The construction industry is the second largest producer of waste in Sweden, generating 14.2 million tons in 2020. The traditional linear economy in the construction industry contributes to significant waste generation and resource inefficiency. Effective material and waste management are critical to reducing this waste and meeting increased sustainability requirements from international and national organizations. Therefore, aims this study, as part of the larger project BÖRjA, to investigate and evaluate various strategies for waste management at construction sites through simulation models. The BÖRjA project, funded by Vinnova, aims to promote circular material flows and improve resource efficiency and transport efficiency in the construction industry. This study focuses on simulating waste flows at a construction site to evaluate and improve waste management strategies. By developing multiple simulation models, the study aims to assess the effect of different waste management methods on overall site efficiency, specifically by examining the use of elevators for waste transport, space utilization, fill levels, and container pickups. To address the aim, two research questions have been posed: How do different strategies for container and waste management impact workflow at the construction site? How does the pickup frequency of trucks affect the efficiency of waste management? The method used in the study is discrete event simulation, where a simplified construction site has been modeled. The model enables experimentation without disrupting actual site operations, offering a cost-effective and efficient way to gather insights. The model is based on one of NCC's construction projects, named Silverskatten, which includes two apartment buildings with a total of 77 units. Data for the models have been collected through observation, interviews, and collaborations with NCC and Ragn-Sells. The strategies tested in the simulation environment include a baseline scenario, representing the most common method based on interviews and observations, where bins are emptied when assumed to be full and containers are picked up by waste handlers based on demand. From the baseline scenario, two different strategies have been tested where a single resource is responsible for waste management. The final strategy tested includes scheduled waste pickups instead of pickups based on demand. A fill requirement has also been applied in the different strategies, specifying at what fill level bins and containers are allowed to be emptied. The results of the study showed that the use of elevators for waste transport indicated that at a fill requirement of 30%, the total elevator usage time was significantly higher compared to the baseline scenario and scenarios with 50 or 70% fill requirements. When dedicated workers were used, it affected the total elevator usage time for the following fill requirements of 30, 50, and 70% by +68, +14, and -10%, respectively. The study found that scheduling waste pickups can reduce the total number of pickups required. A fill requirement of 50% with scheduled pickups on Fridays resulted in the fewest pickups over 140 weeks, demonstrating the effectiveness of strategic scheduling. The total work time required for dedicated workers handling waste varied significantly with the fill level and elevator speed. At a fill requirement of 30% and an elevator speed of 15 m/min, the total work time was approximately 309.9 hours over 140 weeks, while at a fill requirement of 70% and an elevator speed of 25 m/min, it decreased to approximately 158.3 hours. Implementing dedicated workers for waste management reduced the maximum number of bins on each floor, freeing up valuable space at construction sites. / Byggindustrin är den näst största producenten av avfall i Sverige, med 14,2 miljoner ton genererat under 2020. Den traditionella linjära ekonomin i byggindustrin bidrar till betydande avfallsmängder och resursslöseri. Effektiv material- och avfallshantering är kritisk för att minska detta slöseri och uppfylla ökade hållbarhetskrav från internationella och nationella organ. Därför syftar denna studie, som är en del av det större projektet BÖRjA till att undersöka och utvärdera olika strategier för avfallshantering på byggarbetsplatser genom simuleringsmodeller. Projektet BÖRjA, finansierat av Vinnova, strävar efter att främja cirkulära materialflöden och förbättra resurseffektiviteten och transporteffektiviteten i byggindustrin. Denna studie fokuserar på att simulera avfallsflöden på en byggarbetsplats för att utvärdera och förbättra avfallshanteringsstrategier. Genom att utveckla flera simuleringsmodeller syftar studien till att bedöma effekten av olika avfallshanteringsmetoder på den övergripande arbetsplatseffektiviteten, specifikt genom att undersöka användningen av hissar för avfallstransport, utrymmesanvändning och fyllnadsgrader samt upphämtningar av lastbärare. För att besvara syftet har två frågeställningar använts: Hur påverkar olika strategier för hantering av lastbärare och avfall arbetsflödet på byggarbetsplatsen? Hur påverkar upphämtningsfrekvensen för lastbilar avfallshanteringens effektivitet? Metoden som använts i studien är diskret händelsestyrd simulering där en förenklad byggarbetsplats modellerats. Modellen möjliggör experiment utan att störa faktiska arbetsplatsoperationer, vilket erbjuder ett kostnadseffektivt och effektivt sätt att samla insikter. Modellen bygger på ett av NCCs byggprojekt, kallat Silverskatten, vilket inkluderar två lägenhetshus med totalt 77 lägenheter. Data för modellerna har samlats in via observation, intervjuer och samarbeten med NCC och Ragn-Sells. De strategier som testats i simuleringsmiljön innefattar ett grundscenario, vilket ska representera den vanligaste metoden utifrån intervjuer och observationer, där kärl töms när de antas vara fulla och lastbärare upphämtas av avfallshanterare utifrån behov. Utifrån grundscenariot har sedan två olika strategier testats där en ensam resurs ansvarar över avfallshanteringen. Den sista strategin som testats innefattar schemalagd upphämtning av avfall istället för upphämtning utifrån behov. Ett fyllnadskrav har även applicerats i de olika strategierna där fyllnadskravet specificerar vid vilken fyllnadsgrad som kärl och lastbärare får tömmas. Resultatet av studien visade att användningen av hissar för avfallstransport visade att vid ett fyllnadskrav på 30% var den totala hissanvändningstiden avsevärt högre jämfört med grundscenariot och scenarier med 50 eller 70% som fyllnadskrav. När dedikerad arbetare användes påverkade det hissens totala användningstid för följande fyllnadskrav 30, 50 och 70% med +68, +14 och -10%. Studien fann att schemaläggning av avfallshämtningar kan minska det totala antalet hämtningar som krävs. Ett fyllnadskrav på 50% med schemalagda upphämtningar på fredagar resulterade i det minsta antalet hämtningar över 140 veckor, vilket visar effektiviteten av strategisk schemaläggning. Den totala arbetstiden som krävdes för dedikerade arbetare som hanterar avfall varierade avsevärt med fyllnadsgraden och hissen hastighet. Vid ett fyllnadskrav på 30% och en hisshastighet på 15 m/min var den totala arbetstiden cirka 309,9 timmar över 140 veckor, medan vid en fyllnadskrav på 70% och en hisshastighet på 25 m/min minskade den till cirka 158,3 timmar. Implementering av dedikerad arbetare för avfallshantering minskade det maximala antalet kärl på varje våning, vilket frigjorde värdefullt utrymme på byggarbetsplatser.

Ett effektivt informationsflöde är väsentligt för att skapa möjligheter till väl fungerande transportkoordination. Utmaningen i byggbranschen är att det finns flera aktörer som behöver ta del av informationen. Systemen som används i dagsläget har sällan möjlighet att dela information med varandra. Den bristande informationsdelningen har lett till en fragmenterad försörjningskedja vilket påverkar projektens produktion negativt.   Tidigare studier har tydliggjort behovet av digitala verktyg för styrning av försörjningskedjan inom byggprojekt. Andra studier har identifierat problem vid implementation av nya rutiner och digitala verktyg i byggbranschen. Därmed finns det ett behov av att undersöka hur företag framgångsrikt kan implementera digitala verktyg för att underlätta informationsdelning och transportkoordination.  Målet med studien har varit att definiera transportkoordinationssystem, samt analysera och undersöka vilka strategier byggherrar kan tillämpa för en effektiv implementering i byggsektorn. Syftet är att identifiera de bakomliggande hinder som begränsar företagen att använda systemen. Utifrån begränsningar och lösningar görs rekommendation för vilka strategier som bör användas.   Studien har utförts som en flerfallsstudie på större husbyggnationsprojekt i Sverige och Norge. I fallstudien ingick sju projekt, där samtliga använt sig av ett transportkoordinationssystem under produktion. Transportkoordinationssystemet har använts i olika utsträckning i varje projekt, beroende på hur logistiklösningen var utformad. Datainsamling genomfördes med semi-strukturerad intervjustudie där minst en representant från vart projekt medverkade. Utöver respondenterna från byggprojekten inkluderades även intervjuer med två konkurrerande mjukvaruutvecklare.   En analys av effekten av logistiklösningen i de olika projekten, och framför allt transportkoordinationssystemets påverkan har genomförts. Det har varit av stor vikt att särskilja det digitala verktygets påverkan från den generella logistiklösningens påverkan. Från respondenterna har det framkommit tydligt att olika strategier vid implementation har haft varierande mottagande i produktionen.   Studien har identifierat tre nyckelfaktorer som ligger till grund för strategier vid implementationen av digitala verktyg:  <li data-leveltext="" data-font="Symbol" data-listid="5" data-list-defn-props="{&quot;335552541&quot;:1,&quot;335559685&quot;:720,&quot;335559991&quot;:360,&quot;469769226&quot;:&quot;Symbol&quot;,&quot;469769242&quot;:[8226],&quot;469777803&quot;:&quot;left&quot;,&quot;469777804&quot;:&quot;&quot;,&quot;469777815&quot;:&quot;hybridMultilevel&quot;}" aria-setsize="-1" data-aria-posinset="1" data-aria-level="1">Kravställning - Förutsättningarna för projektet måste framgå tydligt i ett tidigt skede. Om beställaren sätter krav på huvudentreprenören blir implementationen smidigare, då under-leverantörer och -entreprenörer måste anpassa sig för att vinna kontrakten.  <li data-leveltext="" data-font="Symbol" data-listid="5" data-list-defn-props="{&quot;335552541&quot;:1,&quot;335559685&quot;:720,&quot;335559991&quot;:360,&quot;469769226&quot;:&quot;Symbol&quot;,&quot;469769242&quot;:[8226],&quot;469777803&quot;:&quot;left&quot;,&quot;469777804&quot;:&quot;&quot;,&quot;469777815&quot;:&quot;hybridMultilevel&quot;}" aria-setsize="-1" data-aria-posinset="2" data-aria-level="1">Integration - Då det förekommer många aktörer på projekten behöver man ha möjlighet att integrera systemet med redan befintliga.   <li data-leveltext="" data-font="Symbol" data-listid="5" data-list-defn-props="{&quot;335552541&quot;:1,&quot;335559685&quot;:720,&quot;335559991&quot;:360,&quot;469769226&quot;:&quot;Symbol&quot;,&quot;469769242&quot;:[8226],&quot;469777803&quot;:&quot;left&quot;,&quot;469777804&quot;:&quot;&quot;,&quot;469777815&quot;:&quot;hybridMultilevel&quot;}" aria-setsize="-1" data-aria-posinset="3" data-aria-level="1">Incitament - För att främja användningen kan man med fördel använda bonussystem, som gynnar aktörerna som använder systemet. Allt fler aktörer kommer därmed få positiva erfarenheter av systemet vilket kan underlätta en bredare implementation.   Tidigare studier har beskrivit att byggherrarna inte tidigare fokuserat på bygglogistik. Studien har bekräftat att det i viss mån fortfarande är så, då logistiklösningar främst utformas vid större projekt. Från respondenterna har det framkommit att mindre projekt inom samma byggkoncern inte har samma resurser eller fokus på bygglogistik. Samtidigt kan de större projekten fungera som pilotprojekt, och ligga till grund för en bredare implementation. / An effective flow of information is essential to create opportunities for well-functioning construction logistics. One of the challenges in the construction industry is the number of stakeholders who need access to the information. The systems currently in use often lack the ability to share information with each other. This lack of information sharing has led to a fragmented supply chain, which negatively impacts projects performance.   Previous studies have highlighted the need for digital tools to coordinate the construction logistics in projects. Other studies have identified problems with implementing new procedures and digital tools in the construction sector. Therefore, there is a need to investigate how companies can successfully implement digital tools to facilitate information sharing and transport coordination.   The aim of the study has been to define transport coordination systems. Furthermore, analyze and investigate the strategies that can be applied for effective implementation in the construction sector. The purpose is to identify the underlying obstacles that limit companies from using these systems and provide recommendations for strategies to overcome these limitations.   The study was conducted as a multiple case study on large construction projects in Sweden and Norway. Seven projects were included in the case study, all of which utilized a transport coordination system during production. The extent of use of the system varied in each project depending on the logistics solution. The data collection was done through semi-structured interviews with at least one representative from each project participating. In addition to the respondents from the construction projects, interviews were also conducted with two competing software developers.   An analysis of the impact of the logistics solution in different projects was conducted, which focused on the impact the transport coordination system had. It has been crucial to distinguish the impact of the digital system from the general logistics solution. Respondents have clearly indicated that different strategies have had varied acceptance in production.   The study has identified three key factors underlying strategies for implementing digital tools:  <li data-leveltext="" data-font="Symbol" data-listid="4" data-list-defn-props="{&quot;335552541&quot;:1,&quot;335559685&quot;:720,&quot;335559991&quot;:360,&quot;469769226&quot;:&quot;Symbol&quot;,&quot;469769242&quot;:[8226],&quot;469777803&quot;:&quot;left&quot;,&quot;469777804&quot;:&quot;&quot;,&quot;469777815&quot;:&quot;hybridMultilevel&quot;}" aria-setsize="-1" data-aria-posinset="4" data-aria-level="1">Requirement specification – The project’s requirements must be clearly stated at an early stage. If the client sets requirements for the main contractor, the implementation becomes smoother as subcontractors and suppliers must adapt to win the contracts.   <li data-leveltext="" data-font="Symbol" data-listid="4" data-list-defn-props="{&quot;335552541&quot;:1,&quot;335559685&quot;:720,&quot;335559991&quot;:360,&quot;469769226&quot;:&quot;Symbol&quot;,&quot;469769242&quot;:[8226],&quot;469777803&quot;:&quot;left&quot;,&quot;469777804&quot;:&quot;&quot;,&quot;469777815&quot;:&quot;hybridMultilevel&quot;}" aria-setsize="-1" data-aria-posinset="5" data-aria-level="1">Integration – Since there are many stakeholders involved in projects, there is a need to be able to integrate the system with existing ones.   <li data-leveltext="" data-font="Symbol" data-listid="4" data-list-defn-props="{&quot;335552541&quot;:1,&quot;335559685&quot;:720,&quot;335559991&quot;:360,&quot;469769226&quot;:&quot;Symbol&quot;,&quot;469769242&quot;:[8226],&quot;469777803&quot;:&quot;left&quot;,&quot;469777804&quot;:&quot;&quot;,&quot;469777815&quot;:&quot;hybridMultilevel&quot;}" aria-setsize="-1" data-aria-posinset="6" data-aria-level="1">Incentives – To promote usage, a bonus system can be beneficial, favoring actors who use the system correctly. As more actors have a positive experience with the system, it can facilitate broader implementation.   Previous studies have described how developers have not previously focused on construction logistics. The study confirmed that to some extent this is still the case, as logistics solutions are primarily designed for larger projects. Respondents have indicated that smaller projects within the same company do not have the same resources or focus on construction logistics. Hopefully larger projects can serve as pilot projects and form the basis for broader implementation.

Inom byggindustrin är det svårt att skapa standardiserade logistikprocesser eftersom det vid varje nytt bygge även skapas en ny organisation. Förutsättningarna skiljer sig även mellan olika byggen, vilket försvårar ett förbättringsarbete. Skanska Väg och Anläggning Norr fick under 2017 uppdraget att bygga om Vasaplan i centrala Umeå, och i september 2018 stod projektet klart. Ombyggnationen var i det stora hela ett mycket lyckat projekt, men efter färdigställandet av projektet har problem angående materialtillgång identifierats. Syftet med arbetet är att undersöka hur leveranser till en byggarbetsplats kan optimeras samt hurvida ett mellanlager kan underlätta hanteringen av leveranserna till byggarbetsplatsen. En jämförelse har gjorts där det har undersökts ifall det är mer lönsamt att använda sig av lagerhållning, eller endast av JIT-leveranser. Förhoppningen är att arbetet kan bidra till att Skanska i framtiden får ett mer standardiserat tillvägagångssätt vid planering av leveranser till byggarbetsplats av material som kräver liknande lagerhållning och transport som granithällar. För att lösa detta har två matematiska modeller använts; Anläggningslokaliseringsproblemet (ALP) samt en matematisk modell som optimerar placering av material på en lageryta. Två stycken produktionsflödesmodeller, JIT och EOQ, har även använts i beräkningarna. Resultatet från produktionsflödesmodellerna, JIT och EOQ, visar att JIT-leveranser med hjälp av en omlastningscentral alltid är den mest kostnadseffektiva lösningen då lageryta är en direkt kostnad för Skanska. I de fall lager inte är en direkt utgift för Skanska så rekommenderar den matematiska modellen för ALP en optimal användning av de lager som är tillgängliga. / For every new construction project, a new organisation is created. It is therefore a challenge for the construction industry to create standardized logistic processes. In addition, different construction projects have different traits, which results in further challenges for improvement efforts for the construction logistic processes. In 2017 Skanska Väg och Anläggning Norr did the reconstruction of Vasaplan in the central of Umeå, and in September 2018 the reconstruction project was done. The reconstruction was in its entirety a very successful project, however when the project was finished problems regarding material supply were identified. The aim of this paper is to analyze how deliveries to a construction site can be optimized and whether storage spaces can aid in the handling of deliveries to the construction site. A comparison has been made between storing material and using JIT-deliveries. The hope is to help Skanska in developing a more standardized approach when it comes to planning the deliveries of materials that has similar storage and transport conditions as the slabs of granite used. To solve this two mathematical models have been used; Facility location problem and a mathematical model that optimizes the placement of materials in a storage space. Two production flow models, JIT and EOQ, were also used when performing the calculations. The result from the production flow models, JIT and EOQ, show that JIT deliveries are always the most cost effective solution when storage space is a direct cost for Skanska, when used together with a logistics center. However, when storing is no extra expense for Skanska, the mathematical model for the Facility location problem suggests a optimal use of the storage spaces that are available.

The construction industry is generally characterised by limited implementation of green logistics. With that in mind, this study aimed to examine the nature and extent of green logistics practices in large construction companies in Botswana. Although empirical studies have analysed green supply chain in the construction industry, most of them have not addressed the challenges and prospects of adopting green logistics by construction companies in a developing country like Botswana. Project Managers were interviewed after which a thematic analysis was used to interpret the qualitative results. Thereafter, a comparative analysis was done between the results obtained from the interviews and from extant literature. The findings showed that the adoption of the green logistics strategies was aligned more to economic reasons than environmental ones. The findings further showed that until and unless the construction, technical and administration issues are addressed, the adoption of green logistics will continue to be a challenge for the construction industry in Botswana / Centre for Transport Economics, Logistics and Tourism / M. Com. (Logistics)