No description available.

Bakgrund:   Jobbet som sjuksköterska innebär att man kan tvingas hamna i situationer som upplevs som obehagliga och traumatiska. En traumatisk upplevelse definieras som en händelse som på något sätt är svårhanterlig eller sitter kvar hos en person en längre tid. Personer som utsätts för trauma kan utveckla PTSD, ett tillstånd som kan ge både fysiska och psykiska problem. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor hanterar upplevda traumatiska händelser. Metod: En kvalitativ litteraturstudie har utförts. Med hjälp av databasen Cinahl har 10 vetenskapliga artiklar granskats och utgör resultatet i studien. Analysmetoden som användes är inspirerad av metasyntes och presenteras i Fribergs bok från 2017.   Resultat:  Fyra huvudområden identifierades; professionalitet, socialt stöd, kollegialt stöd och personliga hanteringsstrategier. Professionalitet visar att det skapas en distans gentemot traumatiska händelser och genom socialt och kollegialt stöd kan sjuksköterskor hantera psykologiska motgångar efter ett trauma. Ett flertal personliga hanteringsstrategier förekommer.  Slutsats:  Genom olika strategier för att hantera trauma bidrar sjuksköterskan till att orka med sitt arbetsliv men även tiden utanför arbetet. Det ger en hållbarhet i arbetet och ser till att sjuksköterskan kan ge god och säker vård åt sina patienter.

Bakgrund: Sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar upplever ofta situationer i sitt arbete som kan klassificeras som traumatiska, exempelvis patienter med livshotande tillstånd, plötsliga dödsfall och våldsamma patienter och anhöriga. Detta kan bli en påfrestning för sjuksköterskorna som äventyrar deras psykiska hälsa samt patienternas vårdupplevelse och säkerhet. Syfte: Beskriva hur traumatiska händelser på akutmottagningar påverkar sjuksköterskor. Metod: En litteraturöversikt som utgjordes av 11 originalartiklar som hittades i databaserna PubMed och CINAHL. Litteraturöversikten använde en induktiv ansats och resultaten analyserades med en integrerad analysmetod. Resultat: Fyra olika kategorier och tio underkategorier definierades under analysen. Kategorierna som identifierades var påverkan på arbetet, kort- och långsiktig påverkan, existentiell påverkan och känslomässig påverkan. Slutsats: Att uppleva traumatiska händelser har både lång- och kortsiktiga konsekvenser för sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar. Det finns flera faktorer inom arbetsmiljön såsom högt tempo, attityder bland kollegor och press att skydda sina patienter som framhäver dessa konsekvenser ytterligare. Vidare forskning krävs för att identifiera möjliga lösningar som skulle kunna förbättra sjuksköterskornas arbetsvillkor.

Statistik visar ökad suicidrisk och psykisk ohälsa i form av ångest och depression hos ambulanspersonal i jämförelse med andra professioner. Traumatiska händelser är en faktor som kan bidra till psykisk ohälsa hos ambulanssjuksköterskor. Det är av stor vikt att ambulanssjuksköterskor hanterar händelser som medför ökad stress för att förhindra ett försämrat mående. Det kan i sin tur kan leda till minskad empatisk förmåga. Syftet med denna studie var att belysa ambulanssjuksköterskans upplevelse och hantering av traumatiska händelser. Studien har en kvalitativ metod baserat på tio semistrukturerade intervjuer med ambulanssjuksköterskor. Tematisk analys användes för att analysera datamaterialet vilket resulterade i huvudtemat Komplexiteten i traumatiska händelser utifrån de två teman Känslor och Bearbetning. I studien identifierades en mängd olika upplevelser och hanteringsstrategier. Ambulanssjuksköterskorna upplever ökad stress vid traumatiska händelser där barn är inblandade samt när ambulanssjuksköterskan känner eller kan relatera till patienten. Upplevelserna före under-och efter en traumatisk händelse är varierande och individuella, där det inre måendet och ambulanssjuksköterskans livssituation bidrar till upplevelsernas intensitet. Ambulanssjuksköterskorna hanterar händelserna genom att förbereda sig och gå in i en yrkesroll. Beroende på tidigare erfarenheter av traumatiska händelser och hur ambulansteamet presterat hanteras händelsen olika. Den viktigaste hanteringen var stöd och samtal genom kollegor men även genom organisationen och ambulanssjuksköterskans anhöriga. Den traumatiska händelsen är komplex eftersom den upplevs av människor med olika erfarenheter, behov, kompetens, sårbarhet och hanteringsstrategier. Ambulanssjuksköterskors psykiska hälsa behöver tas på allvar för att arbetssituationen ska vara hållbar och att ambulansen kunna fortsätta vara en samhällsviktig funktion.

Sammanfattning: Bakgrund: Sjuksköterskor kan konfronteras med traumatiska händelser i sitt dagliga arbete. Dessa händelser kan leda till en fara för sjuksköterskors hälsa i form av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), sekundär traumatisk stress (STS) eller utbrändhet. Hanteringsstrategier är individuella och har en stor betydelse för sjuksköterskors återhämtning. Syfte: Hur påverkas sjuksköterskor av traumatiska händelser och hur hanterar de uppkomna känslor. Metod: En kvalitativ innehållsanalys valdes som metod där 14 bloggar analyserades. Sökningen genomfördes osystematiskt via sökmotorn Google. Analysen resulterade i två kategorier och sju underkategorier. Resultat: Sjuksköterskor kände en fysisk och emotionell utmattning på grund av de traumatiska upplevelserna. Personligheten förändrades. Att stänga av sina känslor eller att frigöra sig från dem var möjliga hanteringsstrategier. En positiv inställning till livet samt acceptans av egna känslor, sammanhållning i team och erfarenhet har bidragit positivt i hanteringsprocessen. Slutsats: Genom att sjuksköterskor upplever traumatiska händelser i sitt arbete är risken för ohälsa stor. Utbrändhet och PTSD kan utvecklas hos sjuksköterskor och påverkar vårdandet negativt. Klinisk betydelse: Studiens resultat kan användas av verksamhetschefer och sjuksköterskor för att öka kunskapen i området. Programansvariga på högskolor kan inkludera studien i utbildningsinnehållet för att även förbereda studenter inför sin kommande praktik. / Summary: Background: Nurses can be confronted with traumatic events in their daily work. These events can lead to danger to nurses' health in the forms of posttraumatic stress syndrom, secondary traumatic stress or burnout. Management strategies are individual and have a significant importance to nurses’ recovery. Purpose: How traumatic incidents affect nurses and how they cope with arising feelings. Method: A qualitative content analysis was chosen as a method where 14 blogs were analyzed. The search was carried out unsystematically through the Google search engine. The analysis resulted in two main categories and seven subcategories. Result: The nurses felt a physical and emotional exhaustion because of their traumatic experiences. The personality changed. Turning off their emotions or to free themselves from them were possible management strategies. A positive attitude to life and acceptance of their own feelings and cohesion in the team has contributed positively in the management process. Conclusion: Traumatic events process a major risk to nurses’ health. They may develop burnout or PTSD that may affect caring negatively. Clinical significance: The research results can be used by business managers and nurses to increase knowledge to the area. Editors in charge in colleges can include this study for educational purposes in order to prepare students for future practice.

I och med den utvecklade tekniska utrustningen överlever allt fler patienter som drabbats av trauma. Därför är det stor sannolikhet att vårdpersonal under sitt arbete kommer i kontakt med dessa patienter. När vårdpersonalen är i kontakt med patienter som drabbats av trauma är det många gånger omöjligt att själv bli påverkad. Detta kan leda till att vårdpersonalen själva får liknande symptom som patienten. För att undvika framtida obehag är det av överordnad betydelse att vårdpersonalen har kunskap om att omhändertagande av traumatiska patientfall på arbetsplatsen kan komma att påverka vårdpersonalens egen kropp och psyke samt hur vårdpersonalen kan lära sig uppmärksamma dessa symptom. Syftet med uppsatsen är att med hjälp av Evans (2003) metod för att analysera kvalitativa artiklar beskriva vårdpersonalens upplevelser av att utsättas för traumatiska händelser på arbetet. Resultatet består av tre huvudteman. Den första behandlar upplevelser av att vara i kaos, med underteman: upplevelser av triggers som utlöser stress, upplevelser av att känna moralisk plikt, upplevelser av övergivenhet samt upplevelser av att inte räcka till. Tema två berör att reagera på den traumatiska händelsen och behandlar att märka av somatiska och psykiska symptom, upplevelser av att bli alltför personligt involverad, upplevelser av skam och skuld samt att distansera sig. Tredje temat berör att bemästra den traumatiska händelsen och handlar om strävan att upprätthålla balans i livet. Resultatet visar att vårdpersonalens upplevelser stämde bra överens med aktuell forskning, att det finns ett stort behov av att bearbeta traumatiska händelser samt arbetsgivarens möjlighet att fånga upp vårdpersonalen innan de mår alltför dåligt. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

En positiv eller negativ livsinställning, djur, natur, tro och utbildning, är det faktorer som har skyddande egenskaper? Personerna som fått behandling professionellt, har bearbetat händelserna de varit med om bättre än de som inte har fått hjälp med bearbetning. De personer som har en positiv livsinställning, i kombination med att de fått professionell hjälp av någon, har bearbetat de traumatiska händelser de varit med om bättre, än personer som har en negativ livsinställning, eller inte fått professionell hjälp. Några av personerna som intervjuats har även haft stor hjälp av att vistas ute i naturen tillsammans med sina hundar. Hundarna har varit ett stort stöd mentalt och en god vän som lyssnat när de mått dåligt. / A positive or negative approach to life, animals, nature, faith and education, are those factors with protective characteristics? Persons that have got professional treatment, have processed the experienced incidents, better than those who have not received help to process the incidents. Those who have a positive approach to life, combined with professional treatment, have processed traumatic experiences better than persons with a negative approach to life, or those with no professional treatment offered. Some of the interviewed persons have gained a lot by spending time with their dogs in nature. The dog has acted as mental support and a good friend, who has listened when the person has been depressed and in need of support.

Introduction: There are high demands on ambulance staff in relation to emergency assessments and treatment measures. In addition to this, staff are constantly exposed to potentially traumatic events. The experience of traumatic events is varied and depends on individual conditions. Aim: The aim of this literature study is to describe the ambulance staff's experiences of traumatic events in their profession. The purpose is also to review how the included articles have been selected. Method: A compilation has been made of ten scientific articles with qualitative, quantitative and mixed method. Systematic searches for articles were made in two different databases as well as manual searches. Result: Ambulance personnel’s experiences of traumatic events are based on mental and practical preparations. Feelings are described depending on the patient's condition, there are emotional differences in caring for children and adults regardless of whether the actions succeed or fail. The relatives' presence can be experienced both as suitable and unsuitable. Internal and external factors affect the experience of caring for the patient depending on circumstances. The need for processing occurs after traumatic events and is practiced in different ways. Care and guilt after an emergency situation is described in terms of different reactions. The need for necessary support is found to manifest itself after a traumatic event. Conclusion: The result shows that there is uncertainty regarding copingstrategies before, during and after traumatic events. Therefore, there is a need to improve working conditions for ambulance staff through future research.

Ambulanssjuksköterskor exponeras regelbundet för traumatiska händelser i sitt arbete, vilket utgör en risk för psykisk ohälsa i olika former. Trots kännedom om riskerna och vikten av stöd består brister i det befintliga stödsystemet. Bristerna påverkar inte bara sjuksköterskornas välbefinnande och arbetsprestation, utan även patientsäkerheten. Syftet med examensarbetet var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av stöd efter traumatiska händelser för att öka kunskapen om stödets betydelse efter traumatiska händelser. Examensarbetet har genomförts som en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med induktiv ansats. Datainsamlingen och analysprocessen genererade tre kategorier; Organisatoriska brister, organisatoriska tillgångar och betydande faktorer utanför organisationens stödstrukturer följt av åtta subkategorier som genererade en struktur. Resultatet påvisar organisatoriska brister, brister i befintliga handlingsplaner och brist på tid till bearbetning. Samtidigt framkom organisatoriska tillgångar, såsom värdet av stödjande samtal och en stödjande chef. Betydande faktorer utanför organisationen stödstrukturer beskrevs i form av kollegialt stöd och egenansvar. Informanterna betonade vikten av proaktivt och långsiktigt stöd. Examensarbetet understryker vikten av ett strukturerat och anpassat stödsystem för ambulanssjuksköterskor efter traumatiska händelser. Förbättringar krävs för att säkerställa deras psykiska hälsa och förmågan att leverera högkvalitativ vård. / Ambulance nurses are regularly exposed to traumatic events in their work which poses a risk for various forms of mental illness. Despite awareness of the risks and the importance of support, weaknesses in the existing support system persist. These weaknesses affect not only the well-being and work performance of the nurses but also patient safety. The purpose of this thesis was to describe ambulance nurses’ experiences of support following traumatic events to increase the knowledge about the significance of support after such events. The thesis was conducted as a qualitative semi-structured interview study with an inductive approach. Data collection and analysis generated three categories: organizational deficiencies, organizational assets and meaningful factors outside the organizational support structures, followed by eight subcategories that formed a structure. The results show organizational deficiencies, a lack of structured action plan and lack of time for processing. Meanwhile, organizational assets such as the value of supportive counselling and supportive manager. Meaningful factors outside the organizational support structures were described in the form of collegial support and personal responsibility. The interviewed ambulance nurses emphasized the importance of proactive and long-term support. The thesis highlights the importance of a structured and tailored support system for ambulance nurses after traumatic events. Improvements are required to ensure their mental health and ability to deliver high quality care.

SAMMANFATTNING  Bakgrund: Adverse Childhood Experience (ACE) nämns som svåra/traumatiska barndomsupplevelser och inkluderar barns utsatthet för fysiska, psykiska- och sexuella övergrepp, försummelse och dysfunktion i hemmet. Det inkluderar psykisk ohälsa, missbruk, självmord, våld mot modern samt kriminell verksamhet inom familjen. Även om det finns lagar och förordningar som skyddar barn från övergrepp och försummelse, är barnmisshandel fortfarande en vanlig företeelse.  Syftet med denna litteraturöversikt var att utforska vuxnas upplevelser av att ha blivit utsatta för negativa och traumatiska händelser som barn och hur det har påverkat dem samt hur de valt att hantera effekterna. .  Metod: En litteraturöversikt med en deskriptiv design som inkluderade tio kvalitativa originalartiklar som granskades.    Resultat: Resultatet av granskningen presenteras utifrån fem huvudteman; Det sexuella utnyttjandet, substanssyndromets utveckling och inflytande, psykiska och fysiska konsekvenser samt copingmekanismer. Fyra underteman; relationer, tillitsproblem samt negativa- och positiva upplevelser av professionell hjälp. Det visade att majoriteten av deltagarna upplevde en mängd olika psykiska och fysiska konsekvenser genom hela livet. Upplevelserna skadade inte bara dem själva utan även människor i deras omgivning då svårigheter att skapa anknytning, tillit och nära relationer var återkommande. Många använde sig av både passiva och aktiva copingstrategier. Slutsats: Det blev tydligt hur den psykiska och fysiska ohälsan var ett faktum för dessa individer genom hela livet. Genom en tidig upptäck av barnmisshandel samt ett erhållande av kunskap hos sjuksköterskan kring bemötandet av dessa individer i vuxen ålder, kan en del konsekvenser minskas och där med påverka livskvalitén för dessa individer på ett positivt sätt. Nyckelord: Barnmisshandel, negativa/traumatiska händelser som barn, psykisk ohälsa, upplevelser, anknytning / ABSTRACT  Background: Adverse Childhood Experience (ACE) is mentioned as difficult/traumatic childhood experiences and includes children's exposure to physical, psychological and sexual abuse, neglect and dysfunction in the home which includes mental illness, substance abuse, suicide, violence against the mother and criminal activities within the family. Although there are laws and regulations that protect children from abuse and neglect, child abuse is still a common occurrence. Aim: The purpose of this literature review was to explore adults' experiences of being exposed to negative and traumatic events as children, how it has affected them and how they chose to handle the effects.  Method: A literature review with a descriptive design which included ten qualitative original articles.  Results: The results are presented based on five main themes; sexual exploitation, substance syndrome development and influence, psychological and physical consequences and coping mechanisms. Four sub-themes; relationships, trust problems and negative and positive experiences of professional help. The results further showed that the majority of participants experienced a variety of psychological and physical consequences throughout their lives. The experiences not only damaged themselves but also people in their surroundings. Difficulties in creating attachment, trust and close relationships, which was recurring throughout their lives. Many used both passive and active coping strategies.   Conclusion: It became clear how their mental and physical health became affected throughout their lives. Through an early detection of child abuse and the acquisition of knowledge by the nurse regarding the treatment of these individuals in adulthood, some consequences can be reduced and thereby affect the quality of life for these individuals in a positive way. Keywords: Child abuse, Adverse childhood experience, mental illness, experience, Attachment