Det urbana betraktas ofta som en norm, studien syftar till att lägga ett fokus mot landsbygden och studera berättelser från de som flyttar från stad till land. Där studien baseras på att undersöka flyttmotiv i kontext till migrantens liv före och efter flytten. Studien har ämnat att besvara vad det är som påverkar upplevelser av platser före- och efter flytt, vilka motiv som kan påverka personer att vilja flytta samt vad som kännetecknar den som flyttar till landsbygden. Den tidigare forskningen i studien bygger huvudsakligen på en bred genomgång av migrationsforskning. Forskning som behandlar ämnet migration har försökt förstå vilka faktorer som påverkar människors val att flytta. Studien utgår från ett humanistiskt perspektiv då vi vill komma åt informanternas berättelser och upplevelser av både den gamla och nya platsen. Där studien genomförts med en kvalitativ metod bestående av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes i Värmland som är studiens geografiska avgränsning och informanterna kommer från fyra olika landsbygdskommuner. Sammantaget genomfördes tio intervjuer med tolv informanter. Empirin är baserad på de tre teman som ingick i intervjuguiden - bakgrund och erfarenheter, motivet och platsen. Detta för att komma åt informanterna berättelser om varför de flyttat samt hur de upplevt/upplever den gamla och den nya platsen. I diskussionsdelen sammanvävs empirin med den tidigare forskningen. Där framkommer skilda motiv till flytt samt berättelser om hur informanterna upplever det urbana och landsbygden före och efter flytt. Studiens slutsats uttrycker, övergripande, informanternas upplevelser av en bättre vardag på landsbygden med mer livskvalite såsom lägre levnadsrytm, mindre stress och större närhet till natur. Det lyfts fram hur det kan tolkas att den urbana miljön bidrar till en undanträngningseffekt och hur landsbygden som plats är socialt annorlunda jämfört med staden. Där landsbygden ses som mer välkomnande och med mer spontant umgänge. / The urban area is seen as the norm today, this study aims to focus on the countryside and study the stories from those who move from the city to the countryside. Where the study is based on examining moving motives in context to the migrant's life before and after the move. The study is intended to answer what is affecting experiences of places before and after moving, which motives can affect people wanting to move and what characterizes the person who moves to the countryside. The previous research in this study is mainly based on a broad review of migration research. Research that deals with the subject of migration has tried to understand which factors affect people's choices to move. The study starts from a humanistic perspective as we want to access the informants' stories and experiences of both the old and the new place. Where the study was conducted with a qualitative method consisting of semi-structured interviews. The interviews were conducted in Värmland which is the study's geographical delimitation and the informants come from four different rural municipalities. Overall, ten interviews were conducted with twelve informants.The empirical data is based on the three themes that were included in the interview guide - background and experiences, motive and place. This is to access the informants' stories about why they moved and how they experienced/experiencing the old and the new place. In the discussion section, the empirical data is interwoven with the previous research. Where there are different motives for moving and stories about how the informants experience the urban and rural areas before and after the move. The study's conclusion expresses, overall, the informants' experiences of a better everyday life in the countryside with more quality of life such as lower life rhythm, less stress and greater proximity to nature. It is emphasized how it can be interpreted that the urban environment contributes to a displacement effect and how the rural as a place is socially different from the city. Where the countryside is seen as more welcoming and with more spontaneous interactions.

<p>Historiskt sett har bostadsfastigheter begränsats till den areal som krävs för att fastigheten väsentligen ska få karaktär av en bostadstomt. En ökad efterfrågan på ett attraktivt landsbygdsboende resulterade i ändringar av fastighetsbildningslagen, vilket gjorde det möjligt att bilda stora bostadsfastigheter med kombinerat ändamål, helt i linje med den gällande glesbygdspolitiken. Fortfarande fanns det dock restriktioner mot att tillföra skogsmark till bostadsfastigheter för att skydda det produktiva skogsbruket. Lantmäteriet tog därför fram arbetsrekommendationer för att underlätta möjligheten att tillföra skogsskiften, bland annat för uttag av husbehovsved. Denna studie hade syftet att undersöka hur lagändringen med efterföljande arbetsrekommendationer påverkat bildandet av stora bostadsfastigheter på landsbygden.</p><p>Varför människor flyttar är en viktig fråga för både forskare inom området och politiker, eftersom regionalpolitik bör anpassas till var människor vill bo och varför de väljer att flytta dit. Tidigare studier har framförallt fokuserat på ekonomiska flyttmotiv, men boendemiljöns och naturens inverkan har belysts alltmer under de senare åren. Den betydelse fastighetens fysiska utformning har för flyttbeslutet är dock mindre utrett. Vi har därför undersökt om och hur dessa fastigheter påverkat bosättningen på landsbygden inom de utvalda kommunerna. Studien bestod dels av en postenkät till de fastighetsägare som innehar dessa stora bostadsfastigheter med ingående skogsskiften, dels semistrukturerade intervjuer med lantmätare som genomfört dessa förrättningar.</p><p>Sammantaget såg vi att stora bostadsfastigheter med skog och mark var en anledning till den kontraurbanisering som skett eftersom flera av de flyttskäl som angetts varit svåra att uppnå med en annan typ av fastighet. Även om lantmätarnas bedömning skiljde sig när det gällde detaljer så uppfylldes det huvudsakliga syftet att bilda lämpliga och attraktiva bostadsfastigheter utan att det produktiva skogsbruket skadats. Slutsatsen att de fastigheter som bildats upplevs som attraktiva drog vi genom att de som flyttat till dessa fastigheter utnyttjade de möjligheter som fanns med detta boende.</p> / <p>Historically, residential property is limited to the area needed for the property to substantially have the character of a residential plot. An increased demand for an attractive rural housing resulted in changes to property law, which made it possible to form large residential properties with combined purposes, all in line with the existing rural policy. Still, however, there were restrictions to bring forest land to residential plots for the protection of the productive forestry. The Swedish mapping, cadastral and land registration authority (Lantmäteriet) have therefore created working recommendations to facilitate the opportunity to incorporate forest plots, including the collection of firewood for household use. This study had the aim to investigate how the amended legislation, with subsequent work recommendations influenced the formation of large residential properties in rural areas.</p><p>Why people move is an important issue for both researchers in the field and politicians, as the regional policy should be adapted to where people want to live and why they choose to move there. Previous studies have mainly focused on economic motives, but the living environment and nature’s impact has been increasingly highlighted in recent years. The importance of the property’s physical design for the decision to move, however, is less investigated. We have therefore examined whether and how those properties affected settlement in rural areas within the selected municipalities. The study consisted partly of a postal questionnaire to the property owners who hold these large residential properties with forest parcels included and semi-structured interviews with surveyors who carried out these missions.</p><p>Overall, we saw that large residential properties with forest and land was a reason for the counter-urbanization that has taken place because many of the migratory reasons given have been difficult to achieve with a different type of property. Although surveyors’ assessment differed in terms of details the main purpose to create appropriate and attractive residential properties without the productive forest damaged was fulfilled. We made the conclusion that the property formed, perceived as attractive by those who moved to these properties because they took advantage of the opportunities available with this accommodation.</p>

Historiskt sett har bostadsfastigheter begränsats till den areal som krävs för att fastigheten väsentligen ska få karaktär av en bostadstomt. En ökad efterfrågan på ett attraktivt landsbygdsboende resulterade i ändringar av fastighetsbildningslagen, vilket gjorde det möjligt att bilda stora bostadsfastigheter med kombinerat ändamål, helt i linje med den gällande glesbygdspolitiken. Fortfarande fanns det dock restriktioner mot att tillföra skogsmark till bostadsfastigheter för att skydda det produktiva skogsbruket. Lantmäteriet tog därför fram arbetsrekommendationer för att underlätta möjligheten att tillföra skogsskiften, bland annat för uttag av husbehovsved. Denna studie hade syftet att undersöka hur lagändringen med efterföljande arbetsrekommendationer påverkat bildandet av stora bostadsfastigheter på landsbygden. Varför människor flyttar är en viktig fråga för både forskare inom området och politiker, eftersom regionalpolitik bör anpassas till var människor vill bo och varför de väljer att flytta dit. Tidigare studier har framförallt fokuserat på ekonomiska flyttmotiv, men boendemiljöns och naturens inverkan har belysts alltmer under de senare åren. Den betydelse fastighetens fysiska utformning har för flyttbeslutet är dock mindre utrett. Vi har därför undersökt om och hur dessa fastigheter påverkat bosättningen på landsbygden inom de utvalda kommunerna. Studien bestod dels av en postenkät till de fastighetsägare som innehar dessa stora bostadsfastigheter med ingående skogsskiften, dels semistrukturerade intervjuer med lantmätare som genomfört dessa förrättningar. Sammantaget såg vi att stora bostadsfastigheter med skog och mark var en anledning till den kontraurbanisering som skett eftersom flera av de flyttskäl som angetts varit svåra att uppnå med en annan typ av fastighet. Även om lantmätarnas bedömning skiljde sig när det gällde detaljer så uppfylldes det huvudsakliga syftet att bilda lämpliga och attraktiva bostadsfastigheter utan att det produktiva skogsbruket skadats. Slutsatsen att de fastigheter som bildats upplevs som attraktiva drog vi genom att de som flyttat till dessa fastigheter utnyttjade de möjligheter som fanns med detta boende. / Historically, residential property is limited to the area needed for the property to substantially have the character of a residential plot. An increased demand for an attractive rural housing resulted in changes to property law, which made it possible to form large residential properties with combined purposes, all in line with the existing rural policy. Still, however, there were restrictions to bring forest land to residential plots for the protection of the productive forestry. The Swedish mapping, cadastral and land registration authority (Lantmäteriet) have therefore created working recommendations to facilitate the opportunity to incorporate forest plots, including the collection of firewood for household use. This study had the aim to investigate how the amended legislation, with subsequent work recommendations influenced the formation of large residential properties in rural areas. Why people move is an important issue for both researchers in the field and politicians, as the regional policy should be adapted to where people want to live and why they choose to move there. Previous studies have mainly focused on economic motives, but the living environment and nature’s impact has been increasingly highlighted in recent years. The importance of the property’s physical design for the decision to move, however, is less investigated. We have therefore examined whether and how those properties affected settlement in rural areas within the selected municipalities. The study consisted partly of a postal questionnaire to the property owners who hold these large residential properties with forest parcels included and semi-structured interviews with surveyors who carried out these missions. Overall, we saw that large residential properties with forest and land was a reason for the counter-urbanization that has taken place because many of the migratory reasons given have been difficult to achieve with a different type of property. Although surveyors’ assessment differed in terms of details the main purpose to create appropriate and attractive residential properties without the productive forest damaged was fulfilled. We made the conclusion that the property formed, perceived as attractive by those who moved to these properties because they took advantage of the opportunities available with this accommodation.

Lifestyle migrants from the affluent North move to the Mediterranean region intensively from the 80's. Lifestyle migration to Spain takes different forms: here we meet rich yacht owners in Marbella, retired people in the housing complexes in Almuñecar, or surfers in Tarifa. This work focused on people, who chose their new place in the region of La Alpujarra. They live in the remote houses called cortijos, which gave name to their inhabitants - cortijeros. Their lifestyles are the subject of this work, together with more general strategies practiced in lifestyle migration, the skills needed in such a move, and values they pursue. Ten years of research enabled to get together both, opinions and plans of the newcomers in the region, and their activities, stories, and imprints in the real world. I try to present different perspectives: the lens of lifestyle migration, counter-urbanization, material culture anthropology, history, positive psychology. At the end, I propose to think a positive anthropology that would focus on studying such practices that seemed to work towards understanding "the good life"; that work towards both individual well-being, and creating social structures considerate to humans and the environment.

Lifestyle migrants from the affluent North move to the Mediterranean region intensively from the 80's. Lifestyle migration to Spain takes different forms: here we meet rich yacht owners in Marbella, retired people in the housing complexes in Almuñecar, or surfers in Tarifa. This work focused on people, who chose their new place in the region of La Alpujarra. They live in the remote houses called cortijos, which gave name to their inhabitants - cortijeros. Their lifestyles are the subject of this work, together with more general strategies practiced in lifestyle migration, the skills needed in such a move, and values they pursue. Ten years of research enabled to get together both, opinions and plans of the newcomers in the region, and their activities, stories, and imprints in the real world. I try to present different perspectives: the lens of lifestyle migration, counter-urbanization, material culture anthropology, history, positive psychology. At the end, I propose to think a positive anthropology that would focus on studying such practices that seemed to work towards understanding "the good life"; that work towards both individual well-being, and creating social structures considerate to humans and the environment.