SAMMANFATTNING  Bakgrund: Adverse Childhood Experience (ACE) nämns som svåra/traumatiska barndomsupplevelser och inkluderar barns utsatthet för fysiska, psykiska- och sexuella övergrepp, försummelse och dysfunktion i hemmet. Det inkluderar psykisk ohälsa, missbruk, självmord, våld mot modern samt kriminell verksamhet inom familjen. Även om det finns lagar och förordningar som skyddar barn från övergrepp och försummelse, är barnmisshandel fortfarande en vanlig företeelse.  Syftet med denna litteraturöversikt var att utforska vuxnas upplevelser av att ha blivit utsatta för negativa och traumatiska händelser som barn och hur det har påverkat dem samt hur de valt att hantera effekterna. .  Metod: En litteraturöversikt med en deskriptiv design som inkluderade tio kvalitativa originalartiklar som granskades.    Resultat: Resultatet av granskningen presenteras utifrån fem huvudteman; Det sexuella utnyttjandet, substanssyndromets utveckling och inflytande, psykiska och fysiska konsekvenser samt copingmekanismer. Fyra underteman; relationer, tillitsproblem samt negativa- och positiva upplevelser av professionell hjälp. Det visade att majoriteten av deltagarna upplevde en mängd olika psykiska och fysiska konsekvenser genom hela livet. Upplevelserna skadade inte bara dem själva utan även människor i deras omgivning då svårigheter att skapa anknytning, tillit och nära relationer var återkommande. Många använde sig av både passiva och aktiva copingstrategier. Slutsats: Det blev tydligt hur den psykiska och fysiska ohälsan var ett faktum för dessa individer genom hela livet. Genom en tidig upptäck av barnmisshandel samt ett erhållande av kunskap hos sjuksköterskan kring bemötandet av dessa individer i vuxen ålder, kan en del konsekvenser minskas och där med påverka livskvalitén för dessa individer på ett positivt sätt. Nyckelord: Barnmisshandel, negativa/traumatiska händelser som barn, psykisk ohälsa, upplevelser, anknytning / ABSTRACT  Background: Adverse Childhood Experience (ACE) is mentioned as difficult/traumatic childhood experiences and includes children's exposure to physical, psychological and sexual abuse, neglect and dysfunction in the home which includes mental illness, substance abuse, suicide, violence against the mother and criminal activities within the family. Although there are laws and regulations that protect children from abuse and neglect, child abuse is still a common occurrence. Aim: The purpose of this literature review was to explore adults' experiences of being exposed to negative and traumatic events as children, how it has affected them and how they chose to handle the effects.  Method: A literature review with a descriptive design which included ten qualitative original articles.  Results: The results are presented based on five main themes; sexual exploitation, substance syndrome development and influence, psychological and physical consequences and coping mechanisms. Four sub-themes; relationships, trust problems and negative and positive experiences of professional help. The results further showed that the majority of participants experienced a variety of psychological and physical consequences throughout their lives. The experiences not only damaged themselves but also people in their surroundings. Difficulties in creating attachment, trust and close relationships, which was recurring throughout their lives. Many used both passive and active coping strategies.   Conclusion: It became clear how their mental and physical health became affected throughout their lives. Through an early detection of child abuse and the acquisition of knowledge by the nurse regarding the treatment of these individuals in adulthood, some consequences can be reduced and thereby affect the quality of life for these individuals in a positive way. Keywords: Child abuse, Adverse childhood experience, mental illness, experience, Attachment

I studien undersöktes huruvida resiliensstärkande faktorer påverkar relationen mellan traumaupplevelser (PTH) och traumasymtom hos svenska ungdomar 15–17 år, relativt individuella traumaupplevelser. Med studien avsågs också påbörja en validering av instrumentet Adolescent Resilience Questionnaire (ARQ) för målgruppen.I urvalet ingick 650 elever och totalt sample för databearbetning var 616 personer, 47.9% flickor, 51.8% pojkar och 0.3% annan könsidentitet.Studien fann inte stöd för att resiliens mätt med ARQ eller anknytningsstil mätt med Relationship Questionnaire (RQ) modererar effekten av PTH på traumasymtom, vilket ej går i linje med fynd från tidigare forskning. Resultat från studiens enkla regressionsanalyser indikerade dock att hög grad av resiliens och trygg anknytningsstil predicerar låg grad av traumasymtom, vilket lånar vikt till att det finns tydliga kopplingar mellan resiliens och utvecklandet av traumasymtom.Inga signifikanta könsskillnader avseende PTH framkom, men signifikanta skillnader med måttlig effekt återfanns avseende traumasymtom och resiliensstärkande faktorer. Pojkar uppvisade fler resiliensstärkande faktorer, medan flickor uppvisade fler traumasymtom, vilket går i linje med tidigare forskning.Undersökning av den interna strukturen i ARQ genomfördes med en konfirmatorisk faktorsanalys, där föreliggande studie finner bristande passform vid användandet av ARQ i en svensk kontext. Författarna uppmanar framtida forskare att vidare utforska och anpassa ARQ till en svensk normgrupp.

Learning from traumatic events: a comparative case study of governmental close protection policies in the aftermath of the murder of Olof Palme and Anna LindhViolent and threatful crimes against politicians are as despicable as any other crime acts against citizen. However, if politicians are targeted solely due to their position – the act can seriously damage the state and central government. This paper compares reports of government commissions and investigations which were initiated after the murder of Swedish prime minister Olof Palme in 1986 and secretary of state Anna Lindh in 2003. The purpose is to analyse and compare the conclusions and distinguish the main arguments that led to those conclusions and decipher similarities and differences through the lens of Tom Christensen’s instrumental perspective as well as Peter May’s social policy learning theory. The methodological approach of a qualitative method for this study fosters a deeper understanding of the ideological stances. Furthermore, the qualitative approach of conducting interviews with officials in various government positions has allowed for a more nuanced and thoughtful analysis. Together with the commissions and report, the interviews provide a holistic perspective of the two timeframes. The research question has been posed as follows: When comparing government commissions regarding the close protection of the central government, which essential similarities and differences can be distinguished? The result suggests that, an ideological change regarding main threats against the central government has taken place. The main policy discussions in the aftermath of the murder of prime minister Olof Palme was terrorism and if it could have been prevented at the time being. One major policy change was the build-up of the Swedish counter-terrorist unit. The main policy discussions in the aftermath of the murder of Anna Lindh was the issue of citizens with severe mental illnesses and how to detect those that pose serious threats to the central government at an earlier stage. Furthermore, given the conclusions of the commissions and reports, it is possible to determine that ”social policy learning” has occurred as according to Peter May’s theory. However, the study also notes an crucial exception; government officials in need of close protection can henceforth conform the structure of it and determine whether they want it or not.