Introduktion: I den perioperativa vården har operationssjuksköterskan ett omvårdnadsansvar för patienten och ska jobba preventivt för att undvika att vårdskador uppstår. När en patient genomgår en operation finns en ökad risk att utveckla trycksår, detta gäller även vid kortare operationer. Syfte: Syftet med studien var att undersöka operationssjuksköterskors erfarenheter av uppkomst och prevention av trycksår inom dagkirurgi. Metod: Metoden var en deskreptiv kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade öppna frågor. Intervjuerna analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Sammanlagt intervjuades 15 operationssjuksköterskor. Resultat: Det framkom tre kategorier med sex underkategorier. I kategorin ”Vanligt med hudrodnad, men inte trycksår, beskrev operationssjuksköterskorna att det var vanligt att patienter fick en hudrodnad av tryck, men de hade ingen erfarenhet av att patienter utvecklat trycksår under operation. I kategorin ”Trycksårsförebyggande insatser utförs alltid” beskrevs vikten av att identifiera riskfaktorer hos patienten och att jobba preventivt mot trycksår. I kategorin ”Utebliven återkoppling om hudrodnader” beskrevs saknad av återkoppling om hur hudrodnader utvecklades efter operationen. Slutsats: Operationssjuksköterskorna hade erfarenhet av att patienter som opererats dagkirurgiskt fått en hudrodnad men inte trycksår. Hudrodnaderna behöver uppmärksammas, omhändertas och benämnas korrekt.

SAMMANFATTNING Bakgrund Mer än hälften av alla ingrepp som utförs i Sverige sker inom dagkirurgisk vård. Anledningen är att det är kostnadseffektivt och patientsäkert att genomföra dagkirurgiska ingrepp. Det innebär ett snabbt vårdförlopp med korta vårdtider. Omvårdnadsteoretikern Virginia Henderson menar att en aktiv interaktion och kommunikation mellan sjuksköterskan och patienten är en förutsättning för att sjuksköterskan ska kunna identifiera de individuella omvårdnadsbehov patienten har. Att inte möta patienten i detta kan orsaka ett vårdlidande. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att beskriva patienters upplevelser av dagkirurgisk vård. Metod Metoden var en litteraturöversikt. Efter databassökningar i CINAHL och PubMed valdes 20 vetenskapliga artiklar ut till litteraturöversikten. Artiklarna lästes, analyserades och skrevs in i en matris som fungerade som ett underlag vid resultatsammanställningen. Resultat Patienterna var i stort sett nöjda med den dagkirurgiska vården. Tillfredsställelsen var relaterad till hur de fick hjälp att hantera den postoperativa smärtan. Positiva aspekter var kort vårdtid, snabb återhämtning och ett bra bemötande från vårdpersonalen. Negativa inslag var att patienterna tyckte vården var för forcerad, att de individuella behoven förbisågs samt att oro och ångest förekom inför ingreppet. Slutsats Den dagkirurgiska vården var oftast beskriven som positiv av patienterna men patienter beskrev upplevelser av otrygghet och oro. Om kommunikationen och dialogen är bristfällig, finns risk att ett vårdlidande uppstår. När vården istället utgår från patientens individuella behov kan patienten uppleva ökad trygghet. Det kan stärka patienternas upplevelse av kontroll och självbestämmande.

Syftet med denna studie var att göra en bedömning av den postoperativa förloppet i hemmet hos dagkirurgiska ljumskbråcksopererade patienter. Data insamlade med hjälp av högstrukturerade telefonintervjuer. En enkät med standardiserade frågor och ikryssbara svarsalternativ som kommer har använts vid telefonintervjuerna.Resultaten från de 52 intervjuerna visade att de flesta patienter inte överskred Numerical Rating Scale (NRS) 3 i vila eller rörelse dag ett. På dag tre hade de flesta mer smärta vid rörelse än dag ett. De flesta patienterna följde ordinationen de fick av läkaren avseende smärtstillande tabletter. Generellt sett visade studien på få postoperativa komplikationer och hög tillfredsställelse ur operationssynpunkt hos patienterna. / The purpose of this study was to evaluate the post-operative progress for one-day surgical inguinal hernia patients. Data was collected using structured telephone interviews three days after surgery. A questionnaire with standardized questions and multiple-choice response options was used.The results from the 52 interviews showed that most patients did not exceed Numerical Rating Scale (NRS) 3 day one when at rest or moving around. On day three most patients had more pain while moving than day 1. Most patients complied with the doctor’s prescription of painkillers. Generally the follow-up study showed the patients had few complications and felt high satisfaction post surgery.

Abstrakt Bakgrund: Dagkirurgi innebär att patienten anländer till sjukhuset samma dag som operationen och återvänder hem inom 24 timmar efter operationen. Ungefär 70% av alla operationer som utförs i västländerna utförs som dagkirurgi. Antalet dagkirurgiska ingrepp har ökat markant senaste 20 åren, men även komplexiteten i de operationer som utförs. Dagkirurgi har fördelarna att patienten får komma hem snabbt och är en kostnadseffektiv behandlingsmetod, men kortvariga sjukhusvistelser för operation ställer höga krav på sjuksköterskan för att kunna ge en god omvårdnad. Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av att genomgå dagkirurgi och vårdas på dagkirurgisk avdelning. Metod: Data för denna litteraturstudie bestod av 11 vetenskapliga artiklar som analyserades induktivt med inspiration av kvalitativ innehållsanalys. Systematiska sökningar av artiklar samt efterföljande kvalitetsgranskning föregick analys av den kvalitativa datan. Resultat: Patienters upplevelse av att vårdas på en dagkirurgisk avdelning beskrevs i 4 kategorier; Dagkirurgi upplevdes snabbt och effektivt men ålade ansvar på patienter och anhöriga; Personligt bemötande minskade risken för oro och ångest under och efter vårdtiden; Tvetydlig information och eller vid fel tidpunkt skapade otrygghet och oförståelse; Förväntningarna på tiden för återhämtningen.Slutsats: Upplevelsen av att opereras och vårdas på en dagkirurgisk avdelning var en positiv upplevelse. Patienter gav uttryck över att det kändes snabbt och smidigt att endast vistas på sjukhus över dagen medan andra upplevde oro och ångest över att läka och rehabiliteras i hemmet. Sjuksköterskan bör utgå från patientens individuella behov för att kunna ge en god omvårdnad. Informationen bör anpassas efter den unika situationen och ges vid rätt tidpunkt.

Titel: Anestesisjuksköterskans upplevelse av mötet med föräldrarna vid barnets första dagkirurgiska anestesiinduktion – En kvalitativ intervjustudie. Bakgrund: Andelen barn som opereras inom dagkirurgisk verksamhet tenderar att öka. Vid barnets dagkirurgiska anestesiinduktion i Sverige idag inbjuds föräldrarna i hög grad att närvara. Tidigare studier har visat att barnets och föräldrarnas beteende vid barnets anestesiinduktion ofta är associerade med varandra. Dagkirurgiska ingrepp på barn medför högt ställda krav på anestesisjuksköterskan som vid det korta mötet både ska vårda barnet och bemöta föräldrarna samt ge dem individuellt anpassad omvårdnad. Syfte: Syftet var att belysa anestesisjuksköterskans upplevelser av mötet med föräldrarna vid barnets första dagkirurgiska anestesiinduktion samt identifiera omständigheter kring mötet som påverkade anestesisjuksköterskans upplevelse. Metod: Semistrukturerade intervjuer med tio anestesisjuksköterskor varav sju var män och tre var kvinnor. Det insamlade materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen identifierade vilka omständigheter som påverkade anestesisjuksköterskans upplevelse av mötet med föräldrarna vid barnets första dagkirurgi. Dessa omständigheter utmynnade i fyra kategorier: Anestesisjuksköterskans professionalitet, Information och Kommunikation, Föräldranärvaro peroperativt och Organisatoriska förutsättningar för mötet med barn och föräldrar. Konklusion: Anestesisjuksköterskorna upplevde att peroperativ dagkirurgisk omvårdnad av barn och föräldrar ställde höga krav på deras förmåga att på kort tid skapa en god relation med föräldrarna som ofta var oroliga innan barnets första anestesiinduktion. De belyste även värdet av en välfungerande kommunikation med den närvarande föräldern på operationssalen samt med sina kollegor i teamet runt barnet och föräldern. Anestesisjuksköterskorna förmedlade också vikten av individuellt anpassad preoperativ förberedelse för familjen inför barnets första dagkirurgi.

<p><em>Background: </em>An increasing number of operations on children are performed as day surgery and this experience of health care may affect future hospital stays.<em> </em>The aim of this qualitative study was to describe children´s experiences in connection with day surgery.<em> Method:</em> Ten children aged six to fifteen who had gone through general anesthesia at examinations or surgery were interviewed and the content was analyzed by systematic text condensation. <em>Result: </em>The core category <em>“From uncertainty to relief with newly </em><em>acquired</em><em> experience”</em> could summarize the result of this interview study.<em> </em>In the category <em>“Uncertainty creates </em><em>insecurity</em><em>” </em>all children expressed varying levels of anxiety for the anesthesia. The main causes for the worry were insufficient information or lacking experience from similar health care situation. <em>"The concrete experience different from the qualm”</em> describes that the discomfort the children expressed were different or slighter than expected. The anesthetization was easy and quick while the awakening was described as more unpleasant. In the category <em>“Good nursing care creates security and trust”</em> the children appreciated the staff and their way of informing and giving care<em>. </em>Many expressed an ease that the procedure had passed and would experience less anxiety before a possible future anesthesia;<em> “Relieved and strengthened through experience”. Conclusion: </em>The interviewed children had surprisingly little knowledge in advance of what would happen during the day and not to mention the procedure of anesthesia. Unpleasant experiences were described even during moments where it was not expected. To reduce the anxiety and discomfort the information in connection with day surgery needs to be substantially improved in this age group<em>. </em></p> / <p><em>Bakgrund: </em>Allt fler operationer på barn utförs polikliniskt och denna erfarenhet av sjukhusvård kan påverka upplevelsen vid framtida vårdtillfällen. Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva barns upplevelser i samband med dagkirurgi.<em> Metod</em>: Tio barn sex till femton år som genomgått sövning i samband med undersökning eller operation intervjuades och innehållet analyserades med systematisk textkondensering. <em>Resultat: </em>Temat <em>”Från ovisshet till lättnad med nyvunnen erfarenhet” </em>kan sammanfatta resultatet av intervjustudien. I kategorin <em>”Ovisshet skapar otrygghet” </em>uttrycktes oro i varierande grad inför sövningen vilken främst orsakades av otillräcklig information eller saknad erfarenhet av liknande sjukvårdssituation. <em>”Den konkreta upplevelsen annorlunda än farhågan” </em>beskriver att obehagen barnen berättade om var annorlunda eller lindrigare än förväntat. Nedsövningen gick lätt och snabbt medan uppvaknandet beskrevs som mera obehagligt. Under kategorin <em>”God omvårdnad skapar trygghet och tillit”</em> gav barnen positiva omdömen om personalen och deras sätt att informera och ge omvårdnad. Många uttryckte en lättnad över att ingreppet var genomfört och uppgav att de skulle känna mindre oro inför en möjlig framtida sövning; <em>”Lättade och stärkta av erfarenheten”.</em> <em>Slutsats: </em>De intervjuade barnen hade överraskande lite kunskap i förväg om vad som skulle hända under dagen och inte minst narkosproceduren. Obehag upplevdes även under moment där det ej förväntades. För att minska oro och obehag behöver informationen i samband dagkirurgi förbättras avsevärt till denna åldersgrupp.</p>

Background: An increasing number of operations on children are performed as day surgery and this experience of health care may affect future hospital stays. The aim of this qualitative study was to describe children´s experiences in connection with day surgery. Method: Ten children aged six to fifteen who had gone through general anesthesia at examinations or surgery were interviewed and the content was analyzed by systematic text condensation. Result: The core category “From uncertainty to relief with newly acquired experience” could summarize the result of this interview study. In the category “Uncertainty creates insecurity” all children expressed varying levels of anxiety for the anesthesia. The main causes for the worry were insufficient information or lacking experience from similar health care situation. "The concrete experience different from the qualm” describes that the discomfort the children expressed were different or slighter than expected. The anesthetization was easy and quick while the awakening was described as more unpleasant. In the category “Good nursing care creates security and trust” the children appreciated the staff and their way of informing and giving care. Many expressed an ease that the procedure had passed and would experience less anxiety before a possible future anesthesia; “Relieved and strengthened through experience”. Conclusion: The interviewed children had surprisingly little knowledge in advance of what would happen during the day and not to mention the procedure of anesthesia. Unpleasant experiences were described even during moments where it was not expected. To reduce the anxiety and discomfort the information in connection with day surgery needs to be substantially improved in this age group. / Bakgrund: Allt fler operationer på barn utförs polikliniskt och denna erfarenhet av sjukhusvård kan påverka upplevelsen vid framtida vårdtillfällen. Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva barns upplevelser i samband med dagkirurgi. Metod: Tio barn sex till femton år som genomgått sövning i samband med undersökning eller operation intervjuades och innehållet analyserades med systematisk textkondensering. Resultat: Temat ”Från ovisshet till lättnad med nyvunnen erfarenhet” kan sammanfatta resultatet av intervjustudien. I kategorin ”Ovisshet skapar otrygghet” uttrycktes oro i varierande grad inför sövningen vilken främst orsakades av otillräcklig information eller saknad erfarenhet av liknande sjukvårdssituation. ”Den konkreta upplevelsen annorlunda än farhågan” beskriver att obehagen barnen berättade om var annorlunda eller lindrigare än förväntat. Nedsövningen gick lätt och snabbt medan uppvaknandet beskrevs som mera obehagligt. Under kategorin ”God omvårdnad skapar trygghet och tillit” gav barnen positiva omdömen om personalen och deras sätt att informera och ge omvårdnad. Många uttryckte en lättnad över att ingreppet var genomfört och uppgav att de skulle känna mindre oro inför en möjlig framtida sövning; ”Lättade och stärkta av erfarenheten”. Slutsats: De intervjuade barnen hade överraskande lite kunskap i förväg om vad som skulle hända under dagen och inte minst narkosproceduren. Obehag upplevdes även under moment där det ej förväntades. För att minska oro och obehag behöver informationen i samband dagkirurgi förbättras avsevärt till denna åldersgrupp.

Musik är något som påverkar alla på ett eller annat sätt och har använts i terapeutiskt syfte sedan 1500 f. Kr. Även om den har en lång historia är den ändå inte allmänt vedertagen som en omvårdnadsåtgärd. Nästan varje dag möter sjuksköterskor patienter som i varierande grad upplever oro. Tidigare forskning visar att musik har inverkan på oro, men det är inte mycket beskrivet om sjuksköterskors erfarenhet av att använda musik som en komplementär omvårdnadsåtgärd vid oro och hur musiken påverkar sjuksköterskors arbetsmiljö. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att använda musik som komplementär behandling av oro och hur musiken inverkar på sjuksköterskors arbetsmiljö inom Dagkirurgi/Intensivvård. Datainsamlingen har skett genom intervjuer med nio sjuksköterskor. Intervjuerna spelades in, skrevs ut och analyserades utifrån principerna för en kvalitativ innehållsanalys. Tre olika teman framkom: musikens inverkan på oro och välbefinnande, valet av musik och musikens inverkan på sjuksköterskornas arbetsmiljö. Resultatet visade att sjuksköterskornas erfarenhet av musik var att den hade en positiv inverkan på oro samt att den även påverkade arbetsmiljön positivt. Det visade sig också att patientens eget val av musik var något som ansågs viktigt då igenkännandet skapade en känsla av trygghet. / Music is something that affects every person one way or another and it has been used as therapy since 1500 B.C. Even though it has a long history it is still not a common nursing intervention. Almost everyday the nurses meet patients with different states of anxiety. Former research shows that music has effect on anxiety, but there is not much described about nurses’ experiences of using music in nursing and how it affects on their work environment. The aim of this study was to describe nurses’ experiences of using music as a complementary nursing intervention on patients’ anxiety and how music affect nurses’ work environment in Day surgery/Intensive Care Unit. Data collection was made through interviews with nine nurses. The interviews were audio recorded, written out and a qualitative content analysis was made of the text. Three different kinds of themes were seen: music’s effect on anxiety and wellbeing, choice of music and music’s effect on nurses’ work environment. The result shows that music is experienced as a positive nursing intervention and it also seems to affect the work environment in a positive direction. The patients own choice of music was important because it is familiar and creates a feeling of security.

No description available.

The aim of this study was to elucidate day surgery patients´ subjective experiences of postoperative pain after orthopedic and abdominal surgery and if there was any difference in the experience according to sex and age. Selection was not random and the study included 87 patients. Data were collected from patient questionnaires. VAS method was applied in the questionnaire to measure patients´ pain. The outcomes of the study show that there was no significant difference between women´s and men´s experiences of pain during days 1-7. It was found that patients undergoing orthopedic surgery had significantly more pain on day 7 compared to those patients who underwent abdominal surgery. There was a significant negative correlation between age and perceived pain on day 7. Patients in day surgery group had significantly less pain on day 7 compared with day 1. The patients who have undergone orthopedic surgery and younger patients had more pain on day 7 while the patients in day surgery group had a pain level decreased gradually and on day 7 was the lowest. It appears that pain relief on day 7 of younger patients and patients who have undergone orthopedic surgery is an area that can be improved.