• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 1321
  • 1007
  • 273
  • 103
  • 100
  • 60
  • 33
  • 32
  • 26
  • 26
  • 22
  • 21
  • 21
  • 16
  • 12
  • Tagged with
  • 3695
  • 1028
  • 788
  • 735
  • 709
  • 572
  • 360
  • 342
  • 313
  • 306
  • 286
  • 274
  • 248
  • 246
  • 192
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
371

Coping hos patienter med reumatoid artrit och sjuksköterskans omvårdnadsfunktion

Bull, Maria, Runegrund, Charlotte, Pettersson, Kristina January 2003 (has links)
No description available.
372

Komplementär behandling av cytostatikarelaterat illamående och kräkning : en litteraturstudie

Persson, Ingalill, Svensson, Annica January 2003 (has links)
No description available.
373

Plötslig oväntad död : sjuksköterskans bemötande och omvårdnad av anhöriga

Jacobsson, Linda, Milskog Thorén, Anneli, Toresson, Jennie January 2003 (has links)
No description available.
374

Omsorgsrelationen : det bästa och sämsta med äldreomsorgsarbete

Kickeus, Ann, Olsson, Anna January 2003 (has links)
No description available.
375

Livspussel och fallgropar - Några unga ambitiösa kvinnors upplevelser och hantering av stress i olika livssituationer, samt några gymnasielärares reflektioner över ambitiösa kvinnliga elever

Höglund, Elin, Knutsson, Sara January 2009 (has links)
LIVSPUSSEL & FALLGROPAR - Några unga ambitiösa kvinnors upplevelser och hantering av stress i olika livssituationer, samt några gymnasielärares reflektioner över ambitiösa kvinnliga elever Elin Höglund & Sara Knutsson Högskolan i Halmstad, Sektionen för Hälsa & Samhälle, Psykologi SAMMANFATTNING Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse för hur några unga ambitiösa kvinnor upplevde och hanterade stress i olika livssituationer, samt att erhålla en bredare förståelse för hur några gymnasielärare reflekterade över ambitiösa kvinnliga elever. Två semistrukturerade intervjuguider användes, en för intervjuerna med de unga kvinnorna och en för intervjuerna med gymnasielärarna. Fyra teman gällde för de unga kvinnorna; hantering av stress, omgivande faktorer, påverkan på välbefinnandet, samt framtidssyn. De fyra unga kvinnorna förde även ”stressbok” under en veckas tid. Till lärarnas intervjuer användes följande teman; egenskaper, stress, bemötande och organisation. Urvalet bestod av fyra unga ambitiösa kvinnor i åldern 18 år, med ambitionen att nå betyget MVG i de flesta kurser, på en gymnasieskola i södra Sverige. Urvalet bestod också av fyra gymnasielärare, i åldern 30-50 år. Sammantaget visade resultatet att majoriteten av de unga kvinnorna framhöll skolan som den faktor som stressade dem mest, medan lärarna uttryckte en tro om att det framförallt var allt annat som de ambitiösa eleverna hade omkring sig utöver skolan som orsakade stressen. Diskussionen berörde unga ambitiösa kvinnornas stresshantering, samt lärarnas reflektioner, sett i ett samhällsperspektiv, organisations och grupperspektiv, samt individperspektiv. Nyckelord: kvinnliga gymnasieelever, gymnasielärare, stress, krav, coping
376

Kvinnliga och manliga gymnasieelevers upplevelse av hur de mår och hur de använder alkohol

Karlsson, Jessica January 2009 (has links)
SCB menar att ängslan, oro och ångest blivit vanligare bland unga i Sverige. En kvalitativ studie gjordes där syftet var att belysa hur ungdomar själva uttrycker att de mår.  Hur de hanterar problem och om de använder alkohol som en möjlig copingstrategi, samt att ta reda på vad som påverkar deras humör. Tio gymnasielever i mellersta Sverige deltog. Resultaten visade att stress och nedstämdhet var förekommande och att sju personer använde alkohol, men ingen använde alkohol som copingstrategi. Att vara med sin partner och sina vänner gjorde deltagarna glada. Fint väder påverkade männen positivt medan att göra roliga saker påverkade kvinnorna mer positivt. Att samtala med närstående och göra roliga saker var de vanligaste copingstrategierna hos deltagarna.
377

Hantering av arbetsbelastning och stress inom förskolan : En kvalitativ studie baserad på intervjuer med pedagoger i förskolan

Wallner Dahlin, Julia January 2013 (has links)
Syftet med detta arbete har varit att få större insikt i hur en hälsosam arbetssituation kan skapas i förskolan genom att studera förskolepedagogers tankar kring och hanterande av arbetsbelastning och eventuell arbetsrelaterad stress utifrån studiens huvudsakliga frågeställning: hur hanterar de intervjuade pedagogerna arbetsbelastning och eventuell arbetsrelaterad stress? Jag har närmat mig undersökningsområdet med en kvalitativ ansats baserad på intervjuer med två förskollärare från olika förskolor. Som teoretiska redskap för tolkning av studiens resultat har jag använt mig av Sjödins (2012) forskning kring stress i förskolan, Lidholts (1999) hanteringsstrategier samt copingteori. Studien visar att de intervjuade pedagogerna arbetar förebyggande för att skapa en lugnare arbetsmiljö samt reflekterar kring hur situationer med hög arbetsbelastning kan lösas. Vidare förekommer i studien anpassningsstrategier, motstånds- eller kampstrategier samt problem- och känslofokuserad coping som redskap för att hantera arbetets belastning och arbetsrelaterad stress.
378

IL COPING DIADICO NELLA COPPIA E TRA LE GENERAZIONI / DYADIC COPING WITHIN THE COUPLE AND ACROSS GENERATIONS

DONATO, SILVIA 12 February 2009 (has links)
Il presente lavoro di ricerca si focalizza sul coping diadico, ovvero sulle modalità con cui partner affrontano come coppia, secondo la prospettiva di Guy Bodenmann (1997, 2000, 2005), le situazioni stressanti quotidiane. Primo obiettivo del presente lavoro di tesi è stato analizzare in un campione italiano (N = 778 partecipanti; cfr. Studio 1) la struttura fattoriale di uno strumento self-report messo a punto da Bodenmann (“Dyadic Coping Questionnaire”, Bodenmann, 1997, 2000) allo scopo di misurare la tendenza dei partner a mettere in atto diverse modalità di coping diadico. I risultati del primo studio confermano la struttura multifattoriale della scala, in linea con la teorizzazione di Bodenmann. In particolare si evince una più fine articolazione delle risposte di coping diadico positivo rispetto a quelle di coping diadico negativo. Nonostante l’importanza del coping per il benessere dei partner e della relazione (Bodenmann, Pihet, & Kaiser, 2006), poco si conosce dei possibili precursori di tale competenza relazionale. Secondo obiettivo del presente lavoro è stato dunque esaminare due delle possibili fonti dell’acquisizione del coping diadico da parte dei partner analizzando, in un campione composto da coppie in procinto di sposarsi e dai loro genitori (N = 764 partecipanti) se e quanto i partner fossero simili 1) ai loro rispettivi genitori e 2) tra loro per ciò che concerne la tendenza ad usare il coping diadico. Tali somiglianze sono inoltre state confrontate tra loro alla luce del processo di riallineamento caratteristico della fase della relazione che la coppia giovane sta attraversando (cfr. Studio 2). Due tipi di somiglianza sono stati presi in considerazione: la somiglianza unica e la somiglianza stereotipica, allo scopo di tenere in considerazione come il comune background culturale dei partecipanti possa influire sulle somiglianze esaminate. Somiglianza unica e stereotipica sono state qui considerate entrambe come portatrici di significato e sono state dunque esaminate parallelamente. Lo Studio 3 infine aveva l’ obiettivo di approfondire le somiglianze tra genitori e figli emerse nello studio precedente alla luce del genere del figlio, dal genere del genitore, e dalla valutazione da parte dei figli dei modelli di vita rappresentati dai loro genitori. I risultati hanno mostrato come sia le somiglianze tra figli e genitori sia tra i partner nella tendenza al coping diadico siano significative e come le somiglianze tra genitori e figli varino in funzione della dimensione di coping diadico considerata, del genere del figlio e del tipo di modello di coping diadico che i genitori rappresentano per i propri figli. Quanto emerso è stato inoltre discusso alla luce delle piste future di ricerca e implicazioni per l’intervento. / The present work is focused on dyadic coping, that is the way partners manage as a couple the stress they encounter in their everyday life (Bodenmann, 1997, 2000, 2005). The first objective of the present research was to examine in a sample of Italian couples (N = 778 participants) the factorial structure of a self-report instrument designed to measure partners’ dyadic coping tendency (Dyadic coping Questionnaire by Bodenmman, 1997, 2000). Findings from the first study of the present work confirmed the multidimensional nature of the scale, in line with Bodenmnann’s theory. In particular, it emerged a more detailed definition of positive dyadic coping responses, as compared to negative ones. Despite the importance of dyadic coping for the well-being of the relationship as well as of the partners themselves, little is known on how this competence originates. The second objective of the present research was then to explore two possible sources of dyadic coping acquisition by examining whether and how young adults prior to marriage were similar to 1) their parents and 2) their partners in their dyadic coping tendency (N = 764 participants). Moreover, similarities with parents and with partners were compared in light of the specific stage of the relationship partners were living (cfr. Study 2). Similarity was computed adopting an idiographic approach via intraclass correlations and stereotype adjustment was performed in order to take into account the impact of partners and parents shared cultural background on similarity. For the purpose of the present work both stereotypical and unique similarities were considered meaningful and then examined simultaneously. Study 3 was aimed at further exploring the parent-child similarities emerged from study 2 by assessing whether and how parent-child similarity in dyadic coping differed as a function of parents and children’s gender and whether they were associated with children’s perceptions of the kind of models their parents represented for their lives. Results highlight that both parent-child and partners’ similarities were significant and differently modulated as a function of the different dimensions of dyadic coping considered, children’s gender as well as the kind of dyadic coping models parents represented for their children. Future paths of research and implications for intervention were discussed.
379

Sjuksköterskors upplevelser och hantering av traumatiskahändelser inom akutsjukvård : - ur ett omvårdnadsperspektiv / Nurses' experiences and coping with traumatic events in the acute medical service : - from a nursing perspective

Eliansson Aronsson, Emelie, Gustavsson, Marcus January 2012 (has links)
No description available.
380

Adolescent female athletes coping with social physique anxiety

Niefer, Cory Brock 10 September 2007
The purpose of this study was to explore how adolescent female athletes cope with social physique anxiety (SPA) within the context of sport. The participants of this study were 73 female athletes ranging in age from 13 to 19 years (M = 15.5, SD = 1.7). The participants provided coping responses to a self-identified situation within sport in which they experienced SPA. Measures of state and trait SPA, coping function, coping effectiveness, and reasons for sport participation were also completed. <p>The female adolescent athletes reported a total of 129 strategies (an average of 1.77 strategies per participant) to cope with their SPA provoking situation, with a range of 1 to 4 coping strategies identified by each participant. Social support (reported by 31.5% of participants), behavioural avoidance (reported by 23.3% of participants), short-term appearance management (reported by 23.3% of participants), humour (reported by 23.3% of participants), cognitive avoidance (reported by 19.3% of participants), and acceptance (reported by 17.8% of participants) were among the coping strategies reported by the highest number of participants. The number of open-ended coping strategies reported was significantly related to State SPA (r = .34, p < .05). Trait SPA was significantly related to avoidance coping function (r = .21, p < .05). This study supports that within the context of sport the way in which female adolescents cope with situations they experience SPA is similar, yet unique, to outside of this specific context. Most coping strategies appear to be consistent in coping with SPA across various contexts outside of sport, such as social support, acceptance, avoidance, and appearance management. It is important to note that consistent with the literature, there was much diversity in what functions were associated with various coping strategies. However, uniqueness occurred as other coping strategies emerged, such as humour, in the context of sport. This study has potential to act as a starting point to better understand the complex links among coping strategies, function, and effectiveness for adolescent females coping with SPA.

Page generated in 0.0384 seconds