<p>Syftet med studien är att jämföra en traditionell fysiklaboration inom ellära med en laboration som bedrevs i en datorsimulering. Med en traditionell laboration avses att laborationen bedrevs med hjälp av en spänningskälla, resistorer, glödlampor, kablar och multimeter. Dessa laborationer skulle ge eleverna kunskaper om hur ström och spänning beter sig i elektriska kretsar. Tre gymnasieklasser deltog i studien, varje klass delades upp i två jämnstarka laborationsgrupper. Den ena gruppen fick genomföra den traditionella laborationen, medan den andra gruppen fick genomföra en datorsimulering. Resultaten av laborationerna analyserades genom ett förkunskapstest, ett efterkunskapstest samt elevernas skriftliga slutsatser under laborationerna. Utöver detta klassificerades de frågor som ställdes till läraren under laborationerna. Studiens slutsats blev att de båda laborationerna var lika gynnsamma för elevernas teoretiska förståelse av ström och spänning i elektriska likströmskretsar. De elever som genomförde datorsimuleringen kom fram till fler felaktiga slutsatser än de elever som genomförde den traditionella laborationen. Det var dock vanligare att de elever som genomförde den traditionella laborationen inte kom fram till någon slutsats. Det visade sig även att de elever som genomförde datorsimuleringen gav färre frågor till läraren än de elever som genomförde den traditionella laborationen.</p>

Syftet med studien är att jämföra en traditionell fysiklaboration inom ellära med en laboration som bedrevs i en datorsimulering. Med en traditionell laboration avses att laborationen bedrevs med hjälp av en spänningskälla, resistorer, glödlampor, kablar och multimeter. Dessa laborationer skulle ge eleverna kunskaper om hur ström och spänning beter sig i elektriska kretsar. Tre gymnasieklasser deltog i studien, varje klass delades upp i två jämnstarka laborationsgrupper. Den ena gruppen fick genomföra den traditionella laborationen, medan den andra gruppen fick genomföra en datorsimulering. Resultaten av laborationerna analyserades genom ett förkunskapstest, ett efterkunskapstest samt elevernas skriftliga slutsatser under laborationerna. Utöver detta klassificerades de frågor som ställdes till läraren under laborationerna. Studiens slutsats blev att de båda laborationerna var lika gynnsamma för elevernas teoretiska förståelse av ström och spänning i elektriska likströmskretsar. De elever som genomförde datorsimuleringen kom fram till fler felaktiga slutsatser än de elever som genomförde den traditionella laborationen. Det var dock vanligare att de elever som genomförde den traditionella laborationen inte kom fram till någon slutsats. Det visade sig även att de elever som genomförde datorsimuleringen gav färre frågor till läraren än de elever som genomförde den traditionella laborationen.

Diss. Luleå : Luleå tekniska univ., 2002. / Härtill 6 uppsatser.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2005.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2004. / Härtill 6 uppsatser.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2005.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2005. / Härtill 4 uppsatser.

<p>With an English abstract</p>

This thesis is on the subject of how propellant heating considerations affect the design of a CubeSat cold gas propulsion system. Computer simulation tools are used to analyse heat flow through the system, as well as the fluid flow and phase change of butane. The heating performance is presented for different operational states and different designs. Finally, an optimal system design is suggested. The propulsion system in question is the deep space heading Hera Juventas 6DOF CGPS. The Juventas spacecraft will as part of ESA’s Hera mission be the first to perform radar measurements of an asteroid. It will determine the result of the NASA DART mission and will give insights to the internal structure of the Dimorphos minor- planet moon. / Detta examensarbete behandlar utformningen av ett CubeSat kallgasframdrivningssystem med avseende på drivmedelsuppvärmning. Datorsimuleringsverktyg används för att analysera värmeflöde genom systemet samt flödet och fasförändringen av butan. Värmningsprestanda presenteras för olika driftstillstånd och olika konstruktioner. Slutligen föreslås en optimal systemdesign. Framdrivningssystemet i fråga är Hera Juventas 6DOF CGPS. Rymdfarkosten Juventas kommer som en del av ESA:s Herauppdrag att vara den första som utför radarmätningar av en asteroid. Den kommer att avgöra resultatet av NASA:s DARTuppdrag och kommer att ge insikter om den interna strukturen i asteroidmånen Dimorphos.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2003. / Härtill 6 uppsatser.