Patient data in health care have traditionally been used to support direct patient care. Although there is great potential in combining such data with genetic information from patients to improve diagnosis and therapy decisions (i.e. personalized medicine) and in secondary uses such as data mining, this is complex to realize due to technical, commercial and legal issues related with combining and refining patient data. Clinical decision support systems (CDSS) are great catalysts for enabling evidence-based medicine in clinical practice. Although patient data can be the base for CDSS logic, it is often scattered among heterogenous data sources (even in different health care centers). Data integration and subsequent data mining must consider codification of patient data with terminology systems in addition to legal and ethical aspects of using such data. Although computerization of the patient record systems has been underway for a long time, some data is still unstructured. Investigation regarding the feasibility of using electronic patient records (EPR) as data sources for data mining is therefore important. Association rules can be used as a base for CDSS development. Logic representation affect the usability of the systems and the possibility of providing explanations of the generated advice. Several properties of these rules are relatively easy to explain (such as support and confidence), which in itself can improve end-user confidence in advice from CDSS. Information from information sources other than the EPR can also be important for diagnosis and/or treatment decisions. Drug prescription is a process that is particularly dependent on reliable information regarding, among other things, drug-drug interactions which can have serious effects. CDSS and other information systems are not useful unless they are available at the time and location of patient care. This motivates using mobile devices for CDSS. Information structures of interactions affect representation in informatics systems. These structures can be represented using a category theory based implementation of rough sets (rough monads). Development of guidelines and CDSS can be based on existing guidelines with connections to external information systems that validate advice given the particular patient situation (for example, previously prescribed drugs may interact with recommended drugs by CDSS). Rules for CDSS can also be generated directly from patient data but this assumes that such data is structured and representative. Although there is great potential in CDSS to improve the quality and efficiency of health care, these systems must be properly integrated with existing processes in health care (workflows) and with other information systems. Health care workflows manage physical resources such as patients and doctors and can help to standardize care processes and support management decisions through workflow simulation. Such simulations allow information bottle-necks or insufficient resources (equipment, personnel) to be identified. As personalized medicine using genetic information of patients become economically feasible, computational requirements increase. In this sense, distributing computations through web services and system-oriented workflows can complement human-oriented workflows. Issues related to dynamic service discovery, semantic annotations of data, service inputs/outputs affect the feasibility of system-oriented workflow construction and sharing. Additionally, sharing of system-oriented workflows increase the possibilities of peer-review and workflow re-usage.

Tjänster för strömmad media stiger kraftigt i popularitet, samtidigt som utbudet av denna typ av tjänster ökar. Internet protocol television (IPTV) med standardupplösning levereras redan till många hem, och högupplöst IPTV kommer att bli vanligt inom en relativt snar framtid. Mer avancerade tjänster, som tredimensionell TV och TV med fritt valbara vyer, står sedan på tur. Strömmad video är av naturen väldigt bandbreddskrävande, och denna utveckling kommer därför att sätta den befintliga nätverksinfrastrukturen på prov. Multicast är mer bandbreddseffektivt än unicast för scenarion där många mottagare samtidigt är intresserade av samma data, vilket är fallet med populärt direktsänt material. Anledningen är att mottagarna av multicast-sessioner delar på resurserna via ett gemensamt transmissionsträd, där ingen data sänds mer än en gång över någon gren. Användningen av multicast kan därför generera stora besparingar av bandbredd. Internetleverantörerna har dock inga riktigt starka skäl för att stödja multicast, vilket medfört att spridningen varit långsam. Vi föreslår att multicast-sessioner tilldelas mer bandbredd när det uppstår trafikstockningar i näten. Fördelningen baseras på antalet mottagare och datatakten som de erhåller, eftersom det är det som avgör graden av resursdelning. Vi anser att det är rättvist att ta hänsyn till detta, och kallar därför den föreslagna bandbreddsfördelningen multicast-favorable max-min fair. Vidare så presenteras två bandbreddstilldelningspolicyer som använder sig av olika mängd återkoppling för att uppnå fördelningar som ligger förhållandevis nära den föreslagna. Vi föreslår även två mekanismer för kostnadsallokering, vilka bygger på antagandet att kostnaden för dataöverföring ska täckas av mottagarna. De föreslagna mekanismerna fördelar kostnaderna mellan mottagarna baserat på deras andel av resursutnyttjandet, vilket generellt är fördelaktigt för multicast-mottagare. De två mekanismerna för kostnadsallokering skiljer sig åt genom att den ena eftersträvar optimalt rättvis fördelning av kostnaderna, medan den andra kan ge rabatt till vissa mottagare. Rabatten möjliggör större grupper med mottagare, vilket även kan reducera kostnaderna för icke rabatterade mottagare. Förslagen gör multicast mer attraktivt för användarna av strömmad media. Om förslagen implementerades i nätverk med multicast-stöd så skulle övriga Internetleverantörer bli tvungna att stödja multicast för att vara konkurrenskraftiga. / Media-streaming services are rapidly gaining in popularity, and new ones are knocking on the door. Standard-definition Internet protocol television (IPTV) has already entered many living rooms, and high-definition IPTV will become common property in the not too distant future. Then even more advanced and resource-demanding services, such as three-dimensional and free-view TV, are next in line. Video streaming is by nature extremely bandwidth intensive, and this development will put the existing network infrastructure to the test. In scenarios where many receivers are simultaneously interested in the same data, which is the case with popular live content, multicast transmission is more bandwidth efficient than unicast. The reason is that the receivers of a multicast session share the resources through a common transmission tree where data are only transmitted once along any branch. The use of multicast transmission can therefore yield huge bandwidth savings. There are however no really strong incentives for the Internet service providers (ISPs) to support multicast transmission, and the deployment has consequently been slow. We propose that more bandwidth is allocated to multicast flows in the case of network congestion. The ratio is based upon the number of receivers and the bitrate that they are able to obtain, since this is what determines the degree of resource sharing. We believe that it is fair to take this into account, and accordingly call the proposed allocation multicast-favorable max-min fair. Further, we present two bandwidth-allocation policies that utilize different amount of feedback to perform allocations that are reasonable close to be multicast-favorable max-min fair. We also propose two cost-allocation mechanisms that build upon the assumption that the cost for data transmission should be covered by the receivers. The mechanisms charge the receivers based on their share of the resources usage, which in general is favorable to multicast receivers. The two cost-allocation mechanisms differ in that one strives for optimum fair cost allocations, whereas the other might give discounts to some receivers. The discounts facilitate larger groups of receivers, which can provide cheaper services for the non-discounted receivers as well. The proposals make multicast transmission more attractive to the users of media-streaming services. If the proposals were implemented in multicast-enabled networks, the rest of the ISPs would be forced to support multicast, to stay competitive.

The concepts of processes and services can be used to structure both businesses and software systems. From a business perspective, the use of processes promises efficient management of organizations. From a software perspective, executable process descriptions provide a way to structure software systems according to the business process the systems should support. Furthermore, the concept of software services allows systems to be partitioned in a modular fashion, thereby enabling large-scale system integration on a technical level. By combining process descriptions with software services in service-based processes, it is feasible to address both business and more technical software needs. Aligning the business and software perspectives of processes and software services is, however, challenging, since implemented executable processes and software services need to cater for operational and strategic business needs as well as existing legacy software systems. In this thesis, several instruments are presented that aim at aiding the design and evolution of service-based processes. The aligning of operational business and software perspectives on process descriptions is addressed by the introduction of business and technical process model levels. These levels can be aligned by the use of a set of model transformations and associated transformation rules. Furthermore, the aligning is aided by introducing means for achieving flexibility on both the business and technical model levels. The development of service-based processes from a strategic business point of view is aided by the introduction of novel models and methods for goal-based design of software services. Taken together, the instruments can be used for the design and evolution of service-based processes. / QC 20100810 / REMS / Serviam

The contents of this thesis can be divided into two main parts. The first one is the development of an identification methodology for the modelling of complex industrial processes. The second one is the application of this methodology to the curl and twist problem. The main purpose behind the proposed methodology is to provide a schematic planning, together with some suggested tools, when confronted with the challenge of building a complex model of an industrial process. Particular attention has been placed to outlier detection and data analysis when building a model from old, or historical, process data. Another aspect carefully handled in the proposed methodology is the identifiability analysis. In fact, it is rather common in process modelling that the model structure turns out to be weakly identifiable. Consequently, the problem of variable selection is treated at length in this thesis, and a new algorithm for variable selection based on regularization has been proposed and compared with some of the classical methods, yielding promising results. The second part of the thesis is about the development of a curl predictor. Curl is the tendency of paper of assuming a curved shape and is observed mainly during humidity changes. Curl in paper and in paperboard is a long-standing problem because it may seriously affect the processing of the paper. Unfortunately, curl cannot be measured online, but only in the laboratory after that an entire tambour has been produced. The main goal of this project is then to develop a model for curl and twist, and eventually to implement it as an on-line predictor to be used by the operators and process engineers as a tool for decision/control. The approach we used to tackle this problem is based on grey-box modelling. The reasons for such an approach is that the physical process is very complex and nonlinear. The influence of some inputs is not entirely understood, and besides it depends on a number of unknown parameters and unmodelled/unmesurable disturbances. Simulations on real data show a good agreement with the measurement, particularly for MD and CD curl, and hence we believe that the model has an usable accuracy for being implemented as an on-line predictor. / QC 20100928

There is a lack of attention to the emotional and the physical aspects of communication in how we up to now have been approaching communication between people in the field of Human Computer Interaction (HCI). As designers of digital communication tools we need to consider altering the underlying model for communication that has been prevailing in HCI: the information transfer model. Communication is about so much more than transferring information. It is about getting to know yourself, who you are and what part you play in the communication as it unfolds. It is also about the experience of a communication process, what it feels like, how that feeling changes, when it changes, why and perhaps by whom the process is initiated, altered, or disrupted. The idea of Affective Loop experiences in design aims to create new expressive and experiential media for whole users, embodied with the social and physical world they live in, and where communication not only is about getting the message across but also about living the experience of communication - feeling it. An Affective Loop experience is an emerging, in the moment, emotional experience where the inner emotional experience, the situation at hand and the social and physical context act together, to create for one complete embodied experience. The loop perspective comes from how this experience takes place in communication and how there is a rhythmic pattern in communication where those involved take turns in both expressing themselves and standing back interpreting the moment. To allow for Affective Loop experiences with or through a computer system, the user needs to be allowed to express herself in rich personal ways involving our many ways of expressing and sensing emotions – muscles tensions, facial expressions and more. For the user to become further engaged in interaction, the computer system needs the capability to return relevant, either diminishing, enforcing or disruptive feedback to those emotions expressed by the user so that the she wants to continue express herself by either strengthening, changing or keeping her expression. We describe how we used the idea of Affective Loop experiences as a conceptual tool to navigate a design space of gestural input combined with rich instant feedback. In our design journey, we created two systems, eMoto and FriendSense.

Many studies looked at mobile information needs of users and how to support those needs in the mobile platform and the challenges it holds. In this study I tried to take a different approach in arguing that the uses of the services available on the stationary set up are used with different motivations and goals on the various mobile platform context and therefore designing the mobile versions of those require careful considerations of that. I present the results of a study conducted to investigate how the use of Facebook mobile differ over the stationary and mobile platform and use that as an example to elaborate on the design considerations of similar services.

This thesis is about collaborative activities in interactive spaces. These spaces are characterized by having shared, large displays in combination with private displays and software tools that facilitate a fluent sharing of information between people and their resources. The aim is to understand the collaborative activities in interactive spaces in terms of how team members are allowed to contribute to the overall work and what influence the physical qualities of space have on the collaboration. The research questions focus on the ways team members come to contribute to the work, how roles and functions are handled during collaboration, and how the physical qualities of the space influence the collaborative activities. To investigate these issues two empirical studies were conducted. The first study focused on two student teams that carried out conceptual design activities. The second study focused on geographically distributed meetings of an international research network. Data was mainly collected using video recordings, observations and questionnaires. The analyses are primarily based on detailed investigations of video recordings. The results showed in the first study that the large, touch-sensitive displays made it possible for the team members to interact and contribute to the work in several ways, which led to more equalized roles. In the second study the setting was more complex; the use of both video- and audio conferences made it difficult for the team members to overview the situation and to take part in the conversations, and their roles became more accentuated. It was further found that the physical- and the social space were intertwined: they appeared as spaces within spaces. The team members were also in a concrete sense constructing spaces within spaces: they created their own spaces in the common space and they often made transitions between shared and private, focal and peripheral work.

Vikten av en väl fungerande systemförvaltning har länge försummats hos många företag då devarit tillfredställda med att IT-systemen endast fungerar. På senare tid har det fokuserats alltmer på systemförvaltningens roll i företagen, mycket på grund av kostnaden och insikten i vadsom går att uppnå med en aktiv förvaltning av sina IT-system. IT-konsultföretaget CSC driverför närvarande ett projekt på Saab Aerosystems där de försöker visa för kunden vilkenaffärsnytta de kan uppnå med en aktiv och mätbar systemförvaltning.Syftet med den här studien är att utvärdera det aktuella projektet och försöka identifieratänkbara framgångsfaktorer och hinder i deras arbete med att skapa en aktiv och mätbarsystemförvaltning. Studiens empiri är baserad på fem intervjuer som genomförts för att kunnabesvara studiens frågeställningar vilka är, ”hur kan man, om möjligt, mäta och bedöma denaffärsnytta som systemförvaltningen tillför?” samt ”hur bör den kompetens som redan finnstillgänglig fördelas för att tillföra maximal nytta för verksamheten”.Projektet bygger på införandet av en mätbarhet i ärendehanteringen, vilket resulterade iskapandet av en gemensam support för tre förvaltningsområden där alla inkomna ärendenregistrerades. Det gick relativt fort att se trender i de ärenden som fanns och planer sattes uppför att åtgärda de vanligast förekommande ärendena. Studien visar att CSC och Saab harlyckats bra med att skapa en mätbarhet som ligger till grund för de förändringar som skagenomföras härnäst. Den affärsnytta de vill uppnå är av lite olika karaktär men överlag vill deatt förvaltningen ska bidra med ett bättre IT-stöd till verksamheten. Förhoppningen är att deska uppnå det med en proaktiv systemförvaltning som leder till färre problem för användarna.Om så har skett är för tidigt att säga då de förändringar som baseras på den insamladestatistiken inte kommit i drift än. De har dock skapat sig en möjlighet att mäta det resultat enförändring leder till, det vill säga om den har bidragit med en ökad eller minskad affärsnytta.

Social engineering handlar om metoder för att infiltrera organisationers datorsystemgenom att manipulera eller utnyttja användarna för att komma över information. Det är idag ett betydande säkerhetsproblem eftersom få organisationer utbildar sin personal i att hantera den här typen av angrepp. Med den här uppsatsen vill vi undersöka fenomenet. Intervjuer har utförts inom en stor organisation för att få inblick i hur stor medvetenheten om fenomenet är och vad som görs för att skydda sig emot det. Det finns tydliga tecken på att social engineering fortfarande är ett relativt okänt område som inte har spenderats tillräckligt med resurser på. Studien har gett en insikt om hur viktigt det är att medvetandegöra organisationers anställda om vad sociala manipulatörer kan åstadkomma. Vår förhoppning är att den här uppsatsen kommer att medverka till en ökad medvetenhet kring social engineering och de risker som det innebär.

Medelstora företag som denna uppsats har valt att behandla är i svenskt näringsliv färre till antal än vad det finns små och stora företag. Medelstora företag, som kan sägas är morgondagens storföretag, drar sig ofta för att investera i affärssystem som kräver mycket tid och resurser att få det implementerat. Det har gjort att jag har funnit det intressant att studera medelstora företag och deras handlingssätt när beslutet om att införa ett affärssystem har tagits. Företag av den storleken har dessutom mindre med resurser för att anskaffa och handha ett affärssystem än jämförelsevis stora företag. Detta bör, enligt mig, sättas i relation till att omkring nittio procent av alla affärssystemprojekt misslyckas d.v.s. att projekten inte möter satta budget- och tidsramar. I denna uppsats har min uppmärksamhet riktats på att kartlägga vad för slags förutsättningar som medelstora företag behöver uppfylla för att lyckas med införandet av sitt affärssystem. Uppsatsen har bedrivits i form av en fallstudie där införandet av vald affärssystemlösning har studerats i två medelstora företag. Använda datainsamlingsmetoder är intervju och sekundärdata. Några av de resultat som denna uppsats har kunnat visa på är att tidsaspekten utgör ett stort hinder för medelstora företag när dem ska implementera sitt affärssysystem. Det är sällan som användardeltagarna arbetar med projektet på heltid utan dem får snarare kombinera sina ordinarie arbetsuppgifter med projektuppgifterna. Det kan medföra att arbetsbelastningen på projektmedlemmarna i perioder kan vara mycket stor, varför en del av deras ordinarie arbetsuppgifter bör låtas övergå på den övriga personalen i linjeverksamheten. Dessa måste i sin tur vara mer förstående för att projektmedlemmarna måste prioritera projektet för att det ska vara möjligt att ta systemet i drift som planerat. Genom avlastning möjliggörs användarnas medverkan. Testningen och gränsdragningsproblematiken, beträffande vad som utgör en standardleverans samt en tilläggsbeställning, är exempel på hinder som har påträffats i de studerade fallen. För att undkomma gränsdragningsproblematiken är det därför önskvärt om kunden och leverantören tidigt i projektet klargör för: vad som avses med en leverans, vad som bör ingå i en sådan samt när och hur en levarnas ska ske.