encouragement to go further with it. Economical information was in great demand in the statistics, because economy control most of the manager’s work. The local manager experiences that the accessibility of checking up how much of the waste that goes to deposition is good. In fact this is a problem, as part of the unsorted waste goes to deposition in next stage. Most of the statistics of the waste contractors don’t specifying how much.

Det finns olika system för att hantera och delge information till fastighetsägare och förvaltare. Dessa system är idag oftast pappersbaserade, oftast en pärm med information. Med den digitala tekniken kan man idag göra dessa handlingar mer attraktiva och lättillgängliga. Denna rapport, som är resultatet av mitt examensarbete, belyser vad ett vårdprogram är, hur det upprättas och vad det bör innehålla. Dessutom påvisas i rapporten hur man kan använda moderna IT-verktyg för att förenkla framställningen och redovisningen av vårdprogram. Den metod som använts i arbetet är inläsning av material och samtal med en arkitekt. Dessutom har jag utfört ett antal intervjuer med personer som arbetar med vårdprogram. Dessa intervjuer visar att de som förvaltar byggnader utan större kulturhistoriskt värde ofta använder IT-teknik i sitt arbete, medan de som förvaltar byggnader med dokumenterat kulturhistoriskt värde knappt använder IT över huvud taget. Flera av de jag intervjuat har svårt att se några fördelar alls med det traditionella systemet. En förutsättning för att införa den nya tekniken är att personalen får utbildning och att investeringar görs i program och hårdvara. Viktigt att tänka på är även att risken att förlora information kan vara större, t.ex. genom en diskkrasch, än med det traditionella systemet. Därför är det viktigt att man noga tänker igenom hur införandet ska genomföras.

I samhället Hults Bruk ligger en nedlagd brukshandel, från 1951, som idag fungerar som samlingslokal för de boende i området. Holmen Skog, som äger alla fastigheter i området, planerar nu för en ombyggnation av den gamla brukshandeln till familjebostad. Vår uppgift var att utforma ett planlösninsförslag anpassat till en tvåbarnsfamilj för den aktuella byggnaden. Utöver detta skulle vi även upprätta rumsbeskrivning och köksuppställning samt ge förslag på ledningsdragningar, tomtutformning och källarplanlösning. Holmen hade vissa krav och önskemål för ombyggnationen. Dessa innebar huvudsakligen att eftersträva en rimlig kostdandsnivå och att hålla ner arbetsinsatserna genom att bevara många av de befintliga väggarna. Dessutom var det viktigt att inte göra för stora ingrepp i byggnadens fasad eftersom Holmen vill bevara det ursprungliga utseendet. Vi har även följt krav och anvisningar i BBR, SBN1980 och BÄR. Vi har vid framtagandet av denna rapport tillämpat lärdom och litteratur från kurserna Byggnads och samhällsplanering och Installationsteknik. Vi har haft kontinuerlig konsultation med vår handledare på Byggrosen som har hjälpt oss med diverse byggnadstekniska frågor. Samtliga ritningar har upprättats med hjälp av AutoCad. Vårt slutgiltiga förslag omfattar en bostad om fem rum och kök. Vi har prioriterat en öppen planlösning för att erhålla stora fri ytor och stora gemensamma ytrymmen. Många nya väggar måste resas då flera rum ska byggas. Dessutom behövs det sättas in nya fönster i de nya rummen. Vi har planerat för nya rördragningar och installationer då dessa är i originalmodell och behöver bytas ut. Nya vattenledningar samt ett nytt ventilationssystem bör installeras. Bostadens tillhörande tomt, som utgör en yta på ca 250 kvm, har vi utformat med bland annat en stenbelagd uteplats och nya planteringsytor. Resultatet av vår bostadsutformning innebär rimliga kostnader och arbetsinsatser samt att vi i stor utsträckning har lyckats bevara byggnadens yttre utseende.

Nästan alla stålkonstruktioner måste rostskyddas. Undantaget är de som står inomhus i torr luft. Ett rostskydd kan utföras på flera olika sätt, men de vanligaste är att stålet målas med rostskyddsfärg eller att det varmförzinkas. Innan detta kan utföras måste stålet förbehandlas. Det är viktigt att den utförs noggrant för annars kan kvarvarande föroreningar börja rosta under färg- eller zinkskiktet. Rapporten behandlar de ovan nämnda metoderna, dess egenskaper och miljöpåverkan samt kostnader för systemen. De rostskyddsmetoder som används har alla en negativ påverkan på naturen och hälsan. Hur stor den är beror på vilken sorts beläggning som används. Men man måste också tänka på att de faktiskt skyddar stålet och ökar livslängden och därigenom ger ett bättre resursutnyttjande. Att säga hur mycket ett system kostar är inte helt lätt. Dessa kostnader beror på flera saker. Den största skillnaden gör mängden stål, men det beror även på till exempel tjocklek och typ av skikt. Resultatet av studien är ett antal tabeller där konstruktörerna själva kan gå in och välja det system som, med tanke på ekonomi och miljöfrågor samt skiktets egenskaper, passar bäst till konstruktionen. Även ett snabbvalssystem har utvecklats där man väljer enbart efter en kategori, till exempel den billigaste eller den starkaste.

I det här arbetet har jag gjort en del av en underhållsplan för maskinhallarna PM 51, PM 52 och PM 53 på Bravikens pappersbruk för en ettårs-, femårs- och tioårsperiod. I underhållsplanen har jag tagit fram var skadan är, vad som är skadat, placeringen, omfattningen av skadan, åtgärderna och kostnadsförslag från NCC och Ivarsson&Brink Byggnads AB. Jag fick även möjligheten att studera Bravikens asfaltering och göra en preliminär underhållsplan för den. Tyvärr fanns inte tid att utarbeta den så den finns endast som en bilaga, se bilaga 3. Underhållsplanen för asfalteringen gjorde jag tillsammans med Peter Winterquist från Skanska Väg. För att ta fram dessa data har jag intervjuat sektionscheferna för varje maskinhall eftersom de har ansvaret för fastighetsunderhållet. Jag har även diskuterat med min handledare Anneli Gehlin som är gruppchef för avdelningen bygg och miljö. Fängelset Hall i Södertälje har en mycket utarbetad underhållsplan. Därför gjorde Anneli Gehlin och jag ett studiebesök där för att eventuellt få lite tips och information. Jag har även granskat hur andra industrier har utformat sina underhållsplaner för industrifastigheterna. En underhållsplan bör alltid hållas aktuell och måste därför uppdateras kontinuerligt. För att kunna göra en mer utarbetad underhållsplan för maskinhallarna på Bravikens pappersbruk behövs det mera tid. Det är mest problem med golven eftersom de är tungt belastade, de har en felaktig beläggning eller är dåligt underhållna. Dessutom täpps dräneringen på taken igen fort. Ett förslag vore att någon kontrollerar golven på varje plan i varje byggnad samt dräneringen på alla tak kontinuerligt eftersom det är mest problem där. Men även hela byggnaderna måste ses över med jämna mellanrum för att kunna hålla underhållsplanen aktuell. Det som ska kontrolleras är golv, dilatationsfogar, fundament, pelare, väggar, dörrar, fönster, tak och fasader. För att få ett bra underhåll på fastigheterna på Bravikens pappersbruk måste den här underhållsplanen utarbetas mer. Underhållsplanen bör också vara kopplad till en databas för att lättare få information om byggnaden, lättare att bearbeta underhållsplanen samt att underhållskostnaderna kan hållas nere men även för uppföljning av fastigheternas status och kostnader.

The present study concerns a concept development of a product idea that Bengt Magnuson, associate professor, had when a heavy storm caused a widespread power failure of long duration. With a basic power-producing unit one should be able to get through a power loss. The product could also be useful for other tasks if different modules are connected, e g grass mower or snow-blower. According to the product idea the basic unit will be able to produce electric power enough for a fridge, freezer, TV, and a few electric lamps. Normally the basic unit can be used e g as a mower, when such a module is attached. An increased number of tasks would make the contraption useful and tempting for those who do not own an electrical power set in reserve. The study was limited, not involving the construction and characteristics of the power set, as such systems already exist. Power sets will be discussed according to size, weight, and effect to estimate there suitability in the base unit. Also was a consumers investigation not Per-formed, as the study is supposed to produce a basis for such an enquiry. During the concept development, five ideas were compared in order to reach the best solution. This solution was compared to the alternative solutions which were brought forward at the critical scrutinisation of the product idea. The result that was reached implied that the product would deflect buyers due to the considerable weight. Even if the weight would be reduced by making the generator unit lighter, two alternative solutions were considered better. One of them would use an alternator and put it on a modified mower with an extra shaft-coupling. The other one would be to add an alternator generator to a system already on the market, where the same motor could be moved between different products. In conclusion: One should not continue further development of the original product idea but instead use one of the alternative solutions and perform a consumer’s investigation on that one. It is important as a need for an electricity supply in reserve seems to exist for many people outside the central urban areas. / Tyngdpunkten i arbetet ligger på konceptutveckling av en produktidé som docent Bengt Magnuson fick under våren 2005 i samband med stormen Gudrun. Med en strömförsörjande basenhet kan man dels klara sig genom ett strömavbrott och dels kan produkten få andra användningsområden genom att moduler med olika egenskaper, som t.ex. gräsklippare eller snöslunga, kan fästas på basenheten. Enligt produktidén skall basenheten vid allmänt strömavbrott kunna producera tillräcklig effekt för kyl, frys, TV och några glödlampor. I dagligt bruk skall basenheten kunna användas som t.ex. en gräsklippare genom att en modul med denna funktion är påmonterad. Med fler användningsområden skall idén förhoppningsvis locka dem, som inte har ett reservaggregat, att köpa denna produkt. Arbetet avgränsades såtillvida att generatoraggregatets konstruktion inte tas upp, då sådana system finns. Befintliga el-generatorer får stå som mall för basenhetens egenskaper angående mått, vikt och effekt. Någon kundundersökning ingår inte heller, eftersom föreliggande arbete får ses som framtagning av ett underlag för en sådan. Under utvecklingen togs det fram fem konceptidéer som jämfördes med varandra för att man slutligen skulle komma fram till en lösning. Denna lösning jämfördes med alternativa lös-ningar, vilka togs fram under den kritiska granskningen av produktidén. Det resultat som framkom var att produkten inte skulle få gensvar hos kunder med tanke på att den antagna vikten skulle anses alltför hög. Även om vikten kunde reduceras genom att generatorenheten görs lättare, var två alternativa lösningar bättre. Den ena innebär att en el-generator placeras på en modifierad gräsklippare med en extra utgående axel. Den andra inne-bär att sortimentet i ett befintligt system utökas med en generator, där samma motor kan flyttas mellan olika produkter. Slutsatsen är att man inte skall fortsätta att utveckla produktidén utan inrikta sig på en av de alternativa lösningarna och genomföra en kundundersökning av denna. Behovet av en extra elförsörjningsmöjlighet finns trott allt hos många människor utanför storstäderna.

Mitt intresse för formgivning har varit en bidragande orsak till valet av arbetets inriktning. Att sedan låta barn formge sina drömmöbler föreföll sig mer eller mindre naturligt för mig. Jag har tidigare arbetat som barnskötare med ämnet färg och form. Med min bakgrund kändes det intressant och utmanande med denna projektidé som är att från barns teckningar av en drömmöbel realisera en färdig produkt. Genomförandet av mitt examensarbete började med tre frågeställningar: • Hur kan jag leda/iaktta barnen i deras arbete med att skapa sin egen drömmöbel? • Hur arbetar jag som möbelhantverkare för att utveckla och bygga barnens drömmöbler på bästa sätt? • Hur lyckas jag med projektet? För att kunna förverkliga mitt projekt har jag valt att samarbeta med sagolekhuset Junibacken som blev min länk till barnen. Många problem har uppstått men många lösningar har också funnits. Att jag själv har stått för allt arbete från att tillverka möblerna till att vara projektansvarig har på många sätt varit krävande men har också fått mig att ta flera steg framåt i min utveckling som möbelhantverkare. Mitt mål med projektet har varit att återspegla barnens egna bilder av deras drömmöbler och jag tror mig ha uppnått det. Alla sju möbler talar för sig själva och egentligen behöver jag inte säga så mycket om dem.

The project was carried out in cooperation with the department of product development IOS at IKEA. The work included improvements of a new existing product that Ikea soon will release on the market, Observatör, a wall bracket for flat screens. The product is supposed to fulfil the needs within this market for IKEA. However, since Ikea was not satisfied with it, our work was to carry out the improvements that were specified in the beginning of the project. Another task in the project was to develop a side-product that is supposed to be used together with Obeservatör for storage of DVD/decoders. The project included labour as problem definition to final technical drawings and a prototype. In the project start information was gathered to understand the current market and its competition. The next step was to start solving the problem in a creative way through brainstorming and concept drawings. When the final concepts were chosen they were developed into final solutions with technical drawings. The final result meets the main requirements that were stated in the beginning of the project. The wall bracket is now in two main parts that will make the assembly on the wall easier, the joints between the parts and the shafts works smother at the same time as the demands for tilt, rotation etc. works successfully. The final result is two user friendly products, Observatör and storage for DVD/decoders that have the same interface so the costumer easy can see that they are supposed to be used together.

The project was made in cooperation with Coffee Queen AB, Arvika. The task was to develop and design a new cooler for the milk to Jura Impressa X9, an espresso machine. The good assistance with staff at Coffee Queen and engineers in China and at KPA in Karlstad led to a solution to the problem. It was a long road to get there, many different concepts was developed. When the day came to decide which concept to work with, the choice stood between two different technical solutions. Alt 1: The classic mini-fridge with today’s technique but a new design. Alt 2: Thermos with external cooling and a design which follows the X9. We choice alt 2 because of the fact that part of the production would fit Coffee Queens factory and therefore would it be possible to keep the costs down. The fact that it is a totally new idea in this business made it even more interesting and easier to make a choice. Both design and function is new, which make it interesting to keep working with. In cooperation with engineers in China there will be made a construction so they can make all necessary tests. This will probably happen autumn 2006. The new technique which the group has come up with is that all technique lays external, in a shell made of polypropen, which make it possible to clean the thermos in the dishwasher. Thermos: Vacuum-shaped in stainless steel with bottom of aluminium, covered with a protected surface, that works like a cold plate. Shell made of pp: shape-molding in polypropen and enclose the coolingsystem. This system are Peltiere, where the cooling is generated, spacer block and heat sink, where the heat are led away, and the fan which takes in cold air and blows out warm. The project has become much larger than Coffee Queen expected from the beginning so they will continue this work even after the students have done their share of the project. The new technique is the big question which requires more tests. These tests will carry through as soon as the group has sent all drafts of design and all info that has been gathered during the project. When the factory in China has made a construction of it they will send it to Coffee Queen and the project-group will be contacted to have a chance to take part of these tests. / Projektet genomfördes i samarbete med Coffee Queen AB i Arvika. Uppgiften bestod i att utveckla och formge en ny förvaring av mjölk till kylning till espressomaskinen Jura Impressa X9. Genom nära samarbete med personalen på Coffee Queen samt ingenjörer i Kina och på KPA i Karlstad togs en lösning fram. Vägen dit var lång. Efter att konceptvalet gjordes stod det mellan två olika tekniska lösningar. Alt 1: Klassiskt minikylskåp med befintlig teknik men ny formgivning. Alt 2: Termos med dockningsstation med kylanordning i och formgivning som följer X9:an. Då delar av tillverkningen skulle passa Coffee Queens fabriker, vilket kan bidra till att hålla kostnaderna relativt låga, valde studenterna alt 2. Att det sedan är en helt ny idé som ännu inte finns i branschen bidrog till att valet underlättades. Både funktionen och designen hade ett nyhetsvärde som var värt att jobba vidare med, enligt Coffee Queen. Under hösten 2006 kommer det att göras tester av en prototyp. Denna prototyp med den nya tekniken kommer att konstrueras av ingenjörer i Kina. Den teknik som studenterna arbetat fram bygger på att all teknik ligger i dockningsstationen och termosen skall vara anpassad för att kunna rengöras i diskmaskin. Termos: Vakuumformad i rostfritt stål med en botten av lackad aluminium. Aluminiumplattan fungerar som en kylplatta och lacken ser till att mjölk och aluminium inte kommer i kontakt med varandra, vilket är ett måste för att uppfylla livsmedelskraven. Dockningsstation: Formsprutas i plast och innesluter kylanläggningen. Denna anläggning innefattar peltiereelement, där själva kylan genereras, kylfläns och kylblock, där värmen leds bort, samt fläkt som suger in kall luft och blåser ut varm. Då projektet visat sig bli mycket större än Coffee Queen från början räknat med, kommer detta att resultera i fortsatt arbete från deras sida. Den del som inte kunnat arbetats igenom är själva kylanordningen, då det är en ny teknik som kräver tester. Dessa tester kommer att genomföras så fort som projektgruppen har lämnat alla formgivningsförslag och det som tagits fram under projektets gång. När en prototyp har tagits fram av ingenjörerna i Kina kommer den att sändas till Coffee Queen för att genomgå tester. När det är dags för dessa tester kommer projektgruppen att kontaktas för att få chansen till att vara med och ta del av dessa.