<p>Syfte med vårt arbete är att identifiera och analysera framgångsfaktorer vid en kommuns förändringsarbete mot en modern, effektiv och medborgarorienterad förvaltning, en så kallad 24-timmarskommun. För att nå detta syfte har vi valt att göra en fallstudie av Mjölby kommuns arbete med utvecklingen av 24-timmarskommun.</p><p>Fältarbetet har utförts med hjälp av kvalitativa semistandardiserade intervjuer med ämnesområdets relevanta personer inom kommunen. Analys av empiridata har genomförts med hjälp av förändringsanalys enligt SIM-metoden.</p><p>Resultat av vår undersökning visar att införande av 24-timmarskommun bör ses som en del av kommunens förändringsarbete mot en modern förvaltning. För att detta arbete ska vara framgångsrikt krävs det strategiskt ledarskap som ska ta fram, förankra och kommunicera visioner och målbilder av den moderna förvaltningen i organisationens alla delar. Samarbete, systematisk process- och brukarorienterad verksamhetsutveckling och den professionella kompetensen utgör en garanti att uppställda målen och visioner for 24-timmarskommun kan förverkligas. I detta sammanhang bör IT ses som en strategisk resurs och den gemensamma nämnaren för alla ovan nämnda förändringsfaktorer vid utvecklingen av 24-timmarskommun.</p>

<p>Implementeringen av ett ERP-system ses inte längre som en ren informations¬teknisk angelägenhet utan en förändring som påverkar hela verksamheten. En implementering, ur vårt perspektiv, är en införandeprocess som har sin början i organisationens motiv till en implementering, valet av system och val av leverantör. Implementeringens omfattning sträcker sig i vår studie till den dag hela systemet tas i bruk. Forskningsfrågor som denna uppsats behandlar är vad som karaktäriserar en implementering av ERP-systemet SAP R/3 samt vad som innefattas i implementeringsbegreppet.</p><p>Uppsatsen har utförts genom en komparativ kvalitativ fallstudie där data in¬hämtats genom semistrukturerade intervjuer. Vårt teoretiska fundament utgår ifrån åtta teoretiska sektioner och benämns som ”oktanten”. De områden som ingår i vår oktant är strategi, projekt, process och funktion, standardsystem, organisationsanpassning, systemanpassning, utbildning samt testning och fel¬sökning. Valet av teoretiska aspekter täcker upp de mest väsentliga områden som lämpar sig bäst för vår fokusering av ämnet och bidrar till att besvara vår andra forskningsfråga.</p><p>Vi har i denna studie valt att studera hur två organisationers implementering av SAP R/3 har gått till, vad resultatet har varit och varför det blev som det blev. Resultatet, som gäller i båda de studerade fallen, visar att en implementering karaktäriseras av fyra perspektiv som avser strategi, innovation, kommunikation och samarbete. Utöver de karaktäriserande perspektiven utgörs särskilt viktiga aspekter inom processbearbetning.</p><p>Resultatet utifrån de fyra perspektiven beskrivs mer utförligt men kortfattat nedan.</p><p>Strategi: underskattning av planerad resursförbrukning och överskridande av deadlines samt bristande stöd från ledningen.</p><p>Innovation: motiveringssvårigheter vid förändring hos användarna.</p><p>Kommunikation: särskilt lyckad placering av projektgrupper på samma geografiska plats.</p><p>Samarbete: otillräcklig utbildning och brist på utbildningskompetens, stort supportbehov samt överlåtande av arbetsansvar till konsulter.</p> / <p>Implementing an ERP-system is no longer considered an information technology concern purely but a change affecting the whole organization. An implementation is, by our definition, an initiation process starting with the motives of the organization to execute the implementation, choice of system and choice of vendor. The scope of the implementation, in our study, stretches until the day the system goes live. This thesis attends following research questions: what characterises implementation of the ERP-system SAP R/3 and what is included in the concept of implementation?</p><p>The thesis has been performed through a comparative qualitative case study where data has been collected during semi-standard interviews. Our theoretical foundation is divided into eight sectors forming an octant all together. Areas composing our octant are strategy, project and function, standard system, organizational adoption, system adoption, education and testing and error detection. The choice of theoretical aspects covers the most vital areas suitable for our focus on the subject and contributes to answering our second research question.</p><p>In this study we have chosen to examine the process of two organizations implementations of SAP R/3, the outcome and why it resulted in the way it did.</p><p>The result shows that, for both cases, a implementation is characterised of four perspectives concerning strategy, innovation, communication and cooperation. In addition to the characterised perspectives certain aspects of process re-engineering are particularly important.</p><p>The result out of the four perspectives is more detailed but briefly describes bellow.</p><p>Strategy: underestimation in consumption of resources and exceeding deadlines along with lack of top management support</p><p>Innovation: difficulties motivating users for the change.</p><p>Communication: exceptional success in placing members of the projects at same geographical location.</p><p>Cooperation: insufficient level of education, lack of educational competence, great need of support and responsibility of work delegated to consultants</p>

<p>IPTV är en företeelse som under de senaste åren har tagit fart i sin utveckling och beräknas fortsätta växa i popularitet i framtiden. Genom en sammanslagning av olika branscher med olika tekniker har detta, fortfarande mycket nya, område bildats och fortfarande pågår en konvergens av de inblandade teknikerna. IP och TV tillsammans öppnar möjligheterna för att skapa avancerade tjänster som erbjuder kunder full interaktion via sin fjärrkontroll. I dagsläget erbjuder operatörer tjänster som Video-on-Demand och TV à la carte, där kundens behov och krav sätts i centrum genom att det tidigare fasta kanalutbudet förändras för att användas i en maximalt flexibel miljö. I framtiden spås även att utbudet av tjänster som erbjuder större interaktivitet att växa och bildar tillsammans med IP-telefoni och Internet en möjlighet för operatörer att erbjuda tre sammanslagna tjänster i ett paket, kallat Triple Play.</p><p>Med ny teknik uppstår frågor kring säkerhet och hotbilder och hur arbetet med detta kan komma att bedrivas. I fallet med IPTV handlar det dessutom om en sammanslagning av flera existerande tekniker till en ny, vilket ger upphov till möjligheten att hotbilder ärvs från de tidigare miljöerna till den nya. På Internet har säkerheten under en lång tid varit ett hett diskussionsämne och är ständigt en aktuell fråga för alla inblandade. Då IPTV baseras på bredbandsteknik och tjänster kan skapas utifrån samma förutsättningar som på Internet, ökar detta också kraven på att säkerhetstänkandet ärvs likaså. Ett relaterat område som i nuläget får ständig uppmärksamhet angående dess säkerhet är IP-telefoni vilket ytterligare grundar funderingarna kring IPTV och säkerhet.</p><p>Inriktningen på vår studie har inledningsvis varit att utreda begreppet IPTV och dess relationer till liknande företeelser, vilket sedan utmynnat i en undersökning kring hotbilder inom IPTV, vilket har bedrivits utifrån fyra identifierade säkerhetsfaktorer. Övergripande riktlinjer har sedan skapats för att ge exempel på hur säkerhetsarbete inom IPTV kan bedrivas. Inom tjänsteområdet märks vikten av att kunna skapa säkra leveranssätt för tjänsterna och dess innehåll. Detta gör också att tjänster är beroende av en tillräckligt god infrastruktur. Vidare lyfts tekniska standarder fram som något viktigt inför framtida utveckling av IPTV. För användare är kundsupporten en viktig faktor för att skapa acceptans och upplevelsekvalitet. Ekonomiska dilemman, med konkurrensen som en av de viktigaste punkterna, involverar bland annat ökade satsningar inom tjänsteutbud och att kunden ska stå i centrum.</p>

<p>Sammanfattning:</p><p>De ökande testdatavolymerna som krävs för att testa moderna System-On-Chip (SOC) bidrar i hög grad till den ökande produktionskostnaden. De stora testdatavolymerna kräver stora och dyra Automatic Test Equipment-minnen (ATE-minnen). För att minska behovet av dessa minnen så har olika komprimeringsmetoder utvecklats.</p><p>Denna rapport beskriver arbetet med att implementera en given komprimeringsmetod för testdata till SOC. Den metod som används heter vector repeat och den implementeras genom skapandet av ett för ändamålet avsett dataprogrogram. För att vector repeat ska fungera effektivt så förutsätts det att in- och utgångarna på den ATE som används kan delas in i olika portar. Portarna används för att korta ner testdatats vektorer, vilket möjliggör en bättre komprimering. Resultaten av implementationen har verifierats med hjälp av experiment där testdata från en benchmark SOC använts och jämförts med okomprimerat testdata samt ytterliggare en komprimeringsmetod som heter 9C. Resultaten visar att vector repeat är en effektiv komprimeringsmetod om antalet portar är tillräckligt stort. Experiment har även genomförts som visar hur mycket komprimeringen förbättras då antalet portar som används ökas.</p><p>Dessa resultat kan användas i framtida arbeten, varav ett exempel är, där kostnaden för ökat antal portar tas i beaktande.</p> / <p>Abstract:</p><p>The increased volume of test data which is required in testing of modern System-On-Chip (SOC) are a high contributor to the increased production costs. The large volumes of test data requires large and expensive Automatic Test Equipment memories. (ATE memories). To decrease the need of these memories, different compression methods have been developed.</p><p>This report describes the work with implementing a given compression method for test data to SOC. The method which is used is called vector repeat and it is implemented through the creation of a, for the task designated, computer program.</p><p>If vector repeat should work efficiently it is assumed that the entrances and the exits on the ATE can be divided into different ports. The ports are being used to shorten the vectors of the test data, which enables a better compression. The result of the implementation has been verified through experiments where the test data from a benchmark SOC is used and compared with uncompressed data and another compression method which is called 9C. The result shows that vector repeat is an effective compression method if the number of ports is large enough. Experiments has also been done which show how much the compression is improved when the number of ports in use are increasing.</p><p>These results can be used in future works, where one example is, where the cost of the increasing number of ports is considered.</p>

<p>Projektarbeten har med tiden blivit allt vanligare både i arbetsliv och i utbildningar. Under de senaste åren har ett flertal av de utbildningsprogram som ges vid Linköpings Universitet omarbetats för att från start göra studenter vana vid denna arbetsform. I dessa lärobaserade projekt följer man en projektmodell som kallas LIPS, lätt interaktiv projektstyrning. I projektarbeten krävs en bra samordning av all den information som arbetet genererar. Detta har vi försökt att underlätta genom att utveckla en webbportal för studiebaserade projektarbeten som samlar informationen centralt, åtkomlig för både studenter och lärare.</p><p>I detta examensarbete beskrivs hur en användarcentrerad systemutvecklingsprocess har bedrivits för att framställa webbportalen. Utvecklingen har bedrivits enligt en egendefinierad modell som bygger på iterativ och inkrementell utveckling. Systemet har testats tillsammans med användare med hjälp av olika utvärderingsmetoder.</p><p>I rapporten beskrivs hur vi har lärt känna användare och deras krav på det system vi har utvecklat. Vi berättar hur vi har löst tekniska delar av systemet samt hur användbarheten i systemet har maximerats.</p><p>Resultatet av examensarbetet har blivit ett användarvänligt webbaserat system som kan användas för att underlätta informationshanteringen i lärobaserade projektarbeten.</p> / <p>Project-based work has become more and more common in both work-life and education. During the last couple of years several programs at Linköping University has been reworked so that students will get used to this work form early. These education-based projects runs according to a project model called LIPS, this abbreviation can be translated as: easy interactive project guide. In these project-works it is necessary to coordinate the flows of information in an organized way. We have tried to simplify this feature by developing a web portal for education based project works. This portal gathers information centrally, reachable by both students and teachers.</p><p>In this degree project we describe how a user-centered system-development-process has been practised to produce the web portal. The development has been persued according to a, by us, definied model built on iterative and incremental development. The system has been tested with users according to several evaluation methods.</p><p>In this report we describe how we have got to know the users of the system and what demands they have on it. We describe how we have managed to solve technical issues in the system and how usabillity has been maximized.</p><p>The result of this degree project has become a user friendly web based system that can be used to simplify information management in education based project works.</p>

<p>Detta examensarbete var en del i ett större projekt på ProElec AB i Söderhamn. Företaget ville ta fram en ny produkt i form av en displayenhet som ska kunna kommunicera med ett annat system via en operatör och ett CAN-protokoll. Användargränssnittet (GUI) i produkten understödjer växelverkan mellan en operatör och exempelvis ett hydrauliskt system på en grävskopa. Syftet med detta arbete var därför att hitta en bra metod som kan användas för att utveckla ett applikationsinterface (API) som sedan används för att implementera detta GUI på displayenheten. Enheten består av en mikrodator och en LCD-skärm och är ett system som har begränsat med minne och resurser. Därför så fanns det krav på att applikationen som använder detta API får snabba svarstider och bra prestanda, men även att den blir användarvänlig. För att kontrollera om resultatet blev bra så gjordes också en test för att se om alla krav uppfylldes. Här visade testet att resultatet blev väldigt bra och att inga kvarstående problem fanns kvar att rätta till i det API som togs fram för displayenheten.</p>

<p>Ett av Internets stora användningsområden är att skapa kontakter mellan människor. För att underlätta detta har det under årens lopp kommit en rad olika mötesplatser, s.k. communities på Internet.</p><p>De problem vi ser med de nuvarande är att sidorna känns svårnavigerade, och med röriga funktioner. Därför bestämde vi oss för att skapa en egen mötesplats med nyskapande och roliga funktioner för att kunna nå ut till en bred publik. Detta arbete innefattar utformningen av MySQL databasen ifrån grunden och dess relationer, samt programmering av funktionerna, i Microsoft.NET miljö.</p>

<p>Arbetet syftar till att undersöka förutsättningarna för att skapa en virtualiserad utvecklingsmiljö för Windows som installeras och konfigureras utan manuell övervakning. Utvecklare på Sandvik Systems Development (SSD) arbetar ofta med olika utvecklingsverktyg eller använder sig av olika versioner av utvecklingsmiljöer och detta är ett problem. Det är också vanligt att utvecklarna blandar sina kontorsapplikationer med utvecklingsmiljön vilket kan vara en stor säkerhetsrisk. Ett annat stort problem är att tiden kan vara väldigt lång för inhyrda konsulter och nyanställda att få sina utvecklingsmiljöer installerade, vilket resulterar i stora kostnader för SSD. En möjlig lösning till problemen är att använda virtuella maskiner som utvecklingsmiljöer. Arbetet undersöker om det är möjligt att m.h.a. en applikation skapa, installera och konfigurera virtuella maskiner och utvecklingsmiljöer automatiskt. Målmiljön för de virtuella maskinerna är programvarorna WMware Workstation och Virtual PC. Arbetet förklarar även hur virtuella maskiner kan vara till hjälp vid mjukvaruutveckling. Detta arbete visar att det är möjligt att skapa en virtualiserad utvecklingsmiljö som med vissa restriktioner installeras och konfigureras automatiskt.</p>

<p>In 1776, the City of Gävle was immersed in a blazing fire, almost the whole city burned down and buildings that managed to survived have either been demolished or replaced by another one. To provide an actual view of Gävle from 1800-century is difficult due to the three different fires. A three-dimensional visualization model presents the entire city between 1776-1815 as it might have appeared. Archival images and information was provided from Länsmusem Gävleborg, Fogden, City library of Gävle and the City Archive. The three-dimensional model of the entire city is presented in a QuickTime movie format for viewing.</p>

<p>I datornätverk blir användandet av WLAN (trådlösa nätverk) allt vanligare tack vare sin smidighet. Det är framförallt bekvämare att använda trådlösa nätverk då man slipper allt kablage och ofta är oberoende av var man befinner sig för att använda nätverket. Trådlösa nätverk är dock inte helt problemfria. Den främsta anledningen till detta är att informationen färdas genom radiovågor istället för genom kablade nätverk. Detta gör att WLAN är i riskzonen för avlyssning, där informationen kan utsättas för obehörig åtkomst om den inte är väl skyddad. Detta problem är grunden till denna uppsats.</p><p>Den här uppsatsen är en utredning som har gått ut på att ta fram generella riktlinjer för hur myndigheter skall uppnå god säkerhet i WLAN. Anledningen till att vi ville ta fram generella riktlinjer åt myndigheter var på grund av en rapport vi fann genomförd av krisberedskapsmyndigheten (KBM) 2008. Denna uppmärksammade att myndigheter ofta hoppar på nya tekniker utan att ha tillräckligt kunskap nog om dem, och att säkerhetstänket ofta får låg prioritet vid införandet av nya system. Ytterligare en artikel skapade av KBM från 2007, pekar på att myndigheter även har bristande säkerhet i sina DNS-system.</p><p>Eftersom vi koncentrerade oss på WLAN funderade vi då på, om nu säkerhetstänket får så låg prioritet och är så dåligt ställt i myndigheternas DNS-system, hur är det då ställt med säkerheten i WLAN?</p><p>Vi konstaterade efter att vi gjort förfrågningar till flera myndigheter, att ytterst få myndigheter hade något WLAN eller planerade att införskaffa det. Anledning till detta tror vi var att myndigheter var skeptiska till att det går att få ett WLAN säkert och hade bristande kunskap inom området.</p><p>Vi tog fram de generella riktlinjerna genom en kvalitativ metodansats, där vi genomfört litteraturstudier, undersökning av myndigheters policys samt intervju av expert på WLAN.</p><p>Resultatet visade att myndigheter behöver både administrativa säkerhetsåtgärder, tekniska säkerhetsåtgärder samt en specifik fysisk säkerhetsåtgärd för att uppnå god säkerhet i WLAN.</p>