Syftet med min uppgift var att ta reda på om de barn som inte klarade de nationella proven i svenska för årskurs 3 har haft svårigheter med språket tidigare i livet, samt hur det gick för dessa barn på språktesten, screening, som görs på BVC. Jag ville även ta reda på om det är möjligt att se på screeningen som görs på BVC om barnet kommer få svårt att klara de nationella proven i svenska i årskurs 3.Barnavårdscentraler (BVC) har en möjlighet att tidigt upptäcka och fånga upp barn som visar på problem med sin kommunikations-, språk- och/eller talutveckling. Tidigare forskning har visat att tidiga insatser med rätt hjälp för barn med språksvårigheter har gett resultat.Jag har därför plockat ut ett antal elever som inte klarat de nationella proven i svenska för årskurs 3. Därefter har jag tagit reda på om det funnits några svårigheter för dessa elever på språkscreeningen som de genomförde på BVC innan skoltiden. Studiegruppen bestod av 19 barn och jag hade enbart möjlighet att studera dem som en grupp och inte individ för sig. Vid sidan av gruppen fanns även en jämförelsegrupp. I den gruppen hade alla eleverna klarat de nationella proven i svenska i årskurs 3. För att kunna genomföra denna studie har jag tagit hjälp av rektorer och skolsköterskor som har gett sitt godtycke och vi har beaktat de forskningsetiska riktlinjerna. Undersökningen visar på att om ett barn har flera språkliga svårigheter som upptäcks under språkscreeningen så minska deras chans att klara de nationella proven i svenska i årskurs 3. Barn med större språkliga svårigheter erbjuds oftast logopedisk hjälp men enligt studien så avstår många föräldrar att ta emot den hjälpen.Denna studie visar även på att flertalet av de barn som fick logopedisk hjälp inte klarade de nationella proven.

Uppsatsen handlar om modersmålsundervisningens vikt och betydelse i elevers språkutveckling. Forskningen säger att modersmålsundervisningen har en positiv och utvecklande inverkan på inlärningen av nya språk och syftet med uppsatsen är därmed att undersöka i vilken utsträckning forskningen stämmer. Jag har undersökt och analyserat fyra informanters Nationella prov i Svenska och Svenska som andraspråk och funnit att resultaten i huvudsak stämmer överrens med den forskning som finns om modersmålsundervisning. Mina slutsaser är dock att det inte bara är modersmålsundervisningen som spelar roll för språkutvecklingen, utan att man måste ta hänsyn till andra variabler, såsom till exempel sociala faktorer, när man undersöker en fråga som denna.

I dagens kursplaner betonas att elever ska utveckla komplexa förmågor och inte enbart fakta och färdigheter. Vid bedömning av sådana komplexa förmågor ställs krav på de bedömningsverktyg som används att de ska kunna bedöma dessa på ett tillförlitligt sätt. Ett verktyg för ändamålet som ofta lyfts fram är bedömningsmatriser. I denna studie analyseras filmad interaktion mellan lärare för att synliggöra hur lärare skapar mening kring sin uppgift att bedöma mer omfattande elevarbeten med stöd av bedömningsmatriser, vilka överväganden de gör och vilka dilemman som uppstår. Resultaten visar att lärare vid bedömningen förutom de instruktioner som tillhandahålls även lyfter in andra faktorer som blir avgörande vid bedömningen. Utifrån resultatet förs även en diskussion kring utveckling av bedömarkompetens hos lärare.

Detta examensarbete presenterar en textanalys av berättande texter skrivna av elever i årskurs tre. Vårt material är insamlat under våren 2011, och de fem elever vi studerar har vardera skrivit två texter, en inom det nationella provet och en likvärdig textuppgift skriven i en klassrumssituation. Syftet med studien är att undersöka dessa berättande texter i relation till varandra och vårt fokus ligger på textstruktur samt på textens målande språk. Dessa två områden undersöks i separata delstudier och kompareras därefter med varandra. Vid denna analys framkom att klassrumstexterna höll en jämnare nivå än provtexterna. Särskilt tydligt var att alla klassrumstexter är strukturerade som narrativ medan två av provtexterna är av en rent återgivande typ.

Denna rapport har sin utgångspunkt i att förkunskaperna hos studenter inför högskolestudier är bristfälliga och på grund av det även i misstankarna om en betygsinflation på gymnasieskolan. En undersökning med syftet att utreda hur betyg sätts, utförs där tre lärare konstruerar varsin bedömningsmall till ett nationellt prov i Matematik C. Dessa mallar jämförs med Skolverkets mall och betygskriterierna. Dessutom förs intervjuer med lärarna om hur de hanterar betygsättningen av hela kursen. Intervjusvaren kontrolleras mot gällande styrdokument. Slutsatsen av undersökningen är att våra styrdokument är alldeles för svåra att tolka och beroende på hur man tolkar dem, får man olika resultat. Ofta tolkas de för ”snällt”, vilket leder till att för höga betyg sätts. Det framkom också att lärarna generellt satte högre betygsgränser på det nationella provet än vad Skolverket gjorde. Slutsatsen av det är att lärarna tycker att Skolverkets krav på de nationella proven är för låga. Utifrån teorin framgick det också att gymnasieskolan är utsatt för en betydande betygsinflation.

Det nationella provet är obligatoriskt för alla i år 9 och ser lika ut för alla i hela landet. Denna enkätundersökning syftar till att studera vilka attityder och föreställningar som lärare och elever i år 9 kan ha gällande det nationella provet i svenska. Det undersöks även om provet påverkar undervisningen samt betyg och bedömning och i så fall hur. Undersökningen är utförd på två högstadieskolor. Resultatet visar att både lärare och elever överlag har en positiv attityd till det nationella provet men de påpekar tidsbristen och stressen kring provet. Det nationella provet påverkar undervisningen till viss del och kan också fungera som ett stöd för likvärdig bedömning.

Flickor har under de senaste decennierna presterat bättre än pojkar i den svenska skolan. Attflickornas studieresultat har förbättrats skall naturligtvis ses som en framgång; samtidigt måstelikvärdigheten och jämställdheten i skolan värnas och pojkarnas sämre resultat tas på allvar. Härhar de nationella proven i skolan betydelse eftersom huvudsyftet med dessa är att just stödja enlikvärdig bedömning och betygssättning i den svenska skolan. Dock konstaterar Skolverket attflickor i högre utsträckning än pojkar får ett högre kursbetyg jämfört med det betyg de fick på detnationella provet i samma kurs. För ämnet engelska i gymnasiet så gäller även samma negativaförhållande för pojkarna när det gäller avvikelse som ger ett lägre kursbetyg än provbetyg, det villsäga pojkar får i högre utsträckning än flickor ett lägre kursbetyg jämfört med provbetyget församma kurs.Syftet med uppsatsen är att svara på frågeställningarna (1) Vilka orsaker anger mina respondentertill att det slutliga kursbetyget kan avvika från provbetyget? samt (2) Hur beskriverrespondenterna att dessa avvikelser är kopplade till elevernas kön?För att besvara ovan frågor har en mindre kvalitativ studie genomförts där fyra engelskalärare pågymnasiet har intervjuats. I bakgrunden redogörs för hur flickors och pojkars studieprestationsett ut historiskt, hur bedömningen av ämnet engelska sker samt skillnader i betygssättningmellan nationellt prov och kurs gällande engelska 5 och engelska 6. Det teoretiska perspektivetgrundar sig på tidigare forskning kring könsskillnader relaterat till studieprestation med fokus påflickors och pojkars beteenden samt attityder. Teorin är uppdelat i områdena ansträngning,motivation, förväntningar, självförtroende och stress.Resultatet visar att de intervjuade lärarna upplever att skillnaderna i flickors och pojkarsstudieprestationer är i linje med vad forskning gällande det teoretiska perspektivet visat. Dessakönsskillnader, kopplat till att nationellt prov och kurs mäter olika förmågor och även betygssättsefter olika riktlinjer, är tillsammans möjliga påverkansfaktorer till att flickor i högre utsträckningän pojkar får ett högre kursbetyg jämfört med det betyg de skrev på det nationella provet.

Abstract The intension with this paper was to describe the understanding students in third grade had about mathematics and how these students, based on their previous mathematics experiences, apprehend the coming national tests in mathematics. After the test period the student was interviewed on how they experienced their participation in the test. The choice of method was the qualitative case study where the data was collected from interviews and observations. In the result that was found, the interviewed students described mathematics as counting. Students preferred easy math work and to solve routine tasks in math books instead of more demanding work. The students could not see mathematics as something they needed or used in daily life but they thought that as an adult, they would most likely need to count. Students were uncertain of what the national test was and an anxious mood prevailed before the tests. After the tests, the students thought the tests had been much more difficult than they expected. The overall conclusion for this paper is the discrepancy between policy documents relating to the subject of mathematics and the students perception and that students have apparently a little knowledge of the national tests before the test period despite the fact that the teacher had explained what it was.

Hösten 2006 bestämde sig regeringen för att utforska möjligheterna att införa ämnesmål i skolan ibland annat ämnet svenska för elever i årskurs 3. Ungefär två och ett halvt år senare är det första nationella provet i svenska för elever i årskurs 3 konstruerat. Ett år senare har ett nytt nationellt prov konstruerats och det är delar av detta prov denna studie bygger sin analys på. De texter vilka kommer att analyseras i denna studie är faktatexter skrivna av elever i årskurs 3 vårterminen 2010. Elevernas vokabulär kommer att vara centralt i denna studie då det är elevernas ordförråd som det visar sig i deras faktatexter som analyseras i studien. I studien framgår det att eleverna i årskurs 3 använder sig ett vardagligt språkbruk när de skriver sina faktatexter. De använder således mer ämnesneutrala ord i jämförelse med ämnesspecifika ord. Ämnesneutrala och ämnesspecifika ord är två termer Inger Lindberg använder sig av när hon kategoriserar ord. Ordförrådet ur elevtexterna kommer att kategoriseras in i dessa två huvudgrupper samt undergrupper. Det är analysen av dessa ord som är den centrala delen av denna studie.

Undersökningens syfte är att pröva hypotesen att elevers skrivförmåga har försämrats mellan år 2002 och år 2012. Hypotesen är uppställd utifrån en samstämmig debatt i media de senaste åren om en negativ utveckling av svenska elevers skrivförmåga.40 stycken elevtexter från det nationella provet i kursen Svenska B höstterminen 2002 och 2012 ligger till grund för undersökningen. Texterna undersöks utifrån textuella variabler såsom textlängd, meningslängd, innehållslig täthet och textaktiviteter. Den kvantitativa analysen kompletteras med närläsningar av två texter, en text från varje årsgrupp.Det finns ingenting i undersökningens resultat som kan stödja hypotesen om att elevers skrivförmåga har försämrats mellan 2002 och 2012. Snarare visar undersökningen en tydlig stabilitet mellan årsgrupperna.