• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 1321
  • 1007
  • 273
  • 103
  • 100
  • 60
  • 33
  • 32
  • 26
  • 26
  • 22
  • 21
  • 21
  • 16
  • 12
  • Tagged with
  • 3695
  • 1028
  • 788
  • 735
  • 709
  • 572
  • 360
  • 342
  • 313
  • 306
  • 286
  • 274
  • 248
  • 246
  • 192
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
351

Stressupplevelser och copingstrategier hos vårdpersonal på ett äldreboende.

Carlsson, Maria January 2007 (has links)
Sammanfattning Syftet med studien var att beskriva vilka stressorer vårdpersonalen upplever i arbetet med äldre på ett äldreboende, personalens upplevelse av stressorerna samt vilka copingstrategier de använder sig av i dessa situationer. Studien hade en deskriptiv design. Data samlades in med instrument Daily Assesment of Coping (DCA). Resultatet visade att vårdpersonalen (n 33) upplevde stress vid 86 av totalt 155 möjliga arbetstillfällen. Stressorerna utmynnade i två huvudkategorier; patientrelaterade och personalrelaterade stressorer. Huvudkategorierna bestod av fem subkategorier; patientbeteende, omvårdnadsproblem, kontakt med närstående, arbetsbelastning och kommunikation/samarbete. Medianvärdet för stressnivån var 5 (1= inte alls besvärande -7= mycket besvärande). Vid 40 tillfällen upplevde personalen att de ”inte alls” kunde påverka händelsen, vid 39 tillfällen att de ”i viss mån” kunde påverka och vid 6 tillfällen att de kunde påverka ”väldigt mycket”. Vid 56 tillfällen upplevde personalen att händelsen var ”ganska förväntad”, vid 12 tillfällen ”ganska oväntad” och vid 9 tillfällen ”helt oväntad”. Resultatet från DCA visade att copingstrategierna ”gjorde något åt det”, ”sökte stöd från andra” och ”accepterade problemet” var vanligast förekommande. Slutsatsen är att vardagliga stressorer är vanligt förekommande inom äldreomsorgen och att stressnivån för dessa är relativt hög. Vanligast var att personalen upplevde stressorerna som förväntade och att de inte kunde påverka händelsen.
352

Patienters användande av copingstrategier i samband med cancerdiagnos

Carnefjord, Jenny, Lindälv, Lisa, Nilsson, Susan January 2008 (has links)
Varje år insjuknar i Sverige omkring 50 000 människor i cancer. Det innebär att ungefär var tredje svensk kommer att drabbas av cancer under sitt liv. Ett cancerbesked framkallar starka känslor hos patienten. För att kunna bemästra känslorna samt hantera situationen tillämpar patienten någon form av coping. I svensk forskningslitteratur beskrivs coping som vad en person gör för att handskas med olika stressorer i vardagen samt vilka resurser personen i fråga har för att ta sig an problemen. Syftet med studien var att belysa patienters användande av copingstrategier vid cancerdiagnos samt vårdpersonalens delaktighet i copingprocessen. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Artikelsökningar utfördes i databaserna CINAHL, PubMed samt manuellt. Slutligen utsågs 14 artiklar att delta i studiens resultat. I resultatet framkom att flertalet av de patienter som insjuknat i cancer, upplever en kontrollförlust. Coping har positiv påverkan på patientens möjligheter att upprätthålla alternativt återfå kontroll över situationen. Forskning visar att vidareutveckling av gamla alternativt utveckling av nya copingstrategier leder till att patienten får lättare att bearbeta och acceptera de förändringar som cancern medför. Vårdpersonalens roll i copingprocessen är att med hjälp av sina kunskaper och färdigheter kunna se patientens individuella behov, ta tillvara på patientens resurser samt stötta patienten i processen. Det är angeläget för vårdpersonalen att öka sin medvetenhet gällande copingstrategier samt hjälpa patienten att få förståelse för sin individuella situation, sina reaktioner och sina val av copingstrategier. Målet med coping är att patienten ska kunna återgå till ett så normalt liv som möjligt, alternativt acceptera sin situation.
353

Socialt stöd och copings modererande effekt på sambandet mellan stress och ohälsa

Ljungblad, Anna-Maria January 2008 (has links)
Stress i arbetslivet anses ligga till grund för en del av det stora antalet långtidssjukskrivningar. Arbetet att få tillbaka fler i arbete är viktigt men också förebyggande åtgärder för att förhindra fler sjukskrivningar. I denna studie undersöktes socialt stöd och copings modererande effekt på sambandet mellan arbetskrav och ohälsa. Urvalet bestod av lärare (n=443, svarsfrekvens 72 % Tid 1, n=340 Tid 2, longitudinell svarsfrekvens 78 %). Stegvis Multipel regression genomfördes för variablerna arbetsbelastning, måloklarhet, socialt stöd från kollegor och chefer, coping med hänsyn till kontrollvariablerna ålder och kön. Resultatet visade stöd för en modererande effekt av socialt stöd från kollegor – de som upplevde högt stöd reagerade med mindre depression vid hög arbetsbelastning än de med lågt stöd. Över tid fanns en modererande effekt av socialt stöd från kollegor – de med högt stöd visade på mindre sömnproblem vid hög arbetsbelastning än de med lågt stöd. Över tid fanns det även en svag modererande effekt av coping, där de med hög coping uppvisade ett svagare samband mellan fysisk ohälsa och arbetsbelastning.
354

Kvinnors motivation och copingstrategier på väg ut ur drogmissbruk

Andersson, Annica January 2008 (has links)
Syftet med undersökningen var att belysa kvinnors motivation- och copingstrategier på väg ut ur missbruk. Vidare var syftet att undersöka de salutogena faktorer kvinnorna ansåg hade hjälpt dem behålla sin drogfrihet. Tre intervjuer genomfördes och data analyserades med induktiv tematisk analys. Resultaten visade att motivationen till den inledande behandlingen var knuten till upplevelsen av att ha förlorat allt och möjligheten att få tillbaka sitt liv samt barnen. Motivation till fortsatt drogfrihet var i första hand barnen och en ökad självkänsla samt mening med livet. Copingstrategierna förändrades i hög grad från undvikande coping, under tiden som missbrukare, till en alltmer lösningsinriktad coping från det att behandling och drogfrihet inleddes. Ett resultat var att alla informanter upplevde en ökad grad av komponenterna hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet genom behandling och i sitt drogfria liv. / The aim in this study was to elucidate women’s motivation and coping strategies on their way out of addiction. Another aim was to examine salotogenetic factors which the women thought had helped them to remain free from drugs. Three interviews was performed and analysed with inductive thematic analysis. The results showed that motivation for treatment was connected with the informants’ experience of lost of everything and their possibility to have their life’s back. The results showed that motivation factors to remain free from drugs were the children, an increased self-esteem and that they experienced life as meaningful. Coping strategies changed from avoiding coping in time as an addict, to problem solving coping in the treatment and drug free period. A result was that all informants’ experienced an increased degree of the salutogenetic components manageability, comprehensibility and meaningfulness throughout treatment and in their drug free life.
355

An Examination of Coping Processes within the Context of Water-based Recreation

Yoon, Jee In 2012 May 1900 (has links)
Many outdoor recreation settings present stressful situations that directly influence the quality of one's leisure experience. Some recreationists are able to maintain their enjoyment by adopting various coping strategies. In conditions that induce stress, recreationists can select from a combination of behavioral coping strategies (e.g., substitution of recreational setting or activity) and/or cognitive coping strategies (e.g., rationalization). Previous coping research has indicated that the key to understanding the stress -- coping process is how one appraises the stressors. In spite of the acknowledged importance of individual appraisals, however, there is scant empirical evidence available documenting this mediating effect. To explore the role of appraisal in the stress - coping relationship, I drew upon Lazarus and Folkman's transactional theory of stress and coping. Using data collected from recreationists boating in Texas and Korea, I tested a model where the relationship between stress and coping was hypothesized to be mediated by individual's appraisals within the context of water-based recreational activities. Data were collected from recreationists residing near Lake Granbury in Texas (n=186) and recreationists at Lake Chung-pyung in South Korea (n=462). Initial testing of the model illustrated poor fit. I then tested the model independently for the two groups. For Korean respondents, results showed that one's evaluative process (appraisal) mediated the relationship between stress level and selected coping strategies. Further, the degree of involvement with a recreational activity, attachment to a setting, and self-construal moderated the stress -- appraisal -- coping relationship. Model testing for American respondents showed that the factor structure deviated from what was originally hypothesized. Subsequent testing produced an alternate factor structure; direct action, disengagement, temporal substitution, and cognitive coping. However, there was no mediating role of appraisal in the relationship between stress and coping for this group. Moreover, there was no moderating effect of place attachment, leisure activity involvement, and self-construal for American respondents. In short, the results of this study partially supported the transactional theory of stress and coping. For both groups, positive appraisal was more strongly related to behavioral coping, while cognitive coping (rationalization) was influenced by respondents' negative appraisal of the boating conditions. Even under potentially stressful conditions, some recreationists consider the situation controllable. Future investigations should also consider exploring and comparing the coping processes of different user groups, across age cohorts, and among recreationists within similar contexts.
356

Vad är betydelsefull coping för arbetslösa kvinnor

Andersson, Maria January 2009 (has links)
Arbetslöshet innefattar fler faktorer än brist på arbete och ekonomiska begränsningar. Tidigare studier uppvisar samband mellan arbetslöshet och stressrelaterade sjukdomar och som arbetslös kan upplevelse av kategorisering medverka till känsla av att förlora sin identitet. I denna kvalitativa intervjustudie bestående av sex stycken arbetslösa, kvinnliga deltagare diskuteras olika coping strategiers betydelse för hur situationen som arbetslös hanteras. Datamaterialet har bearbetats induktivt genom meningskoncentrering. Studien visar att stöd från omgivningen samt självförtroende är avgörande faktorer som medverkar till adaptiv, problemfokuserad coping. Det sociala stödet anses betydelsefullt även vid känslomässigt fokuserad coping samt reducerar oro och depressivitet. Studien bidrar till förståelse för hur viktig yttre coping upplevs av individen, samt självförtroendets betydelse.
357

Entrepreneurial Coping : Entrepreneurial Reactions and Coping Methods Towards Failur

Villagomez Garcia, Ivan, Pecikoza, Senada, Pac Yurrita, Jorge January 2008 (has links)
An entrepreneur is an innovator, someone who transforms innovations and ideas intoeconomically viable entities; independent on whether in the process she creates oroperates a firm (Baumol 1993). When these firms are created however, sometimes theydo not achieve a viable sustainability; they often face problems and are forced to gobankrupt. When Bankruptcy occurs the entrepreneur is logically affected not onlyeconomically but also mentally and emotionally. Different situations have differenteffects on the entrepreneur´s emotions. Lazarus´ Cognitive Appraisal Theory states that when faced with a problem or situationpeople "appraise" or perceive it in different ways. The Primary Appraisal happens whenthe entrepreneur first comes into the realization of the problem; she can view itdifferently, either as an event that deserves indifference, an opportunity, or as a harmfulthreat. The Secondary Appraisal happens when the entrepreneur analyses what resourceshe has available and what strategy he will proceed to use in order to tackle the situation.Furthermore, during the course of the situation the entrepreneur may come into therealization of new information that might change his way of perceiving things, this iscalled an Appraisal. The Cognitive Appraisal Theory is closely linked to the CopingTheory which talks about how entrepreneurs "cope" or deal emotionally with theiradversities. Coping can be divided into two types, Problem focused and Emotion focusedCoping. Problem focused coping intents on coming up with viable and practical solutionsto improve the situation, whereas Emotion focused intends on externalizing the blame andreacting with a worsened emotional state that does not help the situation in the long run. This report is an exploratory research and bases its empirical data on the case studyapproach of five different cases of entrepreneurs leaving in Sweden who had theexperience of engaging in an enterprise that ended up in bankruptcy. During the course ofthis investigation a qualitative method was used and the empirical findings wheregathered by engaging in interviews that were later analyzed and correlated with thetheoretical framework. In the Analysis we take apart the information gathered in the interviews and try tocorrelate the events to the theories while at the same time striving to find similarities ordifferences between the subjects. We also try to find patterns that may help us understandmore about the subject and finally allows us to address the problem and achieve thepurpose of this report which is to understand how an entrepreneur copes when faced witha business failure. In our conclusion we came to the realization that people tend to follow specific patterns ofemotional reaction that concretely support the pre established theories. This report servesas a base or foundation of a tool for entrepreneurs. We find that if entrepreneurs hadprevious knowledge of ways to deal with failure they might be more prompt to avoid itentirely and consequently this can be an invaluable tool for them..3
358

Ned i bråddjupet : Några kvinnors upplevelser av utbrändhet, coping och förändring

Stenbäck, Victoria January 2009 (has links)
Syftet med studien var att undersöka kvinnors upplevelser av utbrändhet ur ett somatiskt, psy¬kiskt och socialt perspektiv. Vidare var syftet att belysa de copingstrategier som kvinnorna använt sig av för att kunna återgå till arbetet. Ett ytterligare syfte var att belysa hur ovanstående aspekter förändrats enligt kvinnorna efter utbrändheten och vilka copingstrategier de använt sig av för att förhindra ny utbrändhet. Fem kvinnor intervjuades och materialet analyserades med hjälp av teoristyrd och induktiv tematisk analys. Resultatet kopplades sedan till teo¬rin om kognitiv värdering, self-efficacy teorin och teorier om naturens och den fysiska aktivitetens betydelse för välmåendet. Resultatet visade att samtliga kvinnor upplevt somatiska, psykiska och sociala problem vid tiden innan, under och i viss mån efter utbrändheten. Kvinnorna använde sig inledningsvis av problemfokuserad coping (ex. samtalsterapi) i kombination med emotionsfokuserad coping (ex. socialt stöd) för att i slutskedet inbegripa enbart emo¬tionsfokuserad coping (socialt stöd, yoga, naturen) . Vidare var ett resultat att samtliga kvinnor upplevde högre grad av självtro och självmedvetenhet efter tiden som utbrända.
359

Tonåringars sätt att hantera cancersjukdom och upplevelser av omvårdnaden : en litteraturstudie

Klintefelt, Anna, Larsson, Petra January 2009 (has links)
Bakgrund: I Sverige drabbades år 2007 ca 180 tonåringar av cancersjukdom. Under tonårstiden sker stora psykiska och fysiska förändringar. Syfte: Syftet var att beskriva tonåringars hantering och upplevelser i samband med omvårdnad och behandling av cancersjukdom. Metod: En litteraturstudie genomfördes där 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar hittats med hjälp av sökord i databaser. Därefter granskades de, och en manifest innehållsanalys användes där två tydliga kategorier framträdde. Resultat: Cancersjuka tonåringar hade behov av att dölja kroppsliga förändringar som uppkom i samband med sjukdomen. De hade även en önskan om att vara normala och inte bli behandlade annorlunda. Relationer såsom familj och vänner var viktiga för att hantera sjukdomen. Tonåringarna hade behov av information och delaktighet i vården och de värdesatte närhet och respekt av personalen. Diskussion: Eftersom tonårstiden är en speciell tid att ha cancer då självständighet och identitet byggs upp behöver vården av denna patientgrupp förbättras. Sjuksköterskan har en viktig roll att anpassa vården efter varje individ.
360

Föräldrars erfarenheter av att få ett hjärtsjukt barn : Informationsbehov, känsloupplevelser och hantering

Berglin, Jessica, Johansson, Christina January 2009 (has links)
Bakgrund: Varje år föds ett av hundra barn med hjärtsjukdom i Sverige. Att få ett hjärtsjukt barn medför ofta sorg och besvikelse, men också stora påfrestningar. Barn som behandlats för hjärtfel kan tvingas leva med olika besvär och behåller ofta kontakten med vårdpersonal långt upp i åren Syftet: Syftet med detta arbete var att belysa föräldrars erfarenheter av att få ett hjärtsjukt barn, med tonvikt på föräldrars informationsbehov, känsloupplevelser och coping. Metod: Studien utfördes som en litteraturöversikt där fem kvalitativa och fem kvantitativa artiklar valdes ut, granskades och kvalitetsbedömdes. Artiklarna analyserades med hjälp av innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2003). Analysmetoden identifierar skillnader och likheter i ett textinnehåll. Resultat: Föräldrar till hjärtsjuka barn hade svårt att acceptera barnets sjukdom beroende på att barnet ser friskt ut. Föräldrarna upplevde en enorm stress och andra mentala hälsoproblem. Att som förälder känna sig förstådd och trygg med den vård som ges till deras barn, kan minimera risken för krisreaktioner längre fram. Diskussion: Det är av betydelse att ge föräldrar till hjärtsjuka barn individuellt anpassad information, vilket gör att de känner trygghet i vården. Dessutom underlättar denna information det kliniska arbetet.

Page generated in 0.0592 seconds