No description available.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Det finns en uppfattning från författarnas erfarenheter att en positiv inställning hos patienter som genomgår kirurgi underlättar konvalescensen och påverkar tillfrisknandet. Mängden dagkirurgi ökar mer och mer i både antal och komplexitet. Vanliga problem vid dagkirurgi är postoperativt illamående och kräkning (PONV) samt smärta. Tidigare studier som har undersökt preoperativa förväntningar i förhållande till postoperativt utfall har både funnit samband och även funnit att det ej har haft betydelse. Ingen av tidigare studier har fokuserat på anestesirelaterade postoperativa komplikationer. Syftet med denna studie är att undersöka om patienters preoperativa förväntningar är relaterade till incidensen av postoperativ smärta och illamående inom dagkirurgi. Metod: Som metod användes en enkätstudie. 60 deltagare inkluderades i studien. Deltagarna svarade på enkäten när de väntade på att opererades då de befann sig på en dagkirurgisk avdelning. Utfallet hämtades postoperativt in från journaler. Deltagarna grupperades enligt positiva och negativa förväntningar och analyser genomfördes mellan dessa två grupper. Resultat: Av de 60 deltagarna hade 58,33% (n=35) negativa förväntningar gällande postoperativt illamående och smärta, 41,67% (n=25) hade positiva förväntningar. Det fanns en skillnad mellan de med negativa och positiva förväntningar gällande förekomsten av postoperativt illamående och smärta (68,6% respektive 44%, p-värde=0,057). Lång sövningstid visade sig vara en signifikant faktor för PONV och postoperativ smärta. Slutsats: Större vikt bör läggas vid postoperativ smärtlindring vid längre operationer. Det finns även tendenser att negativa förväntningar bör uppmärksammas som en riskfaktor för postoperativ smärta.

Syfte: Att beskriva dagkirurgiska patienters upplevelse av att bli utskrivna hem samma dag efter operation utförd i generell anestesi. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Elva patienter som har opererats via en handkirurgisk mottagning i mellersta Sverige har intervjuats utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Sju kvinnor och fyra män i åldrarna mellan 28-71 år har deltagit i studien. Innehållsanalys användes för analys av materialet. Resultat: Patienterna upplevde hemgången som väldigt positiv. De faktorer som bidrog till en lyckad hemgång var framförallt; Patientens goda grundhälsa, en trygg hemmiljö att återvända till och återhämta sig i, samt att patienterna får sina frågor och funderingar besvarade inför hemgången, och stöd från anhöriga. Vårdpersonalens bemötande och professionella förhållningssätt bidrog till att patienterna upplevde en känsla av trygghet som skapade en förutsättning för delaktighet.  Resultatet visar även att patienter önskar mer information om det postoperativa förloppet. Slutsats: Att skrivas ut och komma hem efter ett dagkirurgiskt ingrepp är en positiv upplevelse för patienterna, dock behöver informationen inför hemgången samt möjligheten till stöd från den dagkirurgiska enheten efter hemgången förbättras. / Aim: To describe the day-surgery patients´ experience to be discharge the same day after surgery in general anesthesia. Methods: Qualitative interview study with inductive approach. Eleven patients, operated by a hand surgical receptions in central Sweden were interviewed, using a semi- structured interview guide. Seven women and four men between 28-71 years participated in the study. Content analysis was used for analysis of the material. Result: Patients experienced the discharge as very positive. The factors which contributed to a successful discharge was above all, patient good basic health, a safe home to return to and recover in, and that the patients have their questions and concerns answered before discharge, and the support from relatives. Health professionals' reception and professional approach helped the patients to feel a sense of security that created a condition for participation. The results also show that patients want more information about the postoperative recovery. Conclusions: To be discharged, and come home, after day surgery procedures is a positive experience for patients, however, the information at discharge and the possibility of support from the day surgery unit after discharge needs to improve.

Sammanfattning Det är vårdens uppgift att se till att människor ej utsätts för en obehandlad grav smärtproblematik som uppkommit efter planerat samt icke planerat kirurgiskt ingrepp. För att uppnå detta är en viktig del inom anestesisjukvården att ge adekvat smärtlindring intraoperativt. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur väl smärtlindrade patienter  var de första timmarna postoperativt samt om upplevelsen av smärta mellan män och kvinnor skiljde sig postoperativt. Metod: Ansatsen på studien är kvantitativ i form av en tvärsnittsstudie och designen är deskriptiv. Urvalet var 20 patienter som genomgick kirurgi för fotledsfraktur eller radiusfraktur. Resultat: Alla patienter fick beräkna sin smärta enligt VAS och 80% av dessa kunde påverka sin smärtbehandling. Vid hemgång efter 1-4 timmar klassade endast 20% VAS >3 och alla var kvinnor. Ingen signifikant skillnad påvisades mellan män och kvinnors upplevelse av smärta. Slutsats: Ingen signifikant skillnad kunde ses mellan män och kvinnor i deras upplevelse av smärta. Smärta som skulle åtgärdas återfanns hos 65% av patienterna när smärtan var som värst jämfört med 20%  en till fyra timmar postoperativt.

Det finns ett stort behov av att på olika sätt förmedla information inom hälso- och sjukvården. Hur patienten tar till sig den preoperativa informationen skiljer sig åt. Syftet i denna pilotstudie var att undersöka om en informationsfilm via internetlänk, tillsammans med skriftlig standardinformation preoperativt, ger ökad patienttillfredsställelse i jämförelse med enbart standardinformation. Med en kvantitativ ansats tillsammans med en randomiserad kontrollerad metod utfördes en enkätledd telefonintervju dagen efter besöket på dagkirurgen. Antalet deltagare var 21 stycken, 8 i interventionsgruppen och 13 i referensgruppen. Resultatet visade att deltagarna ansåg att preoperativ information var mycket viktig och hur den bör delges skilde sig åt. Alla tyckte sig bra informerade, men deltagarna som såg informationsfilmen menade att den ökade förståelsen av händelseförloppet. Ingen skillnad gällande patienttillfredsställelse sågs mellan grupperna. Pilotstudien påvisar vikten av att tillgodose patienters behov av information och att den bör förmedlas på olika sätt.

Introduktion: WHO:s checklista för säker kirurgi skapades för att minska risken för komplikationer vid kirurgiska ingrepp. Den har sedan 2009 implementerats på de flesta sjukhus i Sverige, vilket gör det av intresse att undersöka följsamheten till WHO:s checklista i Sverige 2014.   Syfte: Syftet var att undersöka följsamheten till WHO:s checklista för säker kirurgi inom dagkirurgisk verksamhet på två sjukhus, samt undersöka om sjukhus, anestesiform eller om operationen utförs på förmiddag eller eftermiddag är associerat med följsamheten.     Metod: Studien genomfördes som en icke deltagande, strukturerad observationsstudie med kvantitativ design. Det genomfördes 39 stycken observationer. Data analyserades med IBM:s SPSS och presenteras i tabeller och löpande text. Resultat: Följsamheten till checklistans kontroller varierade mellan 0 till 92 %. Fyra av kontrollerna visade statistiskt signifikanta skillnader mellan sjukhusens följsamhet. Jämförelsen mellan de olika anestesiformerna visade en statistiskt signifikant skillnad i följsamheten till en kontroll. Ingen statistiskt signifikant skillnad sågs i följsamheten till kontrollerna mellan för- och eftermiddag.   Konklusion: Resultatet visar varierande följsamhet till WHO:s checklistas faser och kontroller. Vissa av kontrollerna genomförs inte överhuvudtaget. För att förbättra följsamheten och därmed även patientsäkerheten kunde det ligga i organisationernas intresse att ta upp för diskussion hur följsamheten kan förbättras.

Regional anestesi är en uppskattad metod inom operationssjukvård för sina fördelar; patienten är vaken och kan kommunicera, operationsområdet är väl smärtlindrat och förekomst av illamående och kräkningar är minimal. Patienten kan även komma hem samma dag, vilket är både kostnadseffektivt för Hälso- och sjukvården och till fördel för patienten. Dock läggs det ett stort ansvar på patienten och egenvården blir omfattande i samband med dagkirurgiska ingrepp som innebär att patienten lämnar sjukhuset med en pågående nervblockad. Efter att en operationsmottagning i södra Sverige har börjat lägga blockader på patienter inför operation i övre och nedre extremiteter, har det blivit viktigt att utvärdera den nya metoden för postoperativ smärtlindring. Syftet med denna uppsats är att beskriva patienters erfarenheter av att lämna sjukhuset och att vara postoperativt smärtlindrad med regional anestesi. Studien genomfördes i form av ett frågeformulär som utformats av operationsmottagningen. Urvalet utgjordes av patienter (n=30) som opererats för handledsfrakturer, ligament i knäled och operationer i axel/överarm. En sjuksköterska genomförde datainsamlingen via telefonintervjuer. Analysen var kvantitativ och dataprogrammet IBM SPSS Statistic Software (SPSS) tillämpades. Resultatet visar att patienterna var nöjda och påvisar vidare att patienterna inte upplevde några större problem med illamående/kräkning, förband eller information. Emellertid framkom, att smärtlindringen var otillfredsstillande såväl vid hemgång som på första postoperativa dagen. Diskussionen fokuserar därför på bristande smärtlindring och hur smärtlindringen kan förbättras, samt tänkbara orsaker till varför patienterna förefaller acceptera postoperativ smärta. Ett förbättringsarbete i behandlingsstrateginer för postoperativ smärtlindring efter regional anestesi rekommenderas därför i yttersta syfte att stödja patientens egenvård. Urvalet av patienter (n=30) anses inte kunna ge en generaliserbar bild men är statiskt signifikant beträffande postoperativ smärta, vilket understryker vikten av att identifiera förbättringspotentialer.

Background: Acute postoperative pain goes undertreated to a large extent. Previous studies have shown that women experience more postoperative pain than men, although it’s unclear whether women receive the equivalent amount of pain relief to that of men. Multimodal pain management is recommended to optimize postoperative pain relief. This needs to be studied further, to clarify whether pain management is gender equal in outpatient surgery. Aim: To study postoperative pain from a gender equality perspective at an outpatient surgery center, and to examine whether there is any difference in pain intensity and pain management between men and women. Method: The study was a descriptive cross-sectional study with a quantitative approach, including data collection from medical records and patient data management system. The study was conducted at an outpatient surgery center in central Sweden, and included 69 patients, 37 women and 32 men, ASA 1-3. Pain was measured with NRS verbally, <1 h, 2 h and 24 h postoperative. Pain management data was collected from a patient data management system. Results: Women experience statistically significant more pain within the first postoperative hour and received statistically significant less opioids than men. Women had a tendency to receive less NSAID and multimodal pain management than men. Conclusion: Postoperative pain management after outpatient surgery is not gender equal. Women should receive more opioids and NSAID when possible to optimize postoperative pain relief. / Bakgrund: Akut postoperativ smärta underbehandlas i stor utsträckning. Studier har visat att kvinnor har mer ont postoperativt än män. Dock är det oklart om kvinnor får lika mycket smärtbehandling som män. Multimodal smärtbehandling rekommenderas för att optimera smärtlindringen postoperativt. Detta bör studeras närmare för att avgöra om den dagkirurgiska vården är jämställd eller ej ur smärtbehandlingssynpunkt. Syfte: Att studera smärta postoperativt i samband med dagkirurgi ur ett jämställdshetsperspektiv samt undersöka om det föreligger någon skillnad i smärtskattning och administrerad smärtbehandling mellan män och kvinnor. Metod: En deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats, inklusive datainsamling från patientjournal och patientdatasystem. Studien genomfördes på en dagkirurgisk enhet i Mellansverige, och inkluderade 69 patienter, 37 kvinnor och 32 män, ASA-klass 1-3. Patienterna smärtskattades muntligen inom 1 h, 2 h och 24 h postoperativt enligt NRS. Data kring analgetikum samlades in från ett patientdatasystem. Resultat: Kvinnor hade statistiskt signifikant mer ont inom första timmen postoperativt samt fick statistiskt signifikant mindre mängd opioider jämfört med männen. Kvinnorna tenderade att få mindre NSAID samt mindre multimodal smärtbehandling än männen. Slutsats: Den postoperativa smärtbehandlingen efter dagkirurgi är ej jämställd. Kvinnor bör erhålla mer opioider samt NSAID när det är möjligt för att optimera smärtlindringen postoperativt.