<p>Abstrakt</p><p>Syftet med detta arbete har varit att undersöka om det finns någon skillnad i kunskap och intresse för matematik mellan elever som undervisas med eller utan lärobok. Information har inhämtats genom kvalitativa intervjuer med elever i år 1 och 3 med utförda matematikuppgifter av eleverna och från de nationella proven i matematik för år 5.</p><p>Teorin bygger på lusten att lära genom motivation och betydelsen av att eleverna får en bra förståelse av varför de ska lära sig matematik genom att koppla undervisningen till deras vardag och att göra den lustfylld.</p><p>I denna begränsade studie är alla eleverna nöjda med sin matematikundervisning oberoende av lärobok eller inte, men det är noterbart att intresset för matematik sjunker mer i år 3 för de med lärobok än de utan. Kunskaperna i matematik är ganska lika, men en viss fördel till eleverna i skolan utan lärobok i år 5. Svårighetsgraden av de matematiska uppgifterna tycks också styra elevernas intresse för matematik.</p>

För all kunskapsinhämtning är det viktigt att kunna läsa och samtidigt förstå vad man läser. Ett av skolans viktigaste uppdrag är att eleverna ska bli goda läsare. Syftet med denna studie är att belysa eventuella skillnader i hur pojkar och flickor förstår texter utifrån de svar de anger på årets Nationella prov. I studien har resultat från drygt 500 elever i årets Nationella prov (2014) i läsförståelse i svenska i årskurs tre jämförts. Proven bestod av en skönlitterär text och en faktatext. Till varje text fanns 18 flervalsfrågor. Hälften av frågorna var lokaliseringsfrågor (L-frågor), det vill säga svaren kunde hittas direkt i texten. Den andra hälften var sådana frågor där eleven behövde tolka och/eller integrera svaren (TI-frågor). Faktatexten visade sig vara svårare att förstå än den skönlitterära texten. De frågor där eleven behövde tolka och/eller integrera informationen i texten var svårare än de frågor där svaret kunde hämtas direkt i texten. På båda delproven hade pojkarna fler fel än flickorna vilket stämmer överens med andra internationella undersökningar till exempel PISA och PIRLS. Det är därför viktigt att eleverna, både pojkar och flickor, får medveten och aktiv undervisning i läsförståelsestrategier under hela sin skoltid. Här har läraren en viktig roll. Mycket handlar om att tidigt skapa goda positiva lärmiljöer där både pojkar och flickor får stimulans, inspiration och tid att utveckla sin läsförståelse.

No description available.

Diss. Lund : Lunds universitet, 2006.

Studien har syftat till att utifrån två separata analysmodeller analysera icke godtagbara elevtexter från det nationella provet i svenska, gällande delprov H, som behandlar faktatexter, för åren 2012–2014. I studiens första analysmodell synliggörs vilka brister elevtexterna innehåller utifrån lärarens bedömning samt hur de kan kategoriseras utifrån fyra valda kategorier; ämnesspecifika ord, faktafel, innehållet framgår inte tydligt/blir begripligt och återger inte efterfrågade information. Resultatet visade då att eleverna, både pojkar och flickor, har svårast med att använda ämnesspecifika ord i sina faktatexter då detta var den största kategorin i analysen. Resultatet visade även att eleverna använder korrekt fakta i större utsträckning då denna kategori blev den minsta under de valda åren. Den andra analysmodellen synliggör om de icke godtagbara elevtexterna ändå kunde räknas som godtagbara faktatexter utifrån andra kriterier. Materialet till den andra analysmodellen utgörs av icke godtagbara elevtexterna från år 2014 och resultatet av den analysen visade att i princip hälften av elevtexterna från det valda året kunde klassas som faktatexter. Utifrån de två analyserna kunde slutsatser dras kring att elevens producerade text ofta innehåller ytterligare kunskap som inte syns vid en bedömning utifrån nationella provets bedömningsmatriser. Något som ytterligare visas är att pojkar och flickor har i princip samma svårigheter gällande formulerandet av faktatexter men vid en bedömning utifrån den andra analysmodellen blev pojkarnas texter oftare klassade som godtagbara jämfört med flickornas. Studiens slutsatser synliggör ett tydligt område som lärare kan ta hänsyn till och utveckla i sin undervisning vilket är användandet av ämnesspecifika ord, eftersom det är en viktig del som testas i det nationella provet och som många elever misslyckas med. Studien visar även att det inte enbart går att se till bedömningen av det nationella provet vid en bedömning utan fler aspekter bör tas i beaktande för att synliggöra fler av elevens kunskaper.

Efter egna observationer under våra VFU-perioder noterade vi förhöjda stressnivåer hos elever vid provtillfällen. Den här studien går därför ut på att undersöka hur lärare upplever elevers eventuellt förhöjda stressnivåer vid provtillfällen. Första frågeställningen handlar om hur lärare säger sig identifiera olika kategorier av stress och vilken som, enligt dem, är den mest problematiska för eleverna. Den andra frågeställningen ställer frågan om vad lärare säger sig ha för strategier när de upptäckt att elever får ett ökat stresspåslag. Slutligen kommer den sista frågan handla om hur lärare lyfter fram hur de kommunicerar om dessa prov till sina elever; före, under tiden och efteråt då resultatet ska presenteras. Vi har begränsat vår studie till att undersöka förhöjda stressnivåer vid nationella prov i matematik i årskurs 6. Studiens teoretiska utgångspunkter är att betrakta lärande i första hand från ett relationellt perspektiv och i andra hand ett didaktiskt perspektiv.   Studien har utgått från semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fyra lärare på två skolor i mellersta delarna av Sverige och dessa intervjuer har kategoriserats i tre olika nivåer; 1) Identifiering av olika kategorier av stress  2) Lärares strategier vid förhöjda stressnivåer 3) Kommunikation i syfte att reducera stresspåslag och/eller ångest   Det empiriska material som samlats in har därefter analyserats och i diskussionen har det reflekterats över respondenternas svar i relation till den tidigare forskning som hänvisats till. Under dessa avsnitt redovisas resultatet och framhåller att det avgörande är vikten av att skapa positiva och nära relationer med sina elever men också vad lärare har för bemötande gentemot dem. Beroende på hur lärare väljer att agera och kommunicera inför och under tiden vid nationella prov i matematik i årskurs 6 samt presentation av slutresultatet påverkar det hur eleven mår mentalt i lärarens klassrum.

Syftet med studien var att undersöka och jämföra ämnesspråket i uppgifter i nationella prov i matematik för årskurs 3 och 6 och därmed bidra med kunskap om ämnesspråklig komplexitet i matematik. För att uppnå detta användes en kvantitativ innehållsanalys för att upptäcka och registrera språkliga aspekter i det naturliga språket som kan bidra med komplexitet i det matematiska ämnesspråket. Det analyserade materialet bestod av uppgifter från de nationella proven i matematik för årskurs 3 från åren 2010-2014 och för årskurs 6 från åren 2012-2014. Resultatet visade att den språkliga komplexiteten varierar mellan uppgifter och årskurser. Samtliga av de undersökta aspekterna: ämnesspecifika ord, nominaliseringar, nominalfraser, logisk konnektiv, passiv verbform och bisatser förekom i varierande grad. Den aspekt som främst bidrar med ämnesspråklig komplexitet i uppgifter i de nationella proven är ämnesspecifika ord.

No description available.

I Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 formuleras ambitioner om att skolan ska bryta könsmönster och verka för jämställdhet mellan könen och denna studie syftar till att öka kunskapen kring hur elever i årskurs tre, genom användandet av språkliga processer, gör genus i de berättande texterna i nationella provet i svenska. Tidigare studier av elevtexter fokuserar ofta på texternas form framför deras innehåll och samma tendens syns i de bedömningsstöd som finns att tillgå från Skolverket. Studiens teoretiska ramverk är dels genusteori och dels systemisk-funktionell grammatik. Materialet i studien består av elevtexter som hämtats ut från Institutionen för Nordiska Språk vid Uppsala Universitet, där elevtexter från de nationella proven i svenska och svenska som andraspråk samlas in och arkiveras. Det rör sig om sammanlagt 75 texter, skrivna av elever i årkurs tre vid de nationella proven i svenska år 2011, 2012 och 2013. Texterna analyserades till att börja med kvantitativt för att besvara frågorna: Vilka kön har huvudpersonerna i de analyserade texterna? Hur är huvudpersonernas kön fördelade mellan de tre åren? I vilken utsträckning skapar eleverna huvudpersoner med kön som inte matchar deras eget? Efter denna inledande analys valdes åtta texter ut för en näranalys med systemisk-funktionell grammatik som teoretisk grund, för att besvara frågorna: I vilken utsträckning placerar eleverna dessa huvudpersoner i texternas ideationella processer jämfört med huvudpersoner som matchar deras eget kön? Hur skapar eleverna genus i sina texter genom placerandet av huvudpersoner i de ideationella processerna? Metoden bestod av att identifiera de olika ideationella processerna samt deras förstadeltagare och att sammanställa antalet processer sammanlagt samt uppdelat på författarnas kön respektive förstadeltagarnas kön. Resultaten visar att eleverna oftast valde att skriva om huvudpersoner som har samma kön som de själva har, men att fler flickor skrev om manliga huvudpersoner än pojkar skrev om kvinnliga huvudpersoner. Både pojkar och flickor placerade dessutom oftast huvudpersoner av samma kön som de själva som förstadeltagare i alla processer, utom i de mentala processerna, där flickor placerade fler manliga huvudpersoner än kvinnliga som förstadeltagare. Resultaten visade även skillnader i hur flickor och pojkar skrev de mentala processerna, där förstadeltagarna i flickornas texter tilläts visa andra känslor än förstadeltagarna i pojkarnas texter, vilket kan antas bero på i vilken mån flickor och pojkar själva tillåts visa och uttrycka känslor.

Syftet med denna fallstudie är att undersöka lärares uttryckta åsikter om sina egna och andra lärares förberedelser inför den muntliga delen av det nationella provet i matematik. En kvalitativ ansats har använts genom semi-strukturerade intervjuer som har analyserats utifrån ett etiskt perspektiv kring undervisning. Fyra lärare från två olika arbetslag intervjuades. Intervjufrågorna formulerades så att lärarnas moraliska avväganden och ställningstaganden kunde belysas.Resultatet visar att det uttryckligen förekommer förberedelser i olika omfattning och att en koppling finns mellan lärares erfarenhet och deras förberedelser.