The evolution of technology has led to a need for business leaders to embrace disruptive technology for the purpose of capturing new markets and remaining competitive. Multiple challenges have been faced by business leaders in the processes of integrating and sustaining disruptive innovations, resulting in the failure to achieve expected efficiency and profitability. The purpose of this multiple case study was to explore strategies used by business leaders to integrate and sustain disruptive innovations. The conceptual frameworks were Roger's diffusion of innovation theory and Christensen's disruptive innovation theory. Semistructured interviews were administered to 10 business leaders and employees from institutions of higher learning in the Northeastern region of the United States. The participants were selected using a purposive nonrandom sampling technique. The selection criteria included organizational leaders, technology professionals, training and development professionals, and organizational end-users. Three themes and several subthemes were identified. The strategies for integrating and sustaining disruptive innovations include training, changeover mechanisms, and the use of critical resources. The procedural and structural factors in processes to integrate and sustain disruptive innovations include identifying critical success factors, ascertaining benchmarks, determining levels of support and effectiveness. Obstacles faced during the processes of integrating and sustaining disruptive innovations were categorized into human, technology, changeover, and external issues. Social change may be realized through the improved success rates of small business leaders implementing disruptive innovations by increasing meaningful employment and enhancing livelihoods.

Greenhouse gas emissions are increasing every year, and in Sweden the construction industrystands for one fifth of the total emissions. One way for construction companies to push formore sustainable development is through voluntary sustainability certifications. As the numberof certified projects continues to rise, how to manage these projects during the early stagesbecomes an increasingly important question. Therefore, the purpose of this report has been toexplore and identify factors of success, connected to the management of certified constructionprojects during early project stages, in a relatively unexplored Swedish context. Data was collected through a literature review and seventeen semi-structured interviews withindustry professionals, and the following thematic analysis resulted in a refined list of factorsto consider during early project stages for successful certification. By applying critical successfactor (CSF) as theoretical framework, fifteen critical success factors were identified andcompared with those from previous research. Integrating the certification, planning for it duringearly stages, certification reconciliation meetings and a driven and competent specialist areexamples of identified CSFs from this list. Conclusions drawn in this report are that the Swedish context does not differ much fromprevious research, as most success factors had previously been identified by others.Furthermore, the results of this report indicate that the sustainability specialist, coordinator orconsultant is an increasingly important role for certified projects, and that they need trust,mandate and space to coordinate the work with the certification. Lastly, contributions havebeen made to the field of research on certified construction projects by providing a list ofsuccess factors with examples and data from Swedish industry professionals. This list canadditionally be considered by industry professionals when undertaking certified constructionprojects. Some issues concerning the application of CSF as framework have also beendiscussed in this report, which researchers in the field can consider for their future researchendeavors. / Utsläppen av växthusgaser ökar varje år och i Sverige står byggbranschen för en femtedel avde totala utsläppen. Ett sätt för byggföretag att driva på för en mer hållbar utveckling är genomfrivilliga hållbarhetscertifieringar. I takt med att antalet certifierade projekt ökar, blir hur manhanterar dessa projekt under de tidiga stadierna en allt viktigare fråga. Syftet med denna uppsatshar därför varit att utforska och identifiera framgångsfaktorer kopplade till ledningen avcertifierade byggprojekt under tidiga projektskeden, i en relativt outforskad svensk kontext. Data insamlades med en litteraturstudie och sjutton semistrukturerade intervjuer med personerfrån byggindustrin, och den följande tematiska analysen resulterade i en lista över faktorer attbeakta under tidiga projektstadier för framgångsrik certifiering. Genom att använda criticalsuccess factor (CSF) som teoretiskt ramverk identifierades femton kritiska framgångsfaktorersom jämfördes med dem nämnda i tidigare forskning. Integrering av certifieringen, planeringför den i tidiga skeden, certifieringsavstämningsmöten och en driven, kompetent specialist ärexempel på identifierade kritiska framgångsfaktorer från denna lista. Slutsatser som dras i denna uppsats är att den svenska kontexten inte skiljer sig mycket fråntidigare forskning, då de flesta framgångsfaktorer redan identifierats av andra. Vidare indikerarresultaten i denna uppsats att hållbarhetsspecialisten, koordinatorn eller konsulten är en alltviktigare roll i certifierade projekt, och att de behöver förtroende, mandat och utrymme för attsamordna arbetet med certifieringen. Den här uppsatsen har bidragit till forskningsområdet omcertifierade byggprojekt genom att tillhandahålla en lista över framgångsfaktorer med exempeloch data från personer inom den svenska byggindustrin. Denna lista kan dessutom användasav personer inom branschen framöver, när de tar sig an certifierade byggprojekt. Vissa problemsom rör tillämpningen av CSF som ramverk har också diskuterats i denna uppsats, som forskareinom området kan överväga för sin framtida forskning.

Six Sigma is one of the most successful improvement strategies of the last 5 decades and has been implemented worldwide by organizations in different sectors and sizes. Despite the popularity, 60% of all Six Sigma initiatives are abandoned or end in failure. Therefore, the purpose of this thesis is to investigate what factors large manufacturing enterprises in Sweden need to prioritize to introduce Six Sigma successfully. The research was conducted as a holistic multiple-case study where qualitative data was collected through semi-structured interviews with three companies. A thematic analysis was made to identify patterns between the companies about critical success factors associated with Six Sigma, Change Management, and Organizational culture. It was shown that Company 1 has introduced Six Sigma but has no defined plan on how to move forward with the initiative. Company 2 has fully introduced the method and is actively working with it, while Company 3 has failed with the introduction of Six Sigma. All identified factors were rated as either a success or a failure factor for each case company. The success factors differentiating Company 2 from the other case companies have been evaluated to be the most critical success factors. Top management commitment, Organizational support, Organizational culture, Communication, and Strategic plan have been identified as the most critical success factors that must be prioritized to introduce Six Sigma successfully. Furthermore, cultural factors such as communication between departments, supportive managers, and committed top management have been identified as important to introduce Six Sigma successfully. The results of this study can be applied to successfully introduce change initiatives in large manufacturing enterprises in Sweden.

<p>COVID-19 forced mass transitions to remote working across industries, significantly so in Higher Education Institutes (HEIs). ICT divisions were significantly tested as the provided service and support for remote work/learning. The purpose of this research is to characterize successful ICT practices in support of remote work/learning within HEIs. </p> <p><br></p> <p>This study investigates the current literature on HEIs, remote work ICT support, and Critical Success Factors (CSFs). Gaps in the current knowledge inform investigation into the factors of successful support as identified by HEI ICT professionals. A narrative literature review is conducted to explore the research on HEIs, remote work ICT support, and CSFs. Thereafter, subject matter experts are interviewed through a semi-structured interview approach. Content analysis is employed to characterize successful ICT support to remote work within HEIs. </p> <p><br></p> <p>While ICT support took on many different approaches in HEIs across North America, several themes emerged as consistent to providing successful ICT support to remote learning. The characteristics of successful support to remote work/learning are organized under the following themes: leadership qualities, customer emphasis, RW ICT tools, organizational factors, and combating digital inequity. This study offers practitioners areas of consideration to examine their plans and policies. </p> <p><br></p> <p>Future research is proposed to include studies on other emergency events, the impacts of covid lockdown on future policies, military education, and demographic specific research. Remote work practices and strategies vary greatly by industry and organizational structure. This research focuses on HEIs thus generalizability may be limited. </p>

Stockholm upplever en ökad urbanisering, en fastighetsbransch som är i ständig tillväxt, denlängsta bostadskön i historien och en vakansgrad på kontorsfastigheter som är rekordlåg. Denintensiva marknadskonkurrensen tvingar fastighetsorganisationer att anta strategier för attsäkerställa överlevnad, tillväxt och utveckling i en snabbväxande miljö. I detta avseende blirorganisatoriska metoder och tekniker ett särskilt viktigt forskningsämne. Fastighetsföretagensframgångar bör fånga samtligas uppmärksamhet då dessa är av stor vikt för ett områdesekonomiska och sociala liv.Denna studie placeras i detta teoretiska ramverk och syftar till att identifiera framgångsfaktorernaför fastighetsägande bolag i Stockholmsregionen, ur ett allmänt samt förvaltningsperspektiv.Studien siktar även på att undersöka eventuella skillnader i kritiska framgångsfaktorer beroendepå vilken typ av fastigheter företagen är specialiserade inom. Vidare lyfter studien fram eventuellaskillnader i kritiska framgångsfaktorer beroende på geografiska lägen samt om det finns enpåverkan i beslut för fastighetsägande bolag att expandera på nya orter. För att uppnå studienssyfte har författarna intervjuat sex fastighetsbolag relaterade till förvaltningssektorn i Stockholmsamt Hans Lind, f.d. professor i fastighetsekonomi på KTH. Intervjuer administrerades via telefonsamt möten med respondenter. Den studerade modellen ger en översikt som kan, på ett översiktligtsätt, användas av företag för egen analys av framgångsfaktorer.Forskningen presenteras i fyra huvuddelar. Den första delen går igenom fastighetsindustrinsegenskaper i Stockholm, specificerar forskningsproblemet samt fastställer den konceptuellaanalysen av fastighetsbranschens interna faktorer. Den andra delen består av en litteraturstudie omkritiska framgångsfaktorer i allmänhet samt i en förvaltningsmiljö. Den tredje delen fastställermetoden och tolkningen av resultaten som följer de genomförda intervjuerna. Slutligen avslutasrapporten med en allmän slutsats samt rekommendation. Slutsatsen visar att en gemensam kritiskframgångsfaktor för samtliga fastighetsägande bolag är att erbjuda en lokal närvaro inom sinabestånd. En större skillnad i kritiska framgångsfaktorer har inte visats sig finnas mellan studeradefastighetssektorer. Vidare anser samtliga bolag att det finns en skillnad i kritiska framgångsfaktorerberoende på geografiskt läge, dock påverkar det inte beslutet huruvida man ska man expandera tillnämnda läge eller inte. / The real estate industry in Stockholm is in growth, urbanization is continuous, the housing queueis longer than ever before and the vacancy rate for office spaces is at a record low. The intensivemarket competition forces real estate organizations to adopt strategies to ensure survival, growthand development in a fast-growing environment. In this regard, organizational methods andtechniques has become a prioritized field of study. The real estate companies' success should catcheveryone's attention as these are of great importance for the economic and social life of an area.This study is placed in this theoretical framework and aims to identify the critical success factorsfor property owning companies in Stockholm, both from a holistic and property managementperspective. The study also aims at investigating any differences in critical success factorsdepending on what type of real estate the company is specialized in. Furthermore, the studyhighlights if there are any differences in critical success factors depending on geographicallocations and whether it has an influence on property companies’ decisions on whether to expandin new locations. The methodology of the study includes interviews with six real estate companiesrelated to the property management sector in Stockholm, as well as Hans Lind, ex professor in realestate economics at KTH. The interviews were administered by phone calls and personal andrecorded meetings with respondents. The model studied provides an overview that can easily beused by companies for internal analysis of critical success factors.The research is presented in four main parts. The first part encompasses the characteristics of thereal estate industry in Stockholm, specifies the research problem and determines the conceptualanalysis of the real estate industry's internal factors. The second part consists of a literature studyon critical success factors in general and in a facility management environment. The third partestablishes the method and interpretation of the results that follow the conducted interviews.Finally, the report ends with a general conclusion and recommendation. Our conclusion indicatethe existence of a common critical success factor for all property-owned companies participatingin the study: to offer local presence within owned holding. There is no significant variation amongcritical success factors depending on the companies included in study. Furthermore, all companiesconsider that there is a difference in critical success factors depending on geographical location,but it does not affect the decision whether to expand to said position or not.

Many people feel anxious about a change, at the same time we live in a society that is changing at an ever-increasing rate. The changes can be big or small, and through theories from change management, it has become a well-studied topic how an organization can push through a change in a structured way. A change that many organizations choose to undergo is to implement new ERP-systems, which is considered a major change for an organization. When implementing business systems, the failure rate is high and to minimize the risk of failure, critical success factors have been developed, where one of the factors is management. Through semi-structured interviews and thematic analysis, this study has investigated what expectations there are of management before a business system change. Which resulted in 11 expectations that give a clearer picture of what, when and how management can work to reduce employees' concerns about the ERP-system change and minimize the risk of failing with its implementation. / Många människor känner oro inför en förändring, samtidigt lever vi ett samhälle som förändras i allt högre takt. Förändringarna kan vara stora som små och genom teorier från förändringsledning har det blivit ett välstuderat ämne hur en organisation på ett strukturerat sätt kan driva igenom en förändring. En förändring som många organisationer väljer att genomgå är att implementera nytt affärssystem, vilket anses vara en stor förändring för en organisation. Vid implementering av affärssystem är misslyckande graden hög och för att minimera risken för ett misslyckande har kritiska framgångsfaktorer tagits fram, där en av faktorerna är ledningen. Denna studie har genom semistrukturerade intervjuer och tematisk analys undersökt vilka förväntningar det finns på ledningen inför ett affärssystemsbyte. Vilket resulterade i 11 förväntningar som ger en tydligare bild över vad, när och hur ledningen kan arbeta för att minska medarbetarnas oro inför affärssystemsbytet och därmed minimera risken att misslyckas med sin implementering.

The objective of the current study is to explore and identify the Critical Success Factors (CSFs), which impact upon the effective implementation of Human Resource Development (HRD) initiatives in support of nationalisation, and to recommend a model for practical application and future research. Accordingly the study focused on identifying and analysing the various factors in the localisation of a workforce with regard to five broad categories, namely: national level factors, organisational (policies and practices related) factors, organisational (HR related) factors, individual level (expatriate and experienced staff related) factors and individual level (UAE national related) factors. The data for the study was collected using both qualitative and quantitative methods. Qualitative methods were used to develop an in-depth case study of the Emiratisation process in an oil and gas organisation, as well as for identifying the critical success factors to be included in the survey questionnaire for collecting the quantitative data. The results of the study indicated that the critical success factors identified in the study are part of a complicated reality and need to be managed to ensure success of the localisation of a workforce. The mean scores obtained on the various factors differed significantly across the organisations or sub groups of respondents used in the study. This indicates that the impact of various factors that facilitate or constrain the localisation efforts are highly contextual and organisation specific. The findings of the study revealed valuable insights that could enrich not only future research in the area, but also the practical application of HR tools and methods to support the localisation process. The current study also developed a model for practical application and future research in the area. The model identified the role of HR strategies and tools as critical for managing the CSFs and ensuring the success of the process of localisation. The model developed in the current study also emphasises the need to define the 'success' of localisation in much broader terms, by addressing complex issues such as, employee morale and motivation, expectations of all employees, including expatriates and so forth, rather than just focusing on the number of UAE nationals employed and their competencies. The current study also identified some of the limitations of the study and highlighted suggestions for future research.

Purpose: Sustainability and sustainable manufacturing has grown in importance in recent years, and more legislation and demands are put on organizations to show how their operations affect the environment. Life cycle assessment is a proactive and efficient sustainability tool to report a company’s effects on the environment. Nevertheless, life cycle assessments of products and organizations are complex and require significant resources. Therefore, the purpose of this study is to investigate what potential barriers can occur within the initial acceptance phase when implementing life cycle assessment in the manufacturing industry. Method: This research project is a single case study of a Swedish manufacturing company. The theory was deduced from literature where eight internal factors influencing the implementation of tools and systems created a foundation for data collection and analysis. Five semi-structured interviews and unstructured observations have been conducted to collect empirical data. Findings: Nine second-order themes of factors influencing the project as barriers have been identified that construct the three aggregate dimensions ̈Lack of management support ̈, ̈Lack of resources ̈, and ̈Lack of interdepartmental coordination ̈. From the empirical findings, it is also suggested that the three aggregate dimensions are interrelated. The interrelationships are later used to find three change suggestions to mitigate the barriers by using the relationships between the dimensions and targeting as many barriers as possible. Namely, ̈educate top management ̈, ̈enhance the education of project participants ̈, and ̈spend more time on project planning ̈. Implications: This study provides a deeper and more detailed understanding of different barriers within the initial acceptance phase of a project. It also gives further insights into various interrelationships between barriers and how one dimension can influence the other in both positive and negative ways. Furthermore, this study's findings can guide managers and practitioners in preparing for a project aiming to implement a tool or a system. Limitations: As in all interpretative research, the interpretations of the empirical data are based on subjective thoughts influenced by the researcher’s positionality, the relationships with the participants, and preconceived perceptions. Furthermore, this research project is a single case study, and the results apply to this case. The findings cannot be statistically generalizable, meaning that the theories and themes created in this report should not be seen as absolute truths but instead as suggestive theories within the field.

Införandet av ett informationssystem är en vanlig strategi för att kunna öka konkurrenskraften i företagets verksamhet med syftet att stödja och effektivisera verksamheten. En typ av informationssystem är ett Treasury Management System som kan effektivisera företagets hantering av finansiell information. Att införa ny teknik är dock en utmaning och införandeprocessen kan vara kritisk för att systemet ska vara möjligt att användas framgångsrikt. Införandet av ett Treasury Management System är inget undantag, det är ofta en komplex process med omfattande finansiella data där kritiska affärsprocesser hos kundföretaget behöver bearbetas. Även brist på utbildning, kunskap och kommunikation är vanliga problem som kan kopplas till relationen mellan kundföretaget och systemleverantören. Avsaknaden av en god relation mellan kund–systemleverantör kan i många fall resultera i att införandet misslyckas. För att nå ett framgångsrikt införande av Treasury Management System är det därför viktigt att förstå vilka faktorer i relationen mellan kund–systemleverantör som kan bidra till en framgångsrik införandeprocess. Syftet med denna kandidatuppsats i informatik är att identifiera och beskriva faktorer i en kund–systemleverantörsrelation som bidrar till en framgångsrik införandeprocess av ett Treasury Management System. Fallstudiemetoden har tillämpats och en litteraturstudie har genomförts. Utifrån litteraturstudien har en analysmodell upprättats. Primära empiriska data har samlats in genom utförda semistrukturerade intervjuer via Google Meet. Fem intervjuer har utförts med anställda på fallföretaget Nordkap och tre av dess kundföretag. Uppsatsstudiens tre viktigaste slutsatser är: kommunikationen mellan kund– systemleverantör är avgörande för att införandeprocessen ska bli framgångsrik. Kundens engagemang spelar stor roll för att användarutbildning och kommunikationen ska fungera och därmed bidrar det även till en framgångsrik införandeprocess. För att uppnå en framgångsrik införandeprocess är det av stor vikt att etablera en tydlig och gemensam målsättning som omfattar hela införandeprocessen och som återspeglar kundföretagets förväntningar på både systemet och införandet. Kunskapsbidraget från denna genomförda studie är en variabel: Engagemang, samt tre indikatorer: Grad av engagemang, Omfattning av tillgängliga resurser och Grad av gemensamt språk, som har lagts till i en modifierad analysmodell under studiens slutsatskapitel.

Studier visar på att Agila IT-projekt har en större lyckandegrad än traditionella IT-projekt där ett mer vattenfallsorienterat arbetssätt anammats. Trots att den agila approachen i många avseenden har bidragit till att fler projekt anses framgångsrika är det långt ifrån alla projekt som färdigställs i tid, inom budget och till rätt kvalité. Sedan det agila manifestet utgavs i början av 2000-talet har en rad faktorer, såsom kundinvolvering och teamets förmåga, identifierats som avgörande för agila IT-projekt. Trots att de inom teorin i stor utsträckning råder konsensus kring dessa så kallade framgångsfaktorer är forskningen begränsad när det kommer till effekterna av dessa framgångsfaktorer och relationen mellan framgångsfaktorer och effekter. Problemet som denna studie syftar till att adressera är således avsaknaden av en konkretisering av effekter kopplade till framgångsfaktorer för agila IT-projekt och hur dessa relaterar till varandra. För att adressera detta problem, är syftet med studien att utforska och kartlägga kritiska framgångsfaktorer inom agila IT-projekt. För att sedan undersöka de effekter som respektive faktor medför och dess inverkan på projektframgången. För att samla in data, genomfördes totalt fyra semistrukturerade intervjuer, hos SEB Kort AB, Pulsen Omsorg AB och IT avdelningen hos Högskolan i Borås. Respondenterna som intervjuats besitter praktiskt erfarenhet och kunskap av agila- och traditionella utvecklingsmetodologier. Bland respondenterna återfinns roller som Scrum Master, Release Train Engineer, Project Manager och System Developer. Intervjumaterialet transkriberades och analyserades. Analysen av befintlig teori och de empiriska fynden resulterade i en framgångsmodell bestående av organisatoriska, mänskliga, process och tekniska framgångsfaktorer tillsammans med dess tillhörande effekter. Resultatet från studien och den föreslagna modellen kan vara användbart för studenter, yrkessamma och organisationer som önskar få en ökad förståelse för kritiska framgångsfaktorer inom agil mjukvaruutveckling och vilka effekter dessa faktorer medför. Likaså kan modellen fungera som inspiration för framtida forskare som vill forska vidare i denna riktning.