Bakgrund: I Sverige rapporterades 11 005 fall av plötsligt hjärtstopp under åren 2008–2010. Att drabbas av hjärtstopp och överleva kan på olika sätt påverka personens upplevelse av det fortsatta livet. Teoretisk referensram som valts ut är Cullbergs kristeori.  Syfte: Att beskriva personers upplevelser av livskvalitet i det dagliga livet efter hjärtstopp. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med en sammanställning av tio vetenskapliga artiklar. Induktiv ansats har tillämpats. Resultat: Resultatet i litteraturöversikten bestod av två huvudteman: “Att leva ett förändrat liv” och ”En andra chans”. Resultatet visade att den första tiden efter hemkomst var mest sårbar. Det var viktigt med stöd från både närstående och sjukvården för att kunna få en bra återhämtning. Det var vanligt med fysiska, känslomässiga och kognitiva förändringar främst under den närmsta tiden efter hjärtstopp. Slutsats: Att drabbas av hjärtstopp medför behov av stöd och tydlig information om hur livet påverkas från sjukvårdspersonal. Om sjukvården följer upp detta förbättras personernas upplevelser av livet efter hjärtstopp. / Background: In Sweden, 11 005 cases of sudden cardiac arrest were reported in the years 2008-2010. Being affected by cardiac arrest and survival can in various ways affect the people’s experience of the future life. The theoretical reference chosen is Cullberg’s crisis theory. Aim: To describe peoples experiences of quality of life in daily life after cardiac arrest.  Method: Qualitative literature review of ten peer-reviewed articles. Inductive approach was used. Result: The results in the literature review consisted of two main themes: ”To live a changed life” and ”A second chance”. The results showed that the first time after returning home was described as most vulnerable. It was important with support from both close relatives and the health care in order to have a good recovery. Physical, emotional and cognitive changes were common, especially in the near future after cardiac arrest. Conclusion: Cardiac arrest involves the need for support and clear information about how life is affected by healthcare professionals. If the healthcare system follows this up, people's experiences of life after cardiac arrest are improved.

Bakgrund: Antalet personer drabbade av glaukom ökar och därför är kunskap om hur det är att leva med en kronisk progressiv ögonsjukdom, såsom glaukom, av stor betydelse för att stödja individen på bästa sätt. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa personers upplevelse av att leva med glaukom. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ design och induktiv ansats genomfördes med analys av vetenskapliga studier varav elva vetenskapliga artiklar som besvarade syftet inkluderades i resultatet. Resultat: Analysen av artikresultatetlarna utmynnade i tre huvudkategorier; Begränsningar i vardagen, Känslomässiga upplevelser och Behandlingsrelaterade upplevelser. Slutsats: Personer med glaukom upplevde flera utmaningar med sin glaukomsjukdom. Några av de mer utmanande begränsningarna var att inte längre kunna köra bil, läsa eller röra sig ute i samhället som tidigare. Detta bidrog till upplevelsen av förlorad självständighet, vilket ledde till ett beroende av närstående. Ovissheten och oron över att bli blind samt försämring av sitt tillstånd var överhängande och kunde ge psykiska konsekvenser såsom depression och social isolering. Dessa upplevelser är av vikt för ögonsjuksköterskans att ha kunskap om för att på bästa sätt kunna vidta relevanta omvårdnadsåtgärder till personer som har sjukdomen glaukom. / Background: Glaucoma is a chronic illness, which progressively causes loss of vision. As the prevalence of glaucoma is increasing, there is a need to better understand people’s experiences living with this disease. Aim: The aim of this study was to describe people’s experiences living with glaucoma. Method: A systematic literature review of qualitative research was performed where eleven scientific articles were included in the study. Results: Analyses of the included articles resulted in three major head themes: Limitations in everyday life, Emotion-related experiences, and Treatment-related experiences. Conclusions: People living with glaucoma experience several challenges because of their disease. Some of the more challenging limits were not being able to drive, read or move freely in society. Therefore, they experienced a loss of independence and became more dependent on relatives. In addition, anxiety to become blind could generate psychological consequences, such as depression and social isolation. These experiences are central for the ophthalmic nurse to have the knowledge to be able to provide the best nursing care for people with glaucoma.

Perifer vaskulär insufficiens innebär arteriell och/eller venös cirkulationssvikt i nedre extremiteter, vilket kan förorsaka bensår. Vaskulär insufficiens i benen är ett ökande hälsoproblem som ofta är ett mycket smärtsamt tillstånd och kan ha stora konsekvenser för den drabbade i dennes dagliga liv. Litteraturöversikt valdes som metod för att besvara syftet; att beskriva forskning om patienters upplevelser av hur perifer vaskulär insufficiens i de nedre extremiteterna påverkar det dagliga livet. Detta utifrån Carnevalis omvårdnadsteori om dagligt liv funktionellt hälsotillstånd. Stora inskränkningar i dagligt liv på grund av sjukdomen identifierades i litteraturen. Smärtan spelade en central roll i flertalet begränsningar respondenterna mötte. Den sänkte deras mobilitet, vilket medförde social isolering och begränsningar i vardagliga aktiviteter och förändrad självbild. Smärtan orsakade även sömnrubbningar och förändrade sinnesstämningar. Flera respondenter upplevde rädslor, de med arteriell insufficiens för amputation och för tidig död, och de med venös insufficiens för situationer som kunde medföra nya sår. Ett annat återkommande fynd var brist på kunskap, smärtlindring och brister i relationen med vårdpersonal. / Peripheral vascular insufficiency entails arterial and / or venous circulatory failure in the lower extremities, which can cause ulcers. Vascular insufficiency in the legs is an increasing health problem which often is a very painful condition and can have a major impact on the patient's daily life. Literature review was chosen as a method to answer the study aim; to describe research on patients' experiences of peripheral vascular insufficiency in the lower limbs and how it affects everyday life. This according to Carnevali’s theory on daily life functional health status. Major limitations in daily life because of the disease were identified in the literature. The pain was a central part of the restrictions all respondents met. It lowered mobility, leading to social isolation, limitations in activities in daily life and change in self-image. The pain also caused sleep disorders and altered moods. Several respondents experienced fears, those with arterial insufficiency of amputation and premature death, and those with venous insufficiency of situations that could cause new ulcers. Another frequent finding was a lack of knowledge, pain relief and trustful relationships with health professionals.

Bakgrund: Ischemisk hjärtsjukdom är den vanligaste dödsorsaken i hela världen. I Sverige insjuknade år 2019 cirka 24 300 personer i akut hjärtinfarkt. Hjärtinfarkt orsakas av en proppbildning som delvis eller helt täpper igen hjärtats kranskärl. Att insjukna och återhämta sig efter  hjärtinfarkt kan vara komplext och kan upplevas olika hos kvinnor och män.  Syfte: Att belysa kvinnors erfarenheter av återhämtning efter hjärtinfarkt.  Metod: En kvalitativ litteraturstudie som baserades på nio kvalitativa studier som söktes i databaserna Cinahl och PubMed. Studierna kvalitetsgranskades och analyserades för att vidare bilda huvudkategorier och subkategorier.  Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier och tolv subkategorier. Huvudkategorierna var "Betydelsen av stöd och information", "Känslomässiga reaktioner", "Sexuell ohälsa" och "Anpassning till ett nytt liv".  Konklusion: Återhämtning efter hjärtinfarkt kan vara en utmaning för kvinnor och hinder såsom brist på information och rädsla för återfall försvårar återhämtningen. Fler studier inom området behövs för att bidra till ökad kunskap och förståelse. / Background: Ischemic heart disease is the most common cause of death worldwide. In Sweden 2019, approximately 24 300 people had an acute myocardial infarction. Myocardial infarction is caused by a clot that partially or completly clogs the coronary arteries of the heart. Getting sick and recovering from myocardial infarction can be complex and can be experienced differently by women and men.  Aim: The purpose of the study was to shed light on women´s experiences of recovery after myocardial infarction.  Methods: A qualitative literature study based on nine qualitative studies searched in the databases Cinahl and PubMed. The studies have been reviewed in aspects to their quality and analysed to create main categories and subcategories.  Results: The analysis resulted in four main categories and twelve subcategories. The main categories were "The importance of support and information", "Emotional reactions", "Sexual ill health" and "Adaptation to a new life".  Conclusion: Recovery after myocardial infarction can be a challenge for women and obstacles suck as lack of information and fear of relapse make recovery difficult. More research is needed to contribute to increased knowledge and understanding.

Bakgrund: Antal stomiopererade personer ökar i Sverige, vilket medför att sjuksköterskan möter dessa personer var de än befinner sig inom vården. Anledningar till att få stomi varierar, det finns tillfälliga och permanenta stomier. Sjuksköterskan bör ha kunskap och kunna ge stöd till personer med stomi. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva personers upplevelse av förändringar i livet med ileostomi och kolostomi.  Metod: En litteraturöversikt med kvalitativa artiklar. Dessa analyserades med Fribergs fem steg  där 14 artiklar valdes ut till resultatet.  Resultat:  Två huvudteman; Den nya vardagen och Psykosociala förändringar, med fem subteman. Resultatet visade upplevelser av begräsningar i livet samt oro kring förändring av utseendet. Resultatet visade att personer med stomier upplever sociala förändringar och ett behov för nya strategier. Slutsats: Att få en stomi innebär upplevelser av negativ men också positiv karaktär där behovet av stöd finns. KASAM kan hjälpa att skapa rätt förutsättningar för att ta sig ann nya svårigheter som uppkommer under livets gång. / Background: The number of ostomy-operated people in Sweden is increasing, which means the nurse will most likely meets these people in any healthcare setting. Reasons to have a stoma varies, but there are temporary and permanent stoma. The nurse should have knowledge and be able to provide support to people with stoma. Aim: The aim of this study was to describe people's experiences of the changes in life with a ileostomy and colostomy.  Method: A literature review with qualitative articles. Data analysis was carried out through Friberg's five step model. 14 articles were approved.  Result: Two main themes: The new everyday life and Psychosocial changes, with five subthemes.  The results have shown experience of limitations in life, as well as concerns about the change in appearance. The results shown that people with stoma experience social changes and a need for new strategies.  Conclusion: Getting a stoma means experiences of both negative but also positive nature, where support is needed. KASAM can help create the right conditions for tackling new difficulties that arise during life.

Kronisk smärta drabbar många personer och kostar samhället stora summor pengar varje år. Det är inte bara den kroniska smärtans inskränkningar i den drabbades rörelseapparat, utan också dess påverkan på den psykiska hälsan. Syftet med detta arbete är att utreda på vilket sätt den psykiska hälsan påverkas hos personer med kronisk smärta. Metoden som använts är litteraturbaserade studier med kvalitativa artiklar och bygger på Granskär & Höglund–Nielsen (2008). Resultatet har baserats på nio stycken artiklar och en review som visar att personer med kronisk smärta ofta har någon form av psykisk påverkan orsakad av sin smärta. Det visar även att det finns en känsla av förändrad personlighet, en ökad isolering från andra människor samt en stor frustration över att inte veta exakt vad det är som orsakar smärtan. Även ovetskapen om hur smärtan kommer att utvecklas i framtiden har en negativ påverkan på den psykiska hälsan.Kronisk smärta förekommer i många av sjuksköterskans verksamhetsområden vilket gör ämnet angeläget att fortsätta utforska. / Chronic pain affects a lot of people and costs society a great amount of money each year. It’s not only the restriction of chronic pain as a disability but also the psychological impact. The aim of this study is to examine in how the mental status is effected by chronic pain. The method is a literature review based on Granskär & Höglund-Nielsen (2008). The result is based on nine articles and one review which showed that people with chronic pain often have some kind of psychological influence caused by the pain. It also shows a sense of changed personality and an increased isolation from other people. Not knowing what causes the pain and not knowing how it will develop in the future also has a negative impact on the mental health.Patients with chronic pain are common in the nursing profession which makes this topic a very important field to continue exploring.

Abstract: Introduction: Cerebral palsy (CP) in children can severely affect balance, movement and posture (Vitrikas et al., 2020). Children with CP seem to participate less in personal care and hygiene, home and school tasks. Participating in everyday life activities is fundamental for every person and seem to be important for independence (Parkes et al., 2010). Occupational therapy aims to provide engagement in activities of daily living and meaningful occupations (Soderback, 2009). Aim: The aim of this review is to identify intervention methods that facilitate activities of daily living for children with cerebral palsy. Method: For this scoping review three databases were used for data extraction: Cinahl, Pubmed and Psycinfo. All steps by the Johanna Briggs Institute (JBI) manual, were followed. Results: Seven interventions were proposed. Those were either activity focused or function focused. The methods were active vestibular intervention, goal-oriented program, group-task oriented program, constrained-Induced movement therapy, virtual reality intervention, “regular” occupational therapy program and Hand Arm Intensive Therapy (HABIT). Conclusions: Different interventions seemed appropriate for facilitation of daily activities for children with CP. In each intervention different assessment scales were used to measure outcomes and this may give an unclear view of which might be the most effective for this population.

Bakgrund: Glaukom är en kronisk ögonsjukdom med ett progressivt förlopp som kan leda till permanent synnedsättning. I likhet med andra kroniska sjukdomar påverkar den vardagen för den drabbade. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelser av att leva med sjukdomen glaukom. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie med kvalitativ design och induktiv ansats. Den baserades på 11 vetenskapliga artiklar. Resultat: Litteraturstudien resulterade i sex kategorier: rädsla, frustration, tillit, kunskap, självständighet och acceptans. Slutsats: Sjukdomen medför ofta negativ påverkan på det dagliga livet. Det är viktigt att ögonsjuksköterskan har goda kunskaper för att vidta relevanta omvårdnadsåtgärder för personer med glaukom. Ökat fokus på psykologiskt stöd och patientutbildning bör ingå i ögonsjuksköterskeutbildningen då ögonsjuksköterskor spelar en viktig roll i mötet med dessa personer. Då både befolkning och antalet äldre förväntas öka är det av stor vikt att mer forskning genomförs vilket skulle generera kunskap om att leva med glaukom vilket skulle gynna både ögonsjuksköterskorna och samhället. / Background: Glaucoma is a chronic eye disease with a progressive course that can lead to permanent visual impairment. Like other chronic diseases, it affects the daily life of the sufferer. Aim: The aim of the literature study was to elucidate experiences of living with the disease glaucoma. Method: The study was conducted as a systematic literature study with a qualitative design and inductive approach. It was based on 11 scientific articles. Results: The literature study resulted in six categories: fear, frustration, trust, knowledge, independence, and acceptance. Conclusion: The disease often has a negative impact on daily life. It is important that the ophthalmic nurse has good knowledge in order to take relevant nursing measures for people with glaucoma. Increased focus on psychological support and patient education should be included in the ophthalmic nurse training as ophthalmic nurses play an important role in meeting these people. As both the population and the number of elderly people are expected to increase, it is of great importance that more research is carried out which would benefit both ophthalmic nurses and society.

Bakgrund: Den globala medellivslängden ökar vilket leder till ett äldre samhälle. Åldrandet i sig utgör en riskfaktor för depression vilket kan leda till försämrad hälsa för den äldre. För att öka livskvaliteten och minska de depressiva symtomen är stödet betydande för den äldre. Uteblivet stöd kan påverka de äldres vardag och leda till ett ökat lidande. Syfte: Beskriva diagnostiserade deprimerade äldres erfarenheter av dagligt liv i samband med stöd från vårdpersonal. Metod: En litteraturöversikt med analys av sex kvalitativa artiklar, fem kvantitativa artiklar samt en artikel med mixad metod. Resultat: Ur analysen framkom tre huvudkategorier; försämrad förmåga att klara sig själv, negativa tankar om framtiden, behov av ökat engagemang med sex tillhörande subkategorier. Konklusion: Ensamhet och bristande funktioner i det dagliga livet var faktorer som påverkar vardagen. Stödet från vårdpersonal var betydande för att klara av vardagen. För att minska de äldres upplevelser kring ensamhet i det dagliga livet är ett gott stöd väsentligt. Med motiverande samtal och god omvårdnad kan vårdpersonalen förbättra de äldres syn på vården och därmed lindra lidande och öka livskvaliteten. / Background: The global average life expectancy is increasing, which leads to an ageing society. Aging itself is a risk factor for depression, which can lead to poorer health for the elderly. To increase the quality of life and reduce the depressive symptoms, more focus on support for the elderly is needed. Lack of support can affect the everyday life of older people in a negative fashion and in turn lead to decreased quality of life. Aim: Describe the experiences of daily life of diagnosed depressed elderly in the context of support from healthcare professionals. Method: Literature review with analysis of six qualitative articles and five quantitative articles and one article with mixed methods. Results: From the analysis three main categories were identified; impaired ability to cope on their own, negative thoughts about the future, need for increased engagement with six associated subcategories. Conclusion: Loneliness and lack of proper support in daily life were factors that negatively impacted quality of life. The support that caregivers provided was found to be significant in coping with struggles in everyday life. To reduce the elderly's experiences of loneliness, more focus on adequate support is essential. With motivational talks and good care, the care staff can improve the elderly's view of the care system and therefore alleviate suffering and increase their quality of life.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en folksjukdom som medför ett högt antal sjukhusinläggningar och återinläggningar per år. Diagnosen hjärtsvikt leder till förändringar i livet och vardagen vilket leder till påverkan på livskvaliteten. Hjärtsvikt orsakar lidande och påverkar både det fysiska och mentala välbefinnandet hos personer med hjärtsvikt Syfte: Beskriva upplevelsen av vardagen hos personer med diagnostiserad hjärtsvikt Metod: Studien genomförde som en allmän litteraturstudie. Informationssökningen har gjorts i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO vilket gav totalt tio artiklar till resultatet där åtta var kvalitativa och två var mixad metod. En analys och sammanställning av resultatartiklarna genomfördes Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier: (1) Upplevelser av förändrade relationer i vardagen (2) Upplevelser av förändringar i vardagen (3) Upplevelser av förändrade känslor i vardagen Konklusion: Vardagen hos personer med diagnostiserad hjärtsvikt blir påverkad och personer som lever med hjärtsvikt behöver anpassa sitt liv och aktiviteter utefter sina symtom. Hjärtsvikt leder till både förändringar och begränsningar i vardagen vilket har en påverkan på livskvaliteten och hälsan. Hos personer med hjärtsvikt är relationer, aktivitet och stöd betydelsefullt eftersom dessa faktorer bidrar till att underlätta vardagen och förbättrar livskvalitén / Background: Heart failure is a common disease that causes a high number ofhospitalizations and readmissions every year. The diagnosis of heart failure leads tochanges in everyday life and affects the quality of life. Heart failure causes sufferingfor people and worsens both physical condition and well-being of the people Purpose:Describe the experience of everyday life in people with heart failure Method: Thestudy was conducted as a general literature study with an inductive approach. Theinformation search was done in the databases CINAHL, PubMed, and PsycINFO whichyielded a total of ten result articles, of which eight were qualitative, and two were mixedmethods. A review and compilation of the results of the articles were carried outResults: In the results, three main categories emerged: (1) Experiences of changes inrelationships in everyday life (2) Experiences of changes in everyday life (3)Experiences of changed emotions in everyday life Conclusion: The everyday life ofpeople with diagnosed heart failure is affected and people living with heart failure needto adapt their life and activities according to their symptoms. Heart failure leads to bothchanges and limitations in everyday life, which has an impact on quality of life andhealth. In people with heart failure, relationships, activity and support are importantbecause these factors contribute to facilitating everyday life and improving quality oflife.