<p><p>Syftet med denna undersökning är att ta reda på till vilken grad olika teorier påverkar hur webbsidor uppfattas. Detta för att kunna utveckla mer tilltalande webbsidor. Vi valde att undersöka sex webbsidor: Aftonbladet, Nerikes Allehanda (NA), Dagens Nyheter (DN), IKEA, Hennes & Mauritz (H&M) och NetOnNet.Undersökningen är uppdelad i tre delar: en enkätundersökning, en expertutvärdering och en jämförelseanalys. Enkäten skickades ut till studenter vid Örebro Universitet via studentmailen och resultatet har sedan sammanställts i ett antal frekvenstabeller. Efter detta utfördes expertutvärderingarna utifrån litteraturstudien. De teorier vi valde att analysera webbsidor utifrån är användbarhet, grafisk design och flow. Efter att enkätundersökningen och expertutvärderingen utförts gjordes en analysjämförelse av mönster och samband mellan respondenternas svar och expertutvärderingarna.Vi kom fram till att vad som vad viktigast för användaren var den grafiska designen, men att om man vill skapa en riktigt bra webbsida så borde man använda flera teorier. Vi kom även fram till att de riktlinjer som finns för de olika teorierna fungerar och hjälper till för att skapa en bättre webbsida.</p></p>

No description available.

<p><p>Det existerar i dagsläget många färdigutvecklade mjukvaror för att underlätta olika organisationers processer.  Dessa mjukvaror täcker ofta stor del av den funktionalitet som organisationen behöver – till ett förhållandevis lågt pris.</p><p>Priset för att skräddarsy mjukvara, i motsats till färdigutvecklad mjukvara, efter sin egen organisation kan, speciellt när företaget är litet, vara väldigt högt i förhållande till lönsamheten. Då alla organisationer är olika, och således har olika funktionalitetskrav kan flera system behövas för att täcka dem. Överlappningen som sker mellan systemen ger plats för redundant data, som utan noggrann kontroll kan bli felaktig data.</p><p>En lösning är att integrera mjukvaror med varandra för att skapa bryggor emellan och således ta bort risken för felaktig data. Detta är ursprungspunkten för denna undersökning. Bristen på information om hur en sådan systemutveckling bör ske är motivet för denna utredning. Utredningens syfte är att täcka detta kunskapsbehov.</p><p>Genom att använda aktionsforskning, som förespråkar nära samarbete mellan praktiker och forskare, har ett organisationsspecifikt problem studerats. Artefakter från vissa delar av systemutvecklingsmetoden Rational Unified Process(RUP) har utvecklats för att ge organisationen ett praktiskt bidrag, samtidigt som ett akademiskt bidrag i form av riktlinjer har utvecklats. Eftersom avgränsning till vissa delar av RUP är gjord utvecklades inte ett fullt system utan artefakter för att underlätta själva utvecklingen – en slags förstudie.</p><p>Riktlinjerna, som speglar det praktiska bidraget, visar på ett ökat behov av att beskriva och illustrera arkitekturen hos det system som ska utvecklas. Men även ytterligare kunskap om de system som skall integreras bör utvecklas, detta innebär ett behov av närmare samarbete med organisationen.</p><p>RUP kan kompletteras med ytterligare metoddelar för att täcka speciella behov som projektet kan ha – detta inkluderar metoddelar för att hantera integrationsprojekt. Det är denna undersöknings slutsats att sådan komplettering inte är nödvändig i mindre projekt då RUP redan beskurits ordentligt under situationsanpassningen. Artefakter för att beskriva arkitektuella aspekter av projektet finns i RUP och inkluderingen av dessa bör täcka de behov ett mindre projekt har.</p><p>Undersökningen har även studerat hur integrationsfokuset påverkat valda delar av RUP. Resultatet av denna frågeställning är ytterligare modell-element i några artefakter samt ett antal ytterligare artefakter för att beskriva arkitektur.</p></p>

<p>De elektroniska marknadsplatsernas betydelse för affärstransaktioner världen över har ökat dramatiskt de senaste åren. Allt fler företag väljer att ta med sina befintliga kundkontakter eller skapa nya via dessa marknadsplatser. Dock finns det vissa problem med dessa, ofta webbaserade system, de har inte en tillfred- ställande grad av användbarhet respektive handlingsbarhet. Syftet med vår undersökning var att beskriva vilka aspekter av de olika perspek- tiven, användbarhet samt handlingsbarhet, som kan anses vara mer betydande än andra att ta hänsyn till vid utveckling av elektroniska B2B marknadsplatser. Användbarhet är ett perspektiv som behandlar aspekter som att systemet skall vara lätt att använda, lätt att lära, subjektivt tilltalande osv. Handlingsbarhet som perspektiv tar till skillnad från användbarheten en mer kommunikativ utgångs- punkt, där systemets förmåga att fungera som en kommunikativ länk i de verk- samhetshandlingar som utförs sätts i fokus. Vi har genomfört en kvalitativ fallstudie på marknadsplatsoperatören Visma Proceedo’s webbsystem Supplier Center. Datainsamling har främst skett genom telefonintervjuer med tre olika företag som använder sig av Supplier Center som lösning för deras kundkommunikation.  Vi har i våra slutsatser kommit fram till att vissa aspekter av de två perspektiven är viktigare att beakta vi utformning av ett system likt Supplier Center. Ett så- dant system skall tillgodose kraven på tydlig handlingsrepertoar, handlingstrans- parent, tydlig feedback, personifiering, känd och begriplig vokabulär, intentionellt tydligt, handlingsstödjande, minimera användarens minnesbelastning, enhetlighet, förse användaren med återkoppling, förse användaren med klart markerade funk- tioner för att avbryta dialogen, bra felmeddelanden och förhindra fel.</p>

<p><p>För att utveckla informationssystem använder företag och organisationer ofta systemutvecklingsmetoder. Att välja en systemutvecklingsmetod kan många gånger vara svårt, då olika systemutvecklingsmetoder lämpar sig för olika sorters projekt.</p><p>Systemutvecklingsmetoder har bakomliggande filosofi som påverkar hur olika delar av informationssystemsutvecklingen sköts. Exempelvis är testning en viktig del i utvecklandet av informationssystem. Vi har därför i denna studie valt att inrikta oss på <em>hur</em> systemutvecklingsmetoder ser på testning.  </p><p>Denna studie grundar sig i en litteraturstudie där vi som syfte haft att jämföra systemutvecklingsmetoderna; RUP, DSDM och Scrum i avseende systemutvecklingsmetodernas syn på testning. Vi har använt oss av ett ramverk som vi vidareutvecklat med utgångspunkt från Avison & Fitzgeralds (2003) ramverk. Med hjälp av vårt ramverk har vi jämfört olika attribut hos systemutvecklingsmetoderna som rör testning och kommit fram till följande slutsatser:</p><ul type="disc"><li>RUP lägger stor vikt vid testning. Likt allt annat i RUP finns det dokumentation och stöd för hur testning bör utföras. RUP har även kvalitetsattribut som styr testning.</li><li>DSDM lägger stor vikt vid testning. Det finns dokumentation och stöd, men mycket lämnas öppet till SU-metodanvändaren. Testning styrs genom en teststrategi.</li><li>Scrum lägger vikt vid testning, men det finns inget stöd för hur testning ska utföras. Det är upp till SU-metodanvändaren att styra upp en testningsprocess.</li></ul></p>

<p>Bevarande av kunskap är viktig på företag. På olika sätt dokumenteras denna kunskap, ofta med hjälp av olika IT-systemslösningar. Mycket kunskap finns också lagrade inom de människor som finns på ett företag. Ett problem är att få denna kunskap tillgänglig för andra människor.Hur denna lagrade kunskap delas mellan människor har vi undersökt. Vi har i vår undersökning tagit reda på hur kunskapsdelning går till mellan människor på företag. Vi har genomfört en intervju och delat ut enkäter på ett företag som använder en wiki. Till vår hjälp för att utforma frågorna i undersökningen har vi använt oss av Nonaka och Takeuchis SECI- modell som förklarar hur kunskapsdelning sker.Ett sätt att samla kunskap inom företag är att använda sig av en wiki. En wiki är en webbsida där flera personer kan vara delaktiga i att forma dess innehåll. Fördelar med att samla kunskap med en wiki är att de anställdas kunskaper blir tillgänglig för alla, wikin är lätt att uppdatera och sökfunktioner finns. Nackdelar med en wiki är att informationen inte säkert är korrekt eftersom informationen inte kontrolleras. Det kan också vara svårt att veta om det som söks finns på wikin och hur informationen hittas. Ett problem med en wiki är att människor inte alltid bidrar med sin kunskap till den. I resultatet av undersökningen visade det sig att det finns flera olika anledningar för om en person bidrar/ej bidrar med information till wikin. En anledning till att personer bidrar med information till en wiki är att de vill hjälpa sina kollegor. De känner att wikin hjälper dem i deras arbete och vill därför bidra till den. En anledning till att personer inte bidrar är att de inte tycker sig ha någon kunskap att dela med sig av. Andra anledningar är att användarna anser att de inte har tid och tycker det är krångligt att bidra till wikin.</p>

<p>Elektronisk handel (e-handel) mellan företag ofta kallad B2B är ingen ny företeelse. Olika företag har genom åren investerat mycket i att automatisera sina interna processer, som har lett till stora effektivitetsbesparingar. Med hjälp av teknikens framfart fick man också möjligheter att utbyta information automatiskt mellan olika företag. Systemintegration kan ses ur ett tekniskt perspektiv och ur ett affärsprocessperspektiv . Det tekniska perspektivet inriktar sig på databaser och tekniker medan affärsprocessperspektivet fokuserar på de processer som utförs i en verksamhet. Informationssystem kombinerar ihop dessa två perspektiv genom att agera medlare och genom att underlätta användning av informationen. Med utveckling av informationsteknologin i dagens samhälle där uttryck som bland annat "ökad affärsnytta" och "effektivitet" allt oftare används anser vi att integrering av informationssystem både inom och utanför organisationer kommer utvecklas mer och mer. Syftet med denna undersökning är att ta reda på vad det är som driver leverantörer att använda integrerade lösningar samt vad som stimulerar dem att vara ansluta till inköpsorienterade elektroniska marknadsplatser överhuvudtaget. Meningen med att få svar på dessa frågor är att kunna se vilka anpassningsmöjligheter det finns för att systemintegration ska underlättas. För denna studie har en kvalitativ fallstudie på elektroniska marknadsplatsen Visma Proceedo genomförts med 5 stycken intervjuer. En intervju har genomförts med operatören och 4 med leverantörer som har integrerat sina system med Visma Proceedo. Vi har kommit fram till att det som stimulerar leverantörer att vara anslutna till en inköpsorienterad elektronisk marknadsplats är säkring av fortsatt handel med stora kunder samt det som driver dem att integrera interna informationssystem med en sådan marknadsplats är ökad verksamhetsnytta. Vi har upptäckt att dessa marknadsplatser kan anpassas genom att följa branschledande standarder och genom att automatisera funktionen för presentation av leverantörernas produkter.</p>

<p>Det har pågått ett intensivt utvecklingsarbete på Statistiska Centralbyrån (SCB) under de senaste åren i syfte att standardisera och effektivisera statistikproduktionsprocessen. I detta utvecklingsarbete har fokus främst riktats mot processerna insamling och granskning. Ett flertal studier har visat att det finns potential att reducera granskningens omfattning samtidigt som den övergripande kvaliteten i undersökningarna bibehålls. För att uppnå detta krävs att nya arbetssätt, metoder och verktyg utvecklas och implementeras.</p><p>Den traditionella ansatsen på SCB har varit att i granskningsprocessen försöka hitta och rätta alla databearbetnings- och mätfel. Ingen skillnad har gjorts mellan stora och små fel eller om felen har någon effekt på statistiken eller inte. Detta är en ineffektiv ansats där stora resurser åtgår till att rätta fel som inte påverkar den statistiska redovisningen nämnvärt. I mer moderna ansatser betonas vikten av att hitta betydelsefulla fel som har stor påverkan på parameterskattningarna och att fel som inte ger någon påverkan bör lämnas som de är eller åtgärdas via imputering. Detta, att inte granska allt, kallas för selektiv granskning.</p><p>SCB har beslutat att införa metoden selektiv granskning med poängfunktioner. Metoden fordrar att poängberäkningar görs, dessa utförs i verktyget Selekt. Verktyget ingår i den framtida verktygslådan för granskning som är under utveckling vid SCB och är uppbyggt av ett stort antal parametrar. För att uppnå så effektiv granskning som möjligt måste de mest lämpliga parametervärdena sökas för att sedan implementeras i Selekt.</p><p>I denna studie har ett datamaterial från undersökningen Kortperiodisk Sysselsättningsstatistik, privat sektor (KSP) använts för att studera sambanden mellan statistikens kvalitet och valet av parametrar i Selekt.  Valet av datamaterial motiveras främst av att Selekt ska implementeras i KSP under år 2010. De parametrar som har behandlats i studien kallas för <em>KAPPA</em>, <em>TAU</em> och <em>LAMBDA</em> samt variablerna <em>RPB_20</em> och <em>Kostnad</em>.</p><p>Logistisk regression har använts för att undersöka vilken påverkan parametrarna har på den bias (kallad RPB) som införs i skattningarna vid selektiv granskning. En ansats valdes där sambandet mellan responsvariabeln<em> RPB_20 </em>och<em> </em>förklaringsvariablerna<em> KAPPA</em>, <em>TAU</em> och <em>Kostnad</em> studerades separat för olika värden på <em>LAMBDA</em>.</p><p>Vid resultatframställningen indikerades tidigt att valet av värde på <em>LAMBDA</em> inte verkade ha någon nämnvärd betydelse för modellen och i de fortsatta analyserna stärktes denna misstanke och kom att omfatta även <em>KAPPA</em> och <em>TAU</em>. Det var redan från början känt att <em>Kostnad</em> är en viktig variabel att ta hänsyn till och för att undersöka detta närmare konstruerades en modell bestående av ett fjärdegradspolynom med enbart variabeln <em>Kostnad</em>. Modellen lyckades fånga upp huvuddragen av variationen i <em>RPB_20</em>.</p><p>Det går inte att dra generella slutsatser från den studie som här har genomförts. Resultaten visar dock att en modell utan <em>KAPPA</em>, <em>TAU</em> och <em>LAMBDA</em> fungerar för att beskriva variationen i <em>RPB_20</em>.  Valet av värden på <em>KAPPA</em>, <em>TAU</em> och <em>LAMBDA</em> i Selekt är av mindre betydelse. I implementeringsarbetet av Selekt i KSP rekommenderas därför att, förutom RPB, fokusera på variabeln <em>Kostnad</em> för att hitta den mest lämpliga kombinationen av parameterinställningar.</p>

<p>Syftet med studien är att med en kvalitativ metod beskriva de likheter och olikheter som finnsi ljudläggningen av spelfilm och dataspel, samt att undersöka om dataspelsljudläggning remedierar filmljudläggning. De datainsamlingstekniker som använts i undersökningen är djupintervjuer och litteraturstudier. Intervjupersonerna är två dataspelsljudläggare, en dataspelsprogrammerare, en dataspelsproducent och tre filmljudläggare. Resultatet visar att det finns många likheter mellan dataspelsljudläggning och filmljudläggning. Det som skiljer dem åt är främst tekniken, interaktiviteten och användandet av dataspelsmotorn. Dataspelsljudläggningen remedierar filmljudläggning genom ljudläggarna. Detta görs genomatt de lånar många av de gestaltningskomponenter som filmljudläggning använder. Vidarevisar undersökningen att Michel Chions terminologi för filmljud är applicerbar på dataspelsljud.</p>

<p>All utveckling av ny teknologi åtföljs av nya möjligheter, framkallar nya aktiviteter, intentioner och återuppväcker idéer som tidvis kolliderar med kraftfulla kommersiella intressen och lagar. Fildelning är i den bemärkelsen ett ytterst intressant och aktuellt exempel. I följande uppsats överträds den offentliga debatten om fildelning, vad vi istället avser är att belysa området utifrån filbytarens perspektiv. Vad vi avser är att studera filbytarens inställningar, motiveringar och värderingar för att därigenom försöka kasta ett nytt ljus över fildelningsfrågan. Empiriskt material som behandlas i studien, har insamlats genom strukturerade enkätintervjuer samt tre personliga intervjuer. Urvalet för undersökningen har huvudsakligen framtagits genom en direkt subjektiv urvalsprocess, vi har helt enkelt uppsökt personer som vi vet ägnar sig åt fildelning. Analysen av undersökningsresultaten underbyggs av Siva Vaidhyanathans teorier om fildelningens kulturella och ideologiska aspekter. Resultatet av följande undersökning tyder på att fildelning ger tillgång till ett bredare utbud av kulturprodukter och att aktiviteten i viss mån också bidrar till att filbytare utvecklar nya intressen. Priserna på kulturprodukter som film och musik, framfördes som en motivering till nerladdning av upphovsrättsskyddat material. Fildelning beskrevs som en reaktion mot missförhållanden i den kommersiella marknaden, eller som ett uttryck för idén om gemensam tillgång till kultur. </p>