<p>Diabetes typ 2 är en kronisk och allvarlig sjukdom och är en av de vanligaste ämnesomsättningssjukdomarna.Den kan leda till en rad olika komplikationer som neuropati, mikro-makrovaskulära förändringar i stora och små blodkärlen. Att leva med en kronisk sjukdom kan innebära stora utmaningarför den drabbade personen och dennes livsföring. Syfte var att beskriva vuxna personers upplevelse av att leva med en kronisk sjukdom som diabetes typ 2.Systematisk litteraturstudie användes som metod och vetenskapliga artiklar söktes i databaserna CINAHL, PubMed, PsycINFO samt genom manuell sökning och elva vetenskapliga artiklar inkluderades i studien. Dessa granskades och kvalitetsbedömdes. Resultatet visade att personer upplever sjukdomen på olika sätt beroende på kön och kulturell bakgrund.Fem teman framkom vid analys av resultatet: Positiva och negativa upplevelser av sjukdomen, hälsoupplevevelsen av sjukdomen, coopingstrategier samt diabetikers vårderfarenhet. Kunskap om patientens kulturella och religiösa bakgrund är även av betydelse för att kunna ge en god omvårdnad vid diabetes typ 2. Genom en ökad kunskap om vuxna personers upplevelse av att leva med diabetes typ 2 kan sjuksköterskan tillämpa god omvårdnad och kunna hjälpa till att lindra lidandet hos dem och deras familj. Slutsatsen var att det är betydelsefullt att anpassa omvårdnaden efter individens behov.</p>

Arbetsmiljöverket har under 2008 och 2009 gjort inspektioner hos Hudiksvalls kommun. Arbetsmiljöverket konstaterade i samband med dessa inspektioner att chefer och arbetsledare saknade kunskaper om arbetsmiljölagen och dess föreskrifter. En utbildningsplan inom kommunen var lagd under 2009 för att rätta till dessa brister. Hudiksvalls kommun har en önskan att veta om utbildningen i det systematiska arbetsmiljöarbetet gav förbättrade kunskaper inom området. För att ta reda på om utbildningen gav förbättrade kunskaper har en undersökning gjorts mellan två grupper, varav den ena inte har gått arbetsmiljöutbildningen. Undersökningens syfte har varit att se eventuella skillnader bland grupperna, och resultatet visar att de som gått utbildningen hade bättre kunskaper i arbetsmiljöarbete. / The Work Environment Authority, made visits to themunicipalityofHudiksvallin 2008 and2009. Inconnection with the visit The Work Environment Authority noted managers and supervisors insufficient knowledge of work environment and its regulations. An education within the municipality was laid  in 2009 to remedy these deficiencies.HudiksvallMunicipalityhas a desire to know about education in the systematic work resulted in improved knowledge of the field. To find out if the training resulted in improved knowledge, a study was made between the two groups, which one of has not been educated in working environment training. The purpose of the surveys has been to see any differences among the groups, and the results showed that the education had increased the knowledge on these issues among supervisors and managers.

Diabetes typ 2 är en kronisk och allvarlig sjukdom och är en av de vanligaste ämnesomsättningssjukdomarna.Den kan leda till en rad olika komplikationer som neuropati, mikro-makrovaskulära förändringar i stora och små blodkärlen. Att leva med en kronisk sjukdom kan innebära stora utmaningarför den drabbade personen och dennes livsföring. Syfte var att beskriva vuxna personers upplevelse av att leva med en kronisk sjukdom som diabetes typ 2.Systematisk litteraturstudie användes som metod och vetenskapliga artiklar söktes i databaserna CINAHL, PubMed, PsycINFO samt genom manuell sökning och elva vetenskapliga artiklar inkluderades i studien. Dessa granskades och kvalitetsbedömdes. Resultatet visade att personer upplever sjukdomen på olika sätt beroende på kön och kulturell bakgrund.Fem teman framkom vid analys av resultatet: Positiva och negativa upplevelser av sjukdomen, hälsoupplevevelsen av sjukdomen, coopingstrategier samt diabetikers vårderfarenhet. Kunskap om patientens kulturella och religiösa bakgrund är även av betydelse för att kunna ge en god omvårdnad vid diabetes typ 2. Genom en ökad kunskap om vuxna personers upplevelse av att leva med diabetes typ 2 kan sjuksköterskan tillämpa god omvårdnad och kunna hjälpa till att lindra lidandet hos dem och deras familj. Slutsatsen var att det är betydelsefullt att anpassa omvårdnaden efter individens behov.

Denna litteraturstudie syftar till att undersöka hur tonåringar med depressioner tidigt kan upptäckas och få hjälp och vilken roll sjuksköterskan har i detta samt vad tonåringar själva tycker är viktigt i mötet med vården. Till resultatdelen har 17 vetenskapliga artiklar valts ut efter litteratursökning ifrån databaserna Cinahl, Elin och Pubmed. Depressioner hos tonåringar är ett allvarligt problem som innebär ett stort lidande och som i värsta fall kan leda till självmord. Förekomsten av depressioner hos tonåringar ökar och detta ställer allt högre krav på både skolhälsovård och primärvård. Resultatet visade att tonåringar i allmänhet hellre söker sig till skolhälsovården och ungdomsmottagningar än till primärvården och specialister. Genom att finnas nära tonåringarna har skolsköterskan och ungdomsmottagningar unika möjligheter att kunna upptäcka och hjälpa tonåringar som har depressioner eller nedstämdhet. För att öka möjligheterna till tidig upptäckt och behandling av tonåringar med depressioner är det viktigt att satsa resurser på skolhälsovård och ungdomsmottagningar. Det bör också spridas mer kunskap om systematisk screening som har visat sig vara ett värdefullt verktyg för att upptäcka depressioner.

Author: Hanna-Stina Ivarsson Title: When life gives you loneliness – A netnographic study of loneliness amongst young adults Supervisor: Peter Hultgren Assessor: Torbjörn Forkby  Summary Loneliness is a threat to our health and researchers believe that the loneliness epidemic is the new public disease of our time. In the meantime, single households and individualization in Sweden is increasing, this is happening at the same time as natural meeting places are increasingly disappearing. This is precisely why it is important to learn to manage and break the involuntary loneliness that so many people experience. Loneliness has become an important topic for professionals in social work, but there is a lack of knowledge and strategies to meet and manage involuntary loneliness. There is a perception in society today that it is the elderly who are the loneliest, but new research shows that a change has taken place, and it is young adults who experience loneliness to the greatest extent.  In this study I was interested in investigating how young adults (16-29) themselves depicts the loneliness they live in and what they do to manage and break this loneliness. In order to obtain the results of the study, I have used a qualitative netnographic method. The empirical material has been collected in three popular Swedish discussion forums. I found that the majority of young adults who suffer from loneliness also suffer from some form of mental illness. Furthermore, many feel ashamed about their situation and feel that their life is at a standstill. The strategies used to manage and break loneliness seem to be a complex combination of emotional and problem-focused coping

<p>Syftet med studien var att undersöka hur manliga elitfotbollspelare (1) upplever stress under sin rehabilitering samt (2) vilka typer av strategier de använder sig av för att minska den upplevda stressen under sin rehabilitering. Elitfotbollspelarna (N=11) med en medelålder på 22 år besvarade en semistrukturerad intervjuguide gällande stress och coping under rehabilitering. Intervjuerna analyserades genom tematisk innehållsanalys. Resultatet visade att elitfotbollspelare upplever störst press och stress från sig själva och att det sociala nätverket är en viktig del för att handskas med upplevd stress. Resultatet visade även att positiv inställning är en viktig komponent för att få ett bra rehabiliteringsutfall. Resultatet från studien diskuterades i relation till relevant litteratur samt fyra utvalda teorier som tar upp de centrala begreppen i studien.</p> / <p>The purpose of this study was to examine how male elite soccer players (1) experience stress during their rehabilitation, and (2) what types of coping strategies they use to reduce the perceived stress during their rehabilitation. Elite soccer players (N = 11) with a mean age of 22 years responded to a constructed interview guide about current stress and coping during rehabilitationperiod. The interviews were analyzed by qualitative content analysis. The results showed that elite soccer players are experiencing the greatest pressure from themselves and to the social network is an important part to deal with the resulting pressure. The results also showed that positive attitudes are an important part leading to adaptive rehabilitation outcome. Results of the study were discussed in relation to relevant literature, and four selected theories that address the key concepts in the study</p>

För många personer som drabbas av hjärtinfarkt är det en traumatisk upplevelse och det kan också förekomma problem i dagliga livet lång tid efter infarkten. Syftet med studien var att analysera och beskriva upplevelser av att drabbas av hjärtinfarkt utifrån levd erfarenhet. Datamaterialet har utgjorts av självbiografier och analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalysmetod. Samtliga självbiografier var skrivna av män. Resultatet utgörs av fyra huvudkategorier; Insjuknandet, Vårdrelationen, Behov och Bemästring. Informanterna hade inte kontroll över sin situation vid det akuta omhändertagandet och de kände sig utlämnade till sjukvårdspersonalen. Upplevelserna var också positiva, så som att kunna lämna över ansvaret för sin hälsa till vårdpersonalen och känna välbehag, trots sin utsatta situation. Det fanns behov av att dela erfarenhet med personer som drabbats av hjärtinfarkt och också behov av professionell närhet och distanserad närhet och de hanterade sin situation genom att se framåt, att anpassa sig och ta ett steg i taget. / Being suffered by myocardial infarction is for many people a traumatic experience and problems can also occur in the daily life, for a long time after the infarction. The aim of the study was to analyse and describe experiences when suffering a myocardial infarction, by lived experience. Autobiographies were used to collect data. Data were analysed using qualitative content analysis. All of the autobiographies were written by men. The result is represented by four main categories; Become ill, The caring relation, Needs and Coping. In the acute care the informants’ did not have control of their situation and they had a feeling of being deserted to the caring staff. The experience could also be positive, like the possibility to be able to leave the responsibility for their health to the caring staff. There was a need of sharing experiences with fellow patients and there was also a need for professional nearness and distanced nearness and they coped with the situation by looking forward, to adjust oneself and to take one step at the time.

Syftet med studien var att undersöka hur manliga elitfotbollspelare (1) upplever stress under sin rehabilitering samt (2) vilka typer av strategier de använder sig av för att minska den upplevda stressen under sin rehabilitering. Elitfotbollspelarna (N=11) med en medelålder på 22 år besvarade en semistrukturerad intervjuguide gällande stress och coping under rehabilitering. Intervjuerna analyserades genom tematisk innehållsanalys. Resultatet visade att elitfotbollspelare upplever störst press och stress från sig själva och att det sociala nätverket är en viktig del för att handskas med upplevd stress. Resultatet visade även att positiv inställning är en viktig komponent för att få ett bra rehabiliteringsutfall. Resultatet från studien diskuterades i relation till relevant litteratur samt fyra utvalda teorier som tar upp de centrala begreppen i studien. / The purpose of this study was to examine how male elite soccer players (1) experience stress during their rehabilitation, and (2) what types of coping strategies they use to reduce the perceived stress during their rehabilitation. Elite soccer players (N = 11) with a mean age of 22 years responded to a constructed interview guide about current stress and coping during rehabilitationperiod. The interviews were analyzed by qualitative content analysis. The results showed that elite soccer players are experiencing the greatest pressure from themselves and to the social network is an important part to deal with the resulting pressure. The results also showed that positive attitudes are an important part leading to adaptive rehabilitation outcome. Results of the study were discussed in relation to relevant literature, and four selected theories that address the key concepts in the study

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka unga elitfotbollsspelares förhållningssätt och inställning till sin elitsatsning. Frågeställningar: • Hur upplever unga elitfotbollsspelare stress och återhämtning? • Hur upplever unga elitfotbollsspelare sina föräldrars närvaro och reaktioner på prestation? • Vilka förutsättningar upplever spelarna finns för att uppnå sina mål? Metod Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie, där sammanlagt sex spelare från två av Stockholms storklubbar deltog (klubb med A-lag i Allsvenskan eller Superettan). Spelarna valdes utifrån att de är framstående i sin åldersgrupp och studerar på ett fotbollsgymnasium. Vi har använt oss av en halvstrukturerad intervju. Resultatet har analyserats utifrån Antonovskys KASAM-teori samt Bronnfenbrenners ekologiska utvecklingsmodell. Resultat Resultatet visar att föräldrarna har en stor betydelse för spelarna. De står för stöd och trygghet. Samtidigt visar resultatet att föräldrars involvering kan öka pressen på spelarna. Spelarna har ett konkret mål med sin fotbollssatsning men saknar ett konkret mål med sin skolgång. Den största orsaken till stress hos spelarna är tidsbrist. Spelarna återhämtar sig i umgänge med vänner och familj. Slutsats Resultatet visar att spelarna har en begriplighet när det gäller skola och fotboll. De upplever oftast en hanterbarhet inför de utmaningar som deras vardag innehåller. Det som utmärker sig i resultatet är känslan av meningsfullhet inför olika uppgifter och vad detta får för konsekvenser. Utifrån resultatet kan vi konstatera att samspelet mellan skola, fotboll, vänner och familj är avgörande för spelarnas välmående. / Aim The purpose of the study is to examine young elite soccer players' attitude and approach to their elite investment in soccer. To investigate this, the following questions were formulated: • How do young elite soccer players experience stress and recovery? • How do young elite soccer players experience their parent’s presence and reactions to performance? • What conditions do the players experience they have available to achieving their goals? Method We have conducted a qualitative study with interviews in which a total of six players from two of Stockholm's major clubs attended (firstteam in Allsvenskan or Superettan). The players were chosen because they are prominent in their age group and are studying at a high school for soccer players. We have used a semi- structured interview. The results have been analyzed according based on Antonovsky's theory of KASAM and Bronnfenbrenners ecological model of development. Result The result show that parents have a significant impact on the players. They provide support and security. Simultaneously the results show that parental involvement could increase pressure on the players. The players do have a concrete goal with their football career but lacks a concrete goal with their schooling. The major cause of stress amongst the players is lack of time. The players recovers in socializing with friends and family. Conclusion The result show that the players have an understanding of what they do both in school and football. They usually experience a manageability facing the challenges of their every day life.. The thing that stands out in the result is the feeling of meaning to various tasks and what the consequences to that is. Based on the results, we can conclude that the interaction between school, football, friends and family are crucial for the players' well-being.

<p> </p><p>För många personer som drabbas av hjärtinfarkt är det en traumatisk upplevelse och det kan också förekomma problem i dagliga livet lång tid efter infarkten. Syftet med studien var att analysera och beskriva upplevelser av att drabbas av hjärtinfarkt utifrån levd erfarenhet. Datamaterialet har utgjorts av självbiografier och analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalysmetod. Samtliga självbiografier var skrivna av män. Resultatet utgörs av fyra huvudkategorier; <em>Insjuknandet, Vårdrelationen, Behov </em>och<em> Bemästring.</em> Informanterna hade inte kontroll över sin situation vid det akuta omhändertagandet och de kände sig utlämnade till sjukvårdspersonalen. Upplevelserna var också positiva, så som att kunna lämna över ansvaret för sin hälsa till vårdpersonalen och känna välbehag, trots sin utsatta situation. Det fanns behov av att dela erfarenhet med personer som drabbats av hjärtinfarkt och också behov av professionell närhet och distanserad närhet och de hanterade sin situation genom att se framåt, att anpassa sig och ta ett steg i taget.</p><p> </p> / <p>Being suffered by myocardial infarction is for many people a traumatic experience and problems can also occur in the daily life, for a long time after the infarction. The aim of the study was to analyse and describe experiences when suffering a myocardial infarction, by lived experience. Autobiographies were used to collect data. Data were analysed using qualitative content analysis. All of the autobiographies were written by men. The result is represented by four main categories; <em>Become ill, The caring relation, Needs </em>and<em> Coping</em>. In the acute care the informants’ did not have control of their situation and they had a feeling of being deserted to the caring staff. The experience could also be positive, like the possibility to be able to leave the responsibility for their health to the caring staff. There was a need of sharing experiences with fellow patients and there was also a need for professional nearness and distanced nearness and they coped with the situation by looking forward, to adjust oneself and to take one step at the time.</p>