Tidigare forskning visar att ledarskapet är avgörande för om en organisations kvalitetsarbete ska bli framgångsrikt. En central del i kvalitetsarbetet är dock medarbetarnas förutsättningar att vara delaktiga. Då flertalet teorier inom området är ledarskapscentrerade har denna studie därför sitt fokus på medarbetarnas förutsättningar för delaktighet. Syftet med studien har varit att undersöka hur chefer möjliggör för medarbetare att vara delaktiga i kvalitetsarbetet och hur medarbetarna upplever detta. Studien har en kvalitativ ansats och genomfördes med två enkäter, en kvalitativ och en kvantitativ. 15 chefer med totalt 700 medarbetare från två kommunala verksamheter deltog. Studien visar att cheferna samstämmigt värderar medarbetarnas delaktighet som central för organisationens kvalitetsarbete. Det finns strukturer som både inkluderar och förutsätter medarbetarnas delaktighet. Tre områden identifierades som centrala för delaktighet, ledarskap, strukturer för kvalitetsarbete och organisationskultur. Ur dessa tre områden har två perspektiv på delaktighet framkommit, ett strukturellt och ett relationellt. Även medarbetargrupperna i studien är relativt samstämmiga avse-ende delaktighet. I stort sett samma medarbetargrupper upplever sig mest respektive minst positiva avseende frågor om delaktighet i kvalitetsarbetet. Mest delaktiga upp-lever sig medarbetare vara med en chef som betonar det relationellt perspektiv i sitt ledarskap. En central slutsats är att det utöver ett tydligt ledarskap och strukturer för kvalitets-arbetet också främjar medarbetarnas upplevelse av delaktighet om chefen har ett relationellt perspektiv på sitt ledarskap. / Previous research shows that leadership is crucial if an organizations quality work is going to be successful. However, a central part of quality work is the coworkers abil-ity to participate. As the majority of theories in this area are leadershipcentered, this study is therefore focused on the coworkers conditions for participation. The purpose of this studie has been to understand how managers enable coworkers to participate in the quality work and how the coworkers experience this. The studie has a qualititative approach and has been done with the use of two surveys, one qualitative and one qvantitative. 15 managers with a total of 700 coworkers of two municipalities participated. The study shows that the managers coherently values the coworkers participation as to be central in the organizations quality work. There are structures that both include and require the coworkers participation. Three areas were identified as central to participation, leadership, structures for quality work and an organizational culture. From these three areas have two perspectives on participation emerged, a structural and a relational. Even the coworkergroups in the study are relatively coherently regarding participation. In much the same coworkergroups experience most and least positive regarding questions of participation in quality work.The coworkers who are experiencing the most amounts of participation have manangers who emphasizes a relational perspective in his leadership. A key conclusion is that, in addition to distinct leadership and quality management structures, it also promotes coworkers experience of participation if the leader has a relational perspective on the leadership. / <p>2018-06-27</p>

Syftet med studien är att synliggöra och utveckla kunskap om medarbetarskap inom den kommunala gymnasieskolan. I förlängningen ämnar vi dessutom få en djupare förståelse för innebörden av medarbetarskap i gymnasieskolan ur både ett medarbetar- och ett ledarskapsperspektiv. Vi har även förhoppning om att denna studie kan bidra till den generella kunskapsbildningen inom detta område som för skolutveckling anses mycket viktigt.  Studien utgår från en hermeneutiskt ansats med ett fenomenologiskt perspektiv där delarna i det som refereras till som ett myndigt medarbetarskap skapar en helhetsbild av medarbetarskap. Studiens empiri baseras på semistrukturerade intervjuer med intervjuguider skapade utifrån studiens frågeställningar: Hur tar sig medarbetarskap uttryck i den kommunala gymnasieskolan? Hur är synen på medarbetarskap hos medarbetare och skolledare? I den deduktiva delen av processen har informanternas svar kategoriserats utifrån färdiga teman i medarbetarskapshjulet (Hällsten &amp; Tengblad, 2006) och därefter analyserats utifrån begreppsparen förtroende och öppenhet, gemenskap och samarbete, engagemang och meningsfullhet samt ansvarstagande och initiativförmåga. Studiens slutsats är att delar av medarbetarskapet såsom det definieras i medarbetarskapshjulet anses vara uppfyllda men att det saknas viktiga delar för att det skall anses fulländat och därmed utveckla den kommunala gymnasieskolan såsom är möjligt. / The purpose of this study is to visualize and develop knowledge about the view on employeeship within the municipal upper secondary school. In addition, we intend to gain a deeper understanding of the meaning of employeeship in upper secondary school from the perspective of both employees and the principals. We also hope that this study can contribute to general knowledge in this area which is considered very important for school development. The study is based on a hermeneutic approach with a phenomenological perspective in which the parts of what is referred to as a governmental partnership creates a holistic picture of employeeship. The study's empirical data is based on semi-structured interviews with interview guides created based on the research questions: How can one see employeeship in the municipal upper secondary school? What are coworkers’ and principals’ view on employeeship? In the deductive part of the process, the informants' responses were categorized based on completed themes in the Wheel of Employeeship (Hällsten &amp; Tengblad, 2006) and then analyzed. The study's conclusion is that parts of the employeeship as defined in the Wheel of Employeeship is fulfilled, however, there are still important parts missing that need further research.

This thesis is focused on internal crisis communication during the Covid-19 pandemic at the medical faculty of a major Swedish university (MSU). This thesis aims to examine how the use of internal communication channels at MSU contributed to including employees in internal crisis communication during the COVID-19 pandemic. Our research questions are “How did the organization utilize internal communication channels during the COVID-19 pandemic?”, “What did the employees feel was especially challenging during the COVID-19 pandemic with respect to the internal communication in the organization?” and “How did the employees perceive that the internal communication channels during the COVID-19 pandemic contributed to inclusion? “. Through semi-structured interviews with a convenience sample of eight employees, empirical data was collected and codified using the direct qualitative content analysis approach and applied to the Triage and Assessment System Model and the Contingency Theory of strategic conflict. The methodology is constructivist with a critical epistemology. The cultural environment of an organization utilizing a Scandinavian management style during the crisis highlights the extreme shift in the need and desire for a more apex-driven informational directive approach during the crisis. Our findings suggest that improving value-added feedback channels throughout the organization can increase employee inclusion in crisis communication. Employee inclusion could be further increased by developing a professional development curriculum and establishing clear policies and guidelines.