Syftet med föreliggande studie var, dels att få en förståelse för hur några unga ambitiösa högpresterande män använder sig av copingstrategier i vardagen med fokus på skolan, samt erhålla en bredare förståelse för några gymnasielärares reflektioner över fokusgruppens strategier. Semistrukturerade intervjuer gjordes med utgångspunkt i olika teman. Fyra teman för de unga ambitiösa männen; hantering av stress, omgivande faktorer som eventuellt orsakar stress, påverkan på välbefinnandet samt framtidssyn, och fem teman för de intervjuade lärarna; fokus unga ambitiösa män, vad urskiljer den gruppen?, vilken är problematiken?, vilka strategier har du som lärare för att hjälpa? samt hur ser organisationen på dessa unga män? Urvalet bestod av fyra unga, ambitiösa, högpresterande män i åldern 18-19 år samt fyra lärare på gymnasienivå i åldern 31-47 år. Sammantaget visade resultatet att unga, ambitiösa och högpresterande män ser en klar koppling mellan prestation och resultat, där de är väl medvetna om sin egen roll. Detta leder till hög upplevd kontroll, dock kan kraven i vissa fall upplevas som för låga och leda till likgiltighet. Lärarna i föreliggande studie upplevde ambitiösa unga män som en väl fungerande elevgrupp, men som tenderade att förbises. Diskussionen berörde unga, ambitiösa och högpresterande mäns vardag med utgångspunkt i skolan samt lärarnas reflektioner sett i ett samhällsperspektiv, grupperspektiv och individperspektiv

Syftet med studien var att undersöka om det finns könsskillnader för MS-sjuka när det gäller hur de upplever och hanterar sjukdomen. Vi genomförde en kvalitativ undersökning där tre män och tre kvinnor med MS i åldrarna 30-69 år intervjuades. Vi fann en möjlig skillnad i att kvinnor angav fatigue som sitt första symtom till skillnad från män där det fanns större varians i svaret på frågan. Männen i undersökningen använde sig till något större del än kvinnorna av problemfokuserad coping och nämnde framför allt socialt stöd i form av att andra hjälpte dem att utföra nödvändiga sysslor. Medan kvinnorna till något större del använde sig av emotionellt fokuserad coping och socialt stöd som copingstrategier.

Syftet med studien var att beskriva hur patienter med bensår upplever sin vardag ur ett fysiskt, känslomässigt, och socialt perspektiv. Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Tio patienter med bensår från tre hälsocentraler intervjuades och materialet bearbetades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisades utifrån temat: Att vara prövad men inte uppgiven som bildades av tre kategorier: Sårets kondition, Komplikationer till att leva med bensår samt Anpassning till att leva med bensår. Temat beskrev att patienter med bensår hade många svårigheter men att de, samtidigt, på olika sätt, tog itu med dessa svårigheter för att kunna leva ett så bra liv som möjligt. Sårets kondition hade stor betydelse för patientens upplevelse av smärta. Många patienter var otillräckligt smärtlindrade och hade ont både dag och natt. Andra besvär var lukt och läckage från såret. Komplikationer till att leva med bensår innebar känslomässiga påfrestningar så som nedstämdhet, ilska och oro. Fysiska svårigheter bestod i att inte orka gå längre sträckor. Praktiska besvär innefattade att behöva hjälp med vardagliga sysslor. Många patienter hade svårt att upprätthålla sina sociala kontakter. Patienternas anpassning till att leva med bensår var stor och de använde sig av både praktiska och känslomässiga copingstrategier.

Amputation affects men and women of all ages, classes, races and religions. The patients’ reactions are, however, entirely unique. This is a literature study comprising fourteen scientific articles which make up the results. The psychosocial effects of amputation can be daunting and considering the mountain of literature on the subject, it is therefore necessary to start by explaining some of the research on stress, crisis, and coping. Brief descriptions of Lazarus’s and Cullberg’s work have been selected to represent a sample of existing theories which have grappled with these psychosocial concepts. The purpose of this study is to describe the various coping strategies utilized by patients who have undergone amputation. The results consist of seventeen coping strategies which are divided up into five theme groups (positive coping, avoidance coping, social support, maladaptive coping, and religion). Evidence is provided which describes how the various coping strategies can actually manifest themselves in reality as witnessed by amputee patients. In conclusion, amputees use various coping strategies at different stages of recovery to deal with the trauma of their loss; these strategies can be observed and identified in both clinical and out-patient settings.

Den svenska välfärden finner stora problem p g a den höga andelen arbetsoförmögna och forskningen inom området är ansenlig. Fokus i dem traditionella, kvantitativa studierna ligger oftast på faktorer i arbetet som orsakar ohälsa utan att ta hänsyn till personlighetsrelaterade faktorer. I kontrast till det syftar föreliggande studie att undersöka personlighetens betydelse för individens copingstrategi samt upplevelse av psykosociala hälsoriskfaktorer på arbetsplatsen. Kvalitativa intervjuer genomfördes med 23 individer som samtliga arbetar inom tjänstemannasektorn, och både induktiv och deduktiv analys användes. Personlighet analyserades efter Big Five och förhållningssätten enligt problem- respektive emotionsfokuserad coping. Personlighet visade sig ha betydelse för copingstrategi, även om mönstret visar en aning oenighet mellan personlighetsdimensionerna, vilket skulle kunna bero på otillräcklig data. Betydelsen av personligheten för upplevda hälsoriskfaktorer var däremot svårare att se, dock verifierar studien tidigare kvantitativa resultat inom arbetsmiljöforskning och ger krav, kontroll och socialt stöd en djupare och kvalitativ innebörd.

The aims of this study was to examine the perceived transition demands, resources, barriers, coping strategies, and consequences for two cases of transition, one successful and one unsuccessful transition – from junior to senior level in swimming. A qualitative study was executed on two swimmers from southern of Sweden. The instrument was a semi structured interview guide with the Sport Transition Career model as framework. The results showed that the athlete copes better with a balance between resources and demands exist and has a successful transition from junior to senior level. An unsuccessful transition were more likely to occur when the athlete had poor resources (internal and external), and the intervention with a therapist became ineffective. A further study is needed to find out if there are differences between the resources and the demands and the coping skills between female and male athletes.

Syftet med studien var att få en djupare förståelse för vad som ger upphov till anxiety hos erfarna klättrare och hur de hanterar (coping) somatisk såväl som kognitiv anxiety vid traditionell klättring. Skiljer sig copingstrategierna mellan män och kvinnor samt är det sökandet efter arousal som motiverar till traditionell klippklättring. En kvalitativ undersökning genomfördes med en semistrukturerad intervjuguide som underlag. Nio stycken erfarna klättrare (män = 6, kvinnor = 3) mellan 23 och 46 år (M = 33.4 år) inom traditionell klättring intervjuades. Resultatet visade att alla klättrarna använde sig av positiv self-talk, medan visualisering endast användes av ett fåtal som ett sätt att återfå fokus och att samla sig. Viktiga faktorer bakom hanteringen av anxiety var erfarenhet och kunskap.

Breast cancer is the most common form of cancer which struck women around the world. When a human is exposed to threat or stress, e.g. breast cancer, different coping strategies are used in order to cope with the situation by the afflicted person. The aim of this literature study was to describe how women, who suffered from breast cancer, experienced coping with their situation. Scientific articles were found in the databases Medline (Pub Med) and Cinahl. A total of 14 articles were chosen regarding to the inclusion criteria and were assessed, analyzed and compiled. The result of the study showed that the women coped with their situation with different and varied strategies. These strategies were categorised in all ready known main categories: problem based, emotional, meaning based and religious coping. The sub categories that emerged under problem based were: seek and find support, educate oneself, have a positive attitude and remaining strategies, under emotional; avoidance and distraction, live a normal life, emotionally composed activities, the use of humour, have a passive attitude, under meaning based; acceptance, the will to survive, lean on hope, newfound meaning and personal development, under religious; faith and spirituality, the relationship to God, prayer for strength and support and remaining categories. Altogether the result displayed a variety of coping strategies that were different depending on the person and the unique situation and it is of great importance that medical staff possesses this knowledge in order to understand patients different ways to cope with their illness. / Bröstcancer är den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor världen över. När människan utsätts för hot och påfrestningar, som t ex vid bröstcancer, används olika copingstrategier av de drabbade för att hantera situationen. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur kvinnor med bröstcancer upplever att de hanterade sin situation. Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Medline (Pub Med) och Cinahl. Utifrån fastställda inklusionskriterier valdes 14 artiklar ut, dessa värderades, analyserades och sammanställdes. Resultatet visade att kvinnorna hanterade sin situation med olika och varierande strategier. Dessa strategier kategoriserades i de kända huvudkategorierna: problembaserad, emotionell, meningsbaserad och religiös coping. De underkategorier som framkom under problembaserad var; söka och finna stöd, utbilda sig, ha en positiv attityd och övriga strategier, under emotionell; undvikande och distraktion, leva ett normalt liv, känslostillande aktiviteter, använda humor, ha en passiv attityd, under meningsbaserad; accepterande, viljan att överleva, förlita sig på hopp, nyfunnen mening och personlig utveckling, under religiös; tro och andlighet, relationen till Gud, böner för styrka och stöd och övriga strategier. Sammantaget visade resultatet på en mångfald av copingstrategier som var olika beroende på individ och situation och det är av stor vikt att vårdpersonal har vetskap om detta för att kunna förstå patienters olika sätt att hantera sin situation.

No description available.

Bakgrund: när ett barn får diabetes ställs det ganska mycket krav på föräldrarna och sjukdomens inverkan på livskvaliteten kan vara enorm. För att kunna se de anhörigas olika perspektiv på saker och ting krävs ett bekräftande av dessa människors livsvärld. Att deras erfarenheter av världen kommer fram är väldigt viktigt för en helhetsförståelse av deras liv. Syfte: syftet var att belysa hur föräldrar upplever att det är att leva med ett barn med diabetes. Metod: metoden som användes var en systematisk litteraturstudie där ett bibliografiskt sökningssätt användes för att hitta relevanta artiklar på området. Resultat: att vårda sitt sjuka barn upplevdes som en väldigt ansträngande och påfrestande situation. Att få stöd av anhöriga och vänner i behandlingen av sitt barns sjukdom sågs som något positivt och kunde hjälpa föräldrarna i deras strävan efter en bra livskvalitet. Diskussion: Att det behövs mer stöd för dessa föräldrar kan enligt resultatet ses som ett faktum. Föräldrarna behövde mer information från vårdgivare om deras barn i ett tidigt stadium av deras föräldraskap och föräldrarna behövde mer kunskaper om deras barns sjukdom. Slutsats: genom att lyssna till dessa människors upplevelser så kan sjuksköterskan får en bättre förståelse och bättre resurser kan sättas in för dessa människor.