No description available.

The aim of this study is to explain and try to get an understanding for how women who are partners to substance missusers handle their lifesituation. To fulfill the aim of the study a qualitive method is used with a focus group as a data collection method. The theoretical framework is coping theory and system theory. The results show that women who are partners to substance missusers describe that they have a lifesituation filled with stress and worry. Because of their situation the women create and adjust their behaviors. We have been able to define the behaviors the women describe as ways to cope with their situation by using different coping strategies. Another part of the results show that women as a result of living with a substance missuser have developed new routines that have both positive and negative effects in the women’s everyday life. Furthermore the results show that those around the women try to influence the women´s ways to cope with their situations. The women describe that they only in a few cases considerate the opinions from those around them.

Background; Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is a lung disease characterized by airway obstruction. Common signs of COPD are the slow process and shortness of breath on exertion. The most important treatment is to quit smoking. Most nurses, regardless of where they work, will meet these patients, often when the patients are having respiratory disorders. Aim; the aim of this study was to illuminate how patients with COPD describe the daily life based on how he/she experience and cope with the disease. Method; The study was designed as a literature review with aim to critically review and compile the results from ten qualitative and two quantitative articles. Results; Five themes emerged from the analysis of the articles, describing experiences of limitations, dependency, frustration, loss and life threatened. These experiences steered the patient's way to manage their disease. The management process could include changes in behavior, avoiding activities, symtom relief, adaption or acceptance. Conclusion; The main limitation was perceived as breathlessness, and the management of the disease was directed to mitigate this to try to live as unlimited as possible.

Myelom är en vanlig hematologisk tumörsjukdom med över 500 nya fall varje år i Sverige. Att leva med myelom förändrar de drabbades hela livssituation. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters upplevelser av att leva med myelom samt påverkande faktorer. Elva vetenskapliga studier med både kvantitativ och kvalitativ ansats analyserades. Analysen resulterade i tre teman: symtom,symtomkontroll och coping och livskvalitet. Det framkom tydligt i resultatet att det var betydelsefullt att se till patientens hela sammanhang. Många samverkande faktorer påverkar deras upplevelse. Alla delar hör ihop och bildar tillsammans den totala upplevelsen för patienterna med myelom. De levde med en stor osäkerhet och oro kring sin sjukdom. Patienterna upplevde att de oftast var nöjda med informationen de fått, den medicinska vården och vårdpersonalen. Faktorer som trygghet, hopp och vilja att kämpa hade stor betydelse. Resultatet visade också att patienterna med myelom upplevde många skiftande symtom som de försökte hantera på bästa sätt. Symtom som smärta,trötthet och humörsvängningar var det som var vanligast. Det sociala stödet och relationer till närstående var det som var mest betydelsefullt för en god coping och anpassning till livet med myelom. Deras största behov var emotionella och psykosociala. Det skulle vara intressant med fortsatt forskning vad det gäller anhörigas erfarenheter för att därigenom kunna förbättra vardagen för patienterna med myelom.

Vårdyrket ställer höga krav på individen resulterande i en överbelastning som leder till stress och fatigue. Syftet med studien var att beskriva hur stress och fatigue påverkar vårdpersonal och deras arbetsförmåga. För att besvara frågeställningarna gjordes en litteraturstudie med kvalitativ ansats där systematiskt uppsökta, vetenskapliga artiklar analyserades. Av resultatet framkom fyra huvudkategorier som beskriver påverkan på vårdpersonal och deras arbetsförmåga: Arbetets art, organisation och krav, vårdarens kropp och själ, förlust av kontroll samt att bibehålla vårdarens välbefinnande. Roterande skiftarbete och hög arbetsbelastning är de största bidragande faktorerna till stress och fatigue. En negativ inverkan kan ses på psykisk och fysisk hälsa, likväl som på arbetsförmåga och patientsäkerhet. Den slutsats som dras är att stress och fatigue är ett problem inom vården som har konsekvenser för både personal och patienter.

Bakgrund: Födoämnesallergi hos barn innebär påverkan på livskvaliteten, hos barnet såväl som hos föräldrarna. Som vårdgivare och beskyddare innebär det att alltid vara på sin vakt vad gäller det som barnet stoppar i sig. Föräldrar har också ett ansvar att instruera och utbilda andra i barnets omgivning, vilket kan medföra sociala begränsningar. Vårdpersonal kan hjälpa föräldrarna att minska deras ångest och oro genom en större förståelse för deras vardagssituation. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa föräldrars upplevelser, med fokus på livskvalitet, i familjer med barn som lider av födoämnesöverkänslighet. Metod: Sökningar av artiklar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och Elin@Kalmar. Totalt 12 artiklar inkluderades i studien. Två teman, med fem kategorier, bildades och identifierades som yttre resurser och inre resurser som främjar coping. Resultat: Föräldrar till barn med födoämnesallergi upplever ett behov av information och emotionellt stöd som kan jämställas med att vårda ett barn med kronisk sjukdom. De ägnar mycket tid och energi på att planera aktiviteter och hantera risker för barnet. Föräldrar har dock ofta resurser och stöd att hantera den krisreaktion som uppstår, men behöver hjälp av vårdpersonal att mobilisera coping­strategierna. Slutsats: För att främja en god livskvalitet för föräldrar som har barn med födoämnesallergi krävs att vårdpersonal är lyhörda och kan integrera föräldrarnas önskemål och expertis i omvårdnaden.

The aim of the literature review was to describe how persons living with HIV experience their health-related quality of life, and which coping strategies they use. Scientific articles were searched in the databases Pubmed and Cinahl. The keywords used were HIV, nursing, health-related quality of life and coping. A total of 18 articles were included in the study. The main result of the literature review showed that persons living with HIV have lower health-related quality of life than healthy individuals. Variables that affected the health-related quality of life were gender, age, symptom experience, antiretroviral treatment, self-care/coping and circumstances of life. Use of both problem-oriented coping strategies and emotion-oriented coping strategies were identified in persons living with HIV. Problem-oriented coping strategies contained lifestyle changes, social support and knowledge. Emotion-oriented coping strategies contained spirituality and avoiding behavior. In conclusion, this literature review showed that it is important for the general nurse to understand the situation persons living with HIV are going through and provide support. This support should be individually accommodated, but could for example consist of education, social support, satisfying spiritual needs and encouraging lifestyle changes.

Introduktion: Sjuksköterskor anses vara den yrkeskategori som genom frekvent omvårdnad ofta skapar en personlig relation till sina patienter. Ökade krav och ett holistiskt synsätt inom vården medför att denna relation blivit viktigare. Med bristande strategier för att hantera denna nära relation kan risken för utbrändhet öka. Syfte: Att ur ett sjuksköterskeperspektiv belysa upplevelser av negativa aspekter vid omvårdnadsarbete nära döden, samt att uppmärksamma hur sjuksköterskor hanterar omvårdnadsarbetet nära döden. Metod: En litteraturöversikt genomfördes där tolv vetenskapligt kvalitativa artiklar granskades och analyserades textnära genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: För sjuksköterskor innebar omvårdnadsarbete nära döden både negativa emotionella upplevelser samt negativt upplevda situationer såsom brist på stöd och tidsbrist. Genom användandet av olika hanteringsstrategier; beteendemässiga samt hantering genom bekräftelse, underlättades detta omvårdnadsarbete. Diskussion: Sjuksköterskor upplevde kommunikationshinder och oklar ansvarsfördelning, vilket skulle kunna undvikas med tydligare direktiv. Viljan att göra sitt bästa kunde medföra orimliga krav samt emotionell påfrestning och sjuksköterskor såg relationen med patienten som värdefull men samtidigt svår. Stöd genom kollegor ansågs underlätta arbetet men kunde p.g.a. tidsbrist vara något som prioriterades mindre, vilket kunde leda till minskat välbefinnande. Slutsats: Omvårdnadsarbete nära döden var påfrestande för sjuksköterskor och trots egna hanteringsstrategier ansågs detta arbete kräva mer stöd och resurser från organisationen.

Fotbollsdomare utsätts för en mängd olika stressorer. De använder sig av olika copingstrategier för att klara av dessa. Domare får utstå både knuffar, sparkar, slag och dödshot. Motivationen till att trots allt fortsätta döma har visat sig ligga i kärleken till sporten. Det saknas dock kvalitativ forskning inom området. Syftet var att undersöka fotbollsdomares upplevelser och hantering av kritik samt vad som motiverar dem att fortsätta. En intervjuundersökning genomfördes med åtta fotbolldomare. Resultatet gav nya insikter som visade att domare upplever kritiken de möter som träffande, förföljande, utsättande, ångestfull, påhoppande samt gav dem prestationskrav. Man hanterar kritiken genom att ta in viss kritik och undvikande av konflikter. Det som motiverade dem var att ta ansvar, hög strävan, glädje och inspiration. Att inte avancera i seriesystemet fick dem att tappa motivation. Domarna använde sig inte av mentala förberedelser inför match. Mentala förberedelser kan kanske underlätta för domare i sin arbetssituation.

Syftet med denna studie var att beskriva det stöd som bröstcancerdrabbade kvinnor ansåg vara av stor betydelse under sjukdomstiden samt att belysa kvinnornas känslor i samband med sjukdomen utifrån begreppen coping och fatigue. Studien utfördes med hjälp av 25 vetenskapliga artiklar från åren 1993-2004. Artikelsökningen har skett via databaserna Elin, PubMed, Blackwell-Synergy och Elsevier (Science Direct). Sökorden som användes enskilt eller i kombination var breast cancer, fatigue, care, coping strategies, experience, information, nursing och support. Urvalet av artiklar gjordes utifrån syfte och frågeställningar. Dess vetenskapliga värde skattades med hjälp av granskningsmallar enligt Forsberg och Wengström. Resultatet visade att det var av stor betydelse att bröstcancerdrabbade kvinnor fick stöd under sjukdomstiden för att känna trygghet och ökat välbefinnande. Det framkom även att information var en viktig del i omvårdnaden av kvinnorna. Det framkom vidare i studier att bröstcancerdrabbade kvinnor som använde flera typer av copingstrategier samtidigt lättare kunde hantera sin sjukdom. De som deltog i samtalsgrupper hade ökad chans att emotionellt ta sig genom sjukdomen, jämfört med dem som inte deltog. Upplevelsen av fatigue varierade och förändrades under sjukdomstiden hos dessa kvinnor. Hos dem som motionerade kontinuerligt sjönk fatiguenivån jämfört med dem som inte motionerade alls. Studier visade även ett samband mellan fatigue och sömnrubbningar.