Fotboll är den sporten världen över som har störst dragningskraft, både på dam- och herrsidan, vad gäller utövare och åskådare (NE, u.å.). Trots att det är en idrott för både damer och herrar, och att det svenska damlandslaget i fotboll har presterat på en hög nivå under en lång tid (FIFA, u.å.), är kvinnor underrepresenterade vad gäller medieexponering (Kian et al., 2011). Studien utgår från artiklar från Aftonbladet och Expressen skrivna under världsmästerskapet för damer 2011 och världsmästerskapet för damer 2023. Totalt åtta artiklar, två artiklar från vardera tidning och år, analyseras med hjälp av en kritisk diskursanalys. Analysen görs utifrån ett genus- och gestaltningsteoretiskt synsätt samt med hjälp av kritisk diskursanalys som teori. Undersökningen görs för att besvara studiens forskningsfråga: Hur har medieporträtteringen av Sveriges damlandslag i fotboll förändrats mellan VM 2011 och VM 2023 i Aftonbladet och Expressen, gällande framställningen av spelarna och deras prestationer?    Det empiriska materialet analyseras utifrån ett analysschema bestående av analysdimensionerna: Textens huvudsakliga innehåll och omgivande struktur, språk i detalj samt diskursiva strategier.   Resultatet av studien visar att det ur vissa aspekter har skett en förändring vad gäller det svenska damlandslagets framställning i medier. De mest märkbara förändringarna är gestaltningen av gemenskap inom fotbollen internationellt och inom det svenska damlandslaget samt sättet att beskriva spelarnas emotionella uttryck. Ingen av artiklarna använde könsspecifika beskrivningar av damfotbollsspelarna, varken 2011 eller 2023, vilket därmed visar på att det inte skett någon förändring gällande det, utifrån det empiriska material som studerats. Vidare diskuteras studiens resultat kopplat till bakgrund och tidigare forskning gällande jämställdhet och ordval. / Football is the sport worldwide that has the greatest appeal in terms of players and spectators, both on the women’s and men’s side (Nationalencyklopedin [NE], u.å.). Despite being a sport for both women and men and the fact that the Swedish women’s national football team have been performing at a high level (FIFA, u.å.), women are underrepresented in terms of media exposure (Kian et al., 2011). The study is based on articles from the Swedish newspapers Aftonbladet and Expressen written during the Women’s World Cup 2011 and 2023. Two articles from each newspaper and year are analyzed, using critical discourse analysis. The study is supposed to answer the research question: How has the media portrayal of the Swedish women’s national football team changed between the 2011 and 2023 World Cups in Aftonbladet and Expressen, regarding the representation of the players and their performances?    The empirical material is analyzed based on an analysis framework with the dimensions: the main content and surrounding structure of the text, language in detail and discursive strategies.    The result of the study showed that, from certain aspects, there was a change in the portrayal of the Swedish women’s national football team in the media. The most noticeable changes are the representation of community, both international and within the Swedish national team and the way the media describes the players’ emotional expressions. None of the articles used gender-specific descriptions of female football players, neither in 2011 nor in 2023, which thus shows that there has been no change regarding it, based on the empirical material that was studied.

Studien syftar på att undersöka hur det svenska damlandslaget porträtteras i Aftonbladet ochExpressens sportbilagor. Uppsatsen analyserar krönikor som är publicerade i samband medvärldsmästerskapen i fotboll år 2003, 2011 samt 2019. Studien har utgått från tre teorier för att kunna förklarar det resultat som analysen visar.Dessa teorier är gestaltningsteorin, genus samt retorik som teori. För att svara påfrågeställningarna har vi applicerat två metoder på vårt material. Van Dijks diskursanalys därmaterialet har analyserats på två olika nivåer, mikro och makro. En retorisk analys haranvänts för att analysera hur krönikörerna använder logos och pathos. I vårt resultat har vi kunnat hitta fem teman. Dessa teman är prestationer, prisade spelare,retorik för att porträttera, landslag som ställs mot varandra och könsmarkering. Diskursenom prestationer belyser att damlandslaget porträtteras som kompetenta och talangfulla menpresterar dåligt. Detta var tydligast i början av turneringen. Diskursen prisade spelare fokuslägga på en eller ett fåtal spelare betonas. Detta kan resultera i att läsarna tror att endast någraspelare är viktiga. Den retoriska analysen visar på att krönikörerna använder logos och pathosför att porträttera fotbollsspelarna. Vår analys visar på att det är ett vanligt förekommande attjämföra svenska damlandslaget med andra lag i turneringen, men inte med herrlandslaget.Till sist går vår studie mot den tidigare forskningen och visar på att det är få könsmarkeringari krönikorna

The purpose of this study was to examine the differences as well as the similarities between the coverage and representation of the coaches of the Swedish men's national team and women's national team. The method we used for our study was quantitative content analysis. We examined 473 articles in the two Swedish tabloid newspapers Aftonbladet and Expressen. Some of the major results that we found in the study were that the representation of the coach of the men's national team were more positive than the women's coach. 76 articles about Jan Andersson, coach for the men's team were positive, while 25 articles about Pia Sundhage, coach for the women's team were positive. We also found out that the men's national team were in far more articles than the women's team. 340 articles were about the men's team and 133 articles were about the women's team.

Denna uppsats har sin utgångspunkt i genus- och gestaltningsteori och målet var att redogöra för de eventuella skillnader som existerar i Aftonbladets rapportering om svenska herrlandslaget i fotboll och svenska damlandslaget i fotboll. Detta genomfördes med en kvalitativ textanalys av totalt 8 artiklar som skrevs och publicerades om de respektive landslagen inför herrarnas VM 2018 och damernas VM 2019. Resultatet från studien kom att bekräfta vår tes om att skillnader faktiskt förekommer. Resultatet från studien som genomfördes påvisar tydliga skillnader vad gäller såväl artiklarnas huvudsubjekt, samt från vems eller vilkas perspektiv som artiklarna är skrivna utifrån. En tydlig indikator på den (icke)rådande balansen i rapporteringen var rollen som Svenska Fotbollförbundet (SvFF) iklädde sig i samband med de båda mästerskapen. SvFF och dess representanter figurerade ofta i samband med rapporteringen om herrlandslaget men betydligt mer sällan i samband med rapporteringen om damlandslaget ett år senare. Strukturen i rapporteringen om herrlandslaget framstår mer omfattande och gedigen jämfört med den om damlandslaget, något som inger känslan av att det är förstnämnda är skrivet på grund av att det existerar ett läsintresse och det sistnämnda på grund av att det behöver skrivas. Flera identifierade faktorer i studien understryker och förstärker det faktum att manligt fotbollsspelande betraktas som norm och kvinnligt fotbollsspelande som något avvikande. / The aim of this study was to find and reveal the differences in the reports about the Swedish men’s national football team and the Swedish women’s national football team in one of Sweden’s biggest newspaper - Aftonbladet. The theories applied in the study were gender theory and Gestalt theory. A qualitative text analysis was used while we examined 8 articles written and published during the days before each national team played their first game in the FIFA World Cup 2018 and the FIFA Women’s World Cup 2019. The result based upon the study points towards differences in how (and who) Aftonbladet use as the main subject of the articles, and also obvious differences in regards of the perspective presented in the articles. A clear indicator of the non-existing balance in the World Cup-coverage was the role of Swedish Football Federation (SvFF). SvFF and its representatives figured mainly in the coverage about the Swedish men’s national team while barely nothing at all in the coverage about the Swedish women’s national team during their World Cup one year later. The overall structure of the coverage about the men’s national team appears more solid and extensive compared to the coverage on the women’s national team. Several identified factors in the study emphasizes and strengthens the fact that men’s football is seen as normative while women’s football is seen as something deviant.

I denna uppsats analyseras tio stycken artiklar från kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen, med syftet att undersöka hur svenska kvällstidningar reproducerar eller utmanar stereotyper i sin rapportering om det svenska damlandslaget under fotbolls-VM i Australien och Nya Zeeland 2023, utifrån genus- och inramningsteorin. Vi använder en kritisk diskursanalys med utgångspunkt i Norman Faircloughs tredimensionella modell. Genom att analysera textuella, diskursiva och sociala praktiker i rapporteringen avslöjar vi de underliggande maktstrukturerna som formar hur det svenska damlandslaget framställs och uppfattas i medierna under fotbolls-VM 2023. Analysen av artiklar från Aftonbladet och Expressen avslöjar tydligt att kvällstidningarna i hög grad reproducerar och förstärker stereotyper samt bevarar könsmaktsordningen. Även om artiklarna var skrivna av kvinnor, kunde vi observera tendenser till stereotypisk rapportering. Kvällstidningarnas logik bidrar till att dessa tendenser består. De återkommande stereotyperna och den underliggande genusslentrianen inom media pekar mot nödvändigheten av kulturella och sociala förändringar. Det krävs en djupare förändring för att bryta de rotade strukturerna och normer som fortsätter att forma representationen av kvinnliga idrottare i medierna. / In this thesis, ten articles from the evening newspapers Aftonbladet and Expressen are analyzed with the aim of examining how Swedish evening newspapers reproduce or challenge stereotypes in their reporting on the Swedish women's national football team during the 2023 FIFA Women's World Cup in Australia and New Zealand, based on gender and framing theory. We employ a critical discourse analysis rooted in Norman Fairclough's three-dimensional model. By analyzing textual, discursive, and social practices in the reporting, we uncover the underlying power structures that shape how the Swedish women's national team is portrayed and perceived in the media during the 2023 Women's World Cup. The analysis of articles from Aftonbladet and Expressen reveals clearly that the evening newspapers largely reproduce and reinforce stereotypes, preserving the gender power hierarchy. Even though the articles were written by women, tendencies toward stereotypical reporting were observed. The logic of the evening newspapers contributes to the persistence of these tendencies. The recurring stereotypes and the underlying gender bias in the media point to the necessity of cultural and social changes. A deeper transformation is required to break the entrenched structures and norms that continue to shape the representation of female athletes in the media.