No description available.

No description available.

Denna studie är en analys av flygdata från KTH Kungliga Tekniska Högskolans anställda år 2019. Arbetet tar avstamp i Metsola van der Wijngaarts föreslagna riktlinjer rörande akademiskt flygande, där strävan efter att spendera högst 100 kg koldioxidekvivalenter (CO2e) per resdag framhålls som en tumregel [1]. Detta resonemang etablerar en idé som frångår att se till en individs summerade utsläpp, till ett slags effektivitetsmått där utsläpp per tidsenhet i stället är i fokus. Med utgångspunkt från detta definierades och analyserades måttet utsläppshastighet, mätt i CO2e per dag på resande fot, som ett perspektiv att analysera akademiskt flygande utifrån. Frågeställningen som undersöks i studien är huruvida de individer som flyger mest är desamma som har högst utsläppshastighet. Och, om dessa grupper skiljer sig åt, vilka resmönster som ligger till grund för skillnaden. Genom en sammanslagning av KTH:s HR-data och resebokningssystem har samtliga årets resor bokade genom lärosätet kopplats till anonymiserade individer. Detta möjliggjorde uträknandet av en individs totala utsläpp under året, samt utsläppshastigheten, för samtliga resenärer vid KTH. Analysen gav upphov till två separata topplistor: de individerna med högst utsläppshastighet och de individerna med störst totala utsläpp. Undersökningen visar att dessa topplistor skiljer sig åt; få individer hade en topplacering i båda listorna. De med hög utsläppshastighet hade ofta ett litet antal resor som ofta var över långa distanser och i affärsklass, och med kort varaktighet. Detta resmönster återfanns även hos de med högst totala utsläpp, men dessa hade även ett större antal resor under året. Bland dessa resor fanns ofta en eller flera resor med relativt lång varaktighet över korta distanser, som bidrog till att sänka totala hastigheten för personen. Vi fann att individer som utför få resor, som konsekvent är av kort varaktighet över långa distanser får en hög utsläppshastighet, medan individer som även utför resor av lång varaktighet över korta distanser tenderar att få lägre värden. Slutsatsen av studien är att utsläppshastighet är ett mått som kan ge ett annat perspektiv än att titta på totala utsläpp när man analyserar flygvanor, som kan vara användbart i analys av enskilda resor. / This paper is an analysis of 2019 flight data from employees at KTH Royal Institute of Technology in Stockholm. The work is inspired by KTH professor Metsola van der Wijngaart's proposed guidelines regarding academic flying, suggesting that the emissions of a trip should not exceed a maximum of 100 kg carbon dioxide equivalents (CO2e) per travel day [1]. This perspective differs from a more traditional analysis of looking at an individual's summed emissions, and instead views flying through an efficiency perspective, focusing on emissions per unit of time. Based on this, emission speed, measured in CO2e per travel day, was defined and evaluated as a means of analysing academic flying. The research question investigated in the study is whether the individuals who fly the most are the same individuals who have the highest emission speed. And, if these groups differ, which travel patterns underlie the difference. Through a merge of KTH's HR data and travel booking system, the year's trips booked through the university were linked to anonymised individuals. The total amount of CO2e-emissions, as well as the emission speeds for all travellers at KTH were calculated, which gave rise to two separate top lists: the individuals with the highest emission speeds and the individuals with the highest emission totals. The analysis showed that these top lists differ, with few individuals having a top ranking in both lists. Those with high emission speeds often had a small number of trips which often were long distance, in business class, and of short duration. This travel pattern was also found when analysing the greatest emitters, but these individuals had a larger number of trips during the year. Among these trips there were often a few ones of relatively long duration over short distances, weighing down the summed emission speed of the individual. We found that individuals who make few trips in total, which consistently are of short duration and over long distances, receive high emission speeds, whereas individuals who also make trips that are of long duration and over short distances tend to get lower values. The conclusion of the study was that emission speed can give another perspective than looking at total emissions when analysing flying habits, which can be used in analysing individual trips.

Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur man kan sprida sociala miljöinnovationer som bidrar till en hållbar utveckling. I detta examensarbete undersöktes innovationsprocessen av den sociala miljöinnovationen en köttfri dag i veckan. Studien baserades på semistrukturerade intervjuer där innovationsprocessen på två skolor som implementerat en köttfri dag spårats. Vi konstaterade att det är av stor vikt att försöka kartlägga sociala system som delar de normer och värderingar som en social miljöinnovation bidrar till då detta sprider innovationen ytterligare. Vidare medförde studien en förståelse för att det behövs sociala miljöinnovationer för att kunna förändra individers sociala vilja när det kommer till att konsumera hållbart. Detta utgör ett dilemma eftersom det största hindret mot en köttfri dag i veckan är argumentet om den fria viljan. Detta bildar en paradox eftersom sociala miljöinnovationer kan förändra den sociala viljan, men finns det ingen social vilja, finns det ingen social miljöinnovation. / The purpose of this study is to increase the understanding of how one can diffuse social eco-innovations that contribute to sustainable development. In this thesis we explored the development of the social eco-innovation one meat-free day a week. The study is based on semi-structured interviews where we tracked and trailed the innovation processes of two schools that have implemented a meat free day. We conclude that it is very important to identify social systems that share the norms and values that a certain eco-innovation contributes to, as this affects the diffusion of the innovation. In addition the study led to an understanding of the need for social environmental innovations, as it has an impact on the social willingness to change individuals’ consumption patterns to be more sustainable. This poses a dilemma, as the biggest obstacle to a meat-free day a week is the argument of free will. This forms a paradox as social eco-innovations may change the social will, but if there is no social will, there is no social eco-innovation.

The aim of this study is to show how the former secretary general for the United Nations, Dag Hammarskjöld, has been portrayed by Swedish media during the 21th century. The analyzed newspapers are Svenska Dagbladet, Expressen and Jönköpings-Posten, two nationwide newspapers and one local. This is done through a content analysis and the theory used for this study is a memory-cultural perspective, in order to show how media has shaped Hammarskjöld’s memory. The content analysis is structured with a code scheme consisting of nine different code units representing different themes; three themes of symbolism, three themes of characteristic, and three themes of qualification. The result of the analysis shows that the newspapers mainly focus on portraying Hammarskjöld as a symbol for the United Nations and moral values, as a person representing determination, and as a qualified politician and diplomat. There are also no visible patterns in the content analysis that would imply differences between how the nationwide and local newspapers portray Hammarskjöld.

<p>Trots att halloween som festsed saknar historisk förankring ur svenskt perspektiv, har den i Sverige mycket snabbt fått bredare spridning i och med att allt fler människor deltar i firandet. Så finns det andra som känner motstånd och medvetet väljer att inte delta. Oavsett uppfattning finns oftast underliggande grundantaganden som utgör en slags bas för individens sätt att se, vilka jag vill ”synliggöra”. Frågan som uppsatsen söker besvara är svenskars argument för och emot halloween. Vad är det egentligen vi firar och varför? Uppsatsens huvudsakliga syfte är således att undersöka, vidare presentera en klargörande tolkning av människors inställning till seden.</p>

Trots att halloween som festsed saknar historisk förankring ur svenskt perspektiv, har den i Sverige mycket snabbt fått bredare spridning i och med att allt fler människor deltar i firandet. Så finns det andra som känner motstånd och medvetet väljer att inte delta. Oavsett uppfattning finns oftast underliggande grundantaganden som utgör en slags bas för individens sätt att se, vilka jag vill ”synliggöra”. Frågan som uppsatsen söker besvara är svenskars argument för och emot halloween. Vad är det egentligen vi firar och varför? Uppsatsens huvudsakliga syfte är således att undersöka, vidare presentera en klargörande tolkning av människors inställning till seden.

<p>Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur elevers uppfattningar om de rörelser som sker i vårt solsystem stämmer överens med de vetenskapliga fakta som finns. I våra vardagliga situationer refererar vi till det vi med ögats hjälp kan uppfatta i fråga om vad som rör sig eller ej. Hur påverkas eleverna av de dagliga uttryck som de får höra sedan de är mycket små, och har de en möjlighet att med skolans hjälp förändra dessa tankesätt?</p><p>Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer av elever i skolår 1 respektive 5. Detta för att se hur stor skillnaden är mellan de elever som inte har erhållit någon undervisning om solsystemet och de elever som ska ha uppnått de mål för fysik som skolverket har ställt upp.</p><p>Eleverna som deltog i studien valdes slumpmässigt ur respektive klasser. De fick besvara 14 frågor, var och en för sig. De besvarade frågorna olika utförligt, vissa var mycket fåordiga. Ibland var jag tvungen att ställa följdfrågor, eftersom jag ville förstå eleverna på ett bra sätt.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att elevernas kunskaper inom området har en stor variation, även inom samma åldrar. Detta kan härledas till elevernas eget intresse av vårt solsystem. Den slutsats som jag har dragit av undersökningen är att det är viktigt att ta reda på vilka föreställningar som eleverna har inför arbetet med arbetsområdet.</p> / <p>The purpose of this degree project is to find pupils´ understanding about the movements which occur in our solar system and compare them with the scientific facts we know about. In our daily life we refer to what we can see with the help from our eyes whether something moves or not. How do the pupils´ get affected by these daily expressions they hear from early ages, and do they have an opportunity with the help from the school to change these ways of thinking?</p><p>The survey was carried out with help of qualitative interviews of pupils´ in class 1 and 5. This because to see how large the difference is between pupils´ who hasn’t received any education about the solar system and the pupils´ who are supposed to have reached the goals compiled by The National Agency for Education.</p><p>The pupils´ who took part in this study were chosen by random from both classes. They answered to 14 questions, each and everyone on their own. They answered the questions with various details, some were very taciturn. Sometimes I had to ask resulting questions, since I wanted to understand the pupils´ properly.</p><p>The result of the survey shows that the pupils´ knowledge within the area have a large variation, even within the same ages. This can be deduced to the interest of the pupils´ in our solar system. The conclusion I have maid from this survey are that it is important to find out which understandings the pupils´ have before the work with the subject area.</p>

Denna rapport ger en bakgrundsbeskrivning av datainsamlingsföretaget Norstat och hur de genomför en tracking-undersökning med panel via internet. Vidare analyseras samband mellan variabler som beskriver personer som ingår i undersökningen och hur dessa personer besvarar undersökningen. I rapporten tas också reda på hur länge en undersökning behöver vara igång och om inkomna svar skiljer sig åt beroende på när en person har svarat. En ingående beskrivning av bearbetning och de variabler som ingår i det använda datamaterialet kommer också att ges. Tidigare forskning med anknytning till paneler och webbundersökningar tas upp för att ge läsaren en nyanserad bild av för- och nackdelar med webbundersökningar. Logistiska regressionsmetoder har använts för att utreda vilka variabler som påverkar om en person besvarar undersökningen eller ej, samt vilka variabler som gör att en person besvarar undersökningen tidigt eller sent. Andra metoder som har använts är deskriptiv statistik och χ2-test. Resultaten visar att faktorer som påverkar hur mycket fritid en person har får störst betydelse för om och hur tidigt undersökningen besvaras. Vidare konstateras att det ofta räcker med en fältperiod t.o.m. 6 dagar efter att inbjudan till undersökningen skickats ut för att alla kategorier av personer ska vara relativt lika representerade. Den optimala fältperioden skiljer sig åt beroende på om en undersökning syftar till att ge en bild av hela rikets befolkning eller enbart specifika kategorier av denna. För en speciell kategori av personer kan det ibland räcka att fältperioden sträcker sig t.o.m. dagen efter inbjudan till enkäten skickats ut för att tillräckligt många svar ska ha inkommit. / This report gives a background description of the data collection company Norstat and how they implement a tracking survey with a panel via the internet. Furthermore connections between variables describing persons in the survey and the way these persons answer the survey will be investigated. The report also intends to find out how long a survey needs to be running and if there are differences between received answers depending on when a person has answered. A detailed description of the processing and variables included in the data material being used will also be given. Earlier research concerning panels and web surveys are covered to give the reader a nuanced picture of the pros and cons with opinion surveys. Logistic regression methods have been used to examine which variables influence whether a person will answer the survey or not, and the variables that make a person answer the survey early or late. Other methods used are descriptive statistics and a χ2-test. The results show that factors influencing how much spare time a person has give the greatest impact on whether and how early the survey gets completed. It can be noted that it is often enough with a field period up to 6 days after the invitation to the survey has been sent out until all categories of persons are relatively equally represented. The optimal field period differs depending on whether a study is aimed at providing a picture of the entire country's population or only specific categories of this. For a special category of the persons, it can sometimes be enough to let the field period run until the day after the invitation to the survey had been sent out for enough answers to be submitted.

År 1935 invaderar Italien under ledning av Benito Mussolini Etiopien, på den tiden kallat Abessinien. Kriget föregicks av en lång tids mobilisering och debatt, både i omvärlden och i Sverige. Den här uppsatsen handlar om hur tidningarna Ny Dag och Folkets Dagblad påverkades av Sovjetunionens politik gentemot Abessinienkrisen 1935 i deras egna ställningstaganden i Abessinienkrisen, samt hur det påverkade deras syn på antikrigsdemonstrationer i Sverige. Ny Dag var partitidning för Sveriges Kommunistiska Parti och Folkets Dagblad för Socialistiska Partiet. Källmaterialet i denna uppsats består av bevarade upplagor ifrån Ny Dag och Folkets Dagblad som finns i Kungliga bibliotekets mediearkiv. Undersökningen är uppdelad i två tidsperioder, mellan januari-juli 1935 samt juli-oktober 1935. Detta för att Kominterns kongress äger rum i augusti 1935 samt att kriget bryter ut i oktober. Även om båda tidningarna var motståndare till Italiens invasion av Abessinien visar resultatet av denna undersökning på att det rådde stora motsättningar mellan tidningarna om hur antikrigsarbetet skulle föras, samt att tidningarnas relationer till Sovjetunionen i hög grad präglade tidningarnas ställningstaganden. Detta var extra tydligt efter Kominterns 7:e kongress i augusti 1935, då tidningarna upptog en bitter och intensiv rivalitet gentemot varandra kring Abessinienfrågan. Medan Ny Dag i stort sett var helt eniga med Kominterns riktlinjer gällande Abessinienkrisen och på vilket sätt antikrigsarbetet skulle föras, ställde sig Folkets Dagblad skarpt kritiskt till Komintern och Ny Dag i dessa frågor. Ämnen som tidningarna kom att vara oense om var Sovjetunionens roll i Abessinienkrisen, Nationernas Förbunds roll samt Sveriges roll och hur antikrigsrörelsen i Sverige skulle mobiliseras.