There are different transportations in the city logistics (e.g., passengers, freights, and wastes), which are handled respectively by single-purpose vehicles (SVs) of the corresponding type. The multi-purpose vehicle (MV) is a future concept whose load modules can be changed for different urban transportations. MVs enable the sequential sharing of different mobilities, thus theoretically improving the efficacy of the city logistics by higher utilization of vehicles. A variant model of the Pick-up and Delivery Problem with Time Windows is established to describe the sequential sharing problem considering both MVs and SVs with the features of multiple depots, partial recharging strategies, and fleet sizing. In the problem, MVs can change their load modules for all types of objects carried by SVs. An adaptive large neighborhood algorithm (ALNS) is developed with new mechanisms for MVs. The proposed ALNS is tested by 15 artificial data cases and compared with the MIP solver. The results show the proposed ALNS is time-effective and validated to find good solutions. / Det finns olika transporter i stadslogistiken (t.ex. passagerare, gods och avfall), som hanteras av enskilda fordon (SV) av motsvarande typ. Multifunktionsfordonet (MV) är ett framtida koncept vars lastmoduler kan ändras för olika stadstransporter. MV möjliggör sekventiell delning av olika mobiliteter, vilket på ett teoretiskt sätt förbättrar stadslogistikens effektivitet genom högre användning av fordon. En variantmodell av Pick-up and Delivery Problem with Time Windows är etablerad för att beskriva det sekventiella delningsproblemet med beaktande av både MV och SV med funktionerna i flera depåer, partiella laddningsstrategier och flottans storlek. I problemet kan MV: er ändra sina belastningsmoduler för alla typer av objekt som bärs av SV: er. En adaptiv stor stadsdelalgoritm (ALNS) har utvecklats med nya mekanismer för MV. Den föreslagna ALNS testas av 15 artificiella datafall och jämförs med MIP-lösaren. Resultaten visar att det föreslagna ALNS är tidseffektivt och validerat för att hitta bra lösningar.

Städer runt om i världen expanderar i allt snabbare takt för att möjliggöra morgondagens behov och efterfrågan, vilket sker inom ramen för hållbar utveckling i flera sammanhängande dimensioner. Samtidigt som digitaliseringen och nya postindustriella värdeskapande fortgår, vilket resulterar i en förskjutning av de fysiska resurserna. Många stadsmiljöer står därför inför paradoxen att ha för mycket utrymme men förlorat innehåll och bristande tillgänglighet. Stadens exponentiella dragningskraft måste därmed kunna förändras parallellt med samhället för att upprätthålla en kontinuerlig användning. En alternativ lösning är att effektivisera markutnyttjandet med hjälp av digitala verktyg för att möjliggöra multifunktionella byggnader och samutnyttjande av lokaler. Denna studie har därför som syfte att kartlägga effektivisering av markutnyttjande i form av samutnyttjande och multifunktionell svensk stadsplanering, därtill undersöka befintliga digitala verktyg för att främja detta. Genom en litteraturstudie samt en fallstudie erhålls information som blev utgångspunkterna för studiens analys och diskussion där slutsatser så småningom drogs. Litteraturstudien behandlar historia och definitioner kring multifunktionella byggnader och samutnyttjande av lokaler samt digitala verktyg inom stadsplanering i form av planeringsstöd system (PSS). Även deras förutsättningar och hållbara miljömål för att möjliggöra en mer yteffektiv markutnyttjande av svenska städer. Fallstudien inleds med en beskrivning och kartläggning av ett ledande PSS nämligen, Cityscope samt hur den fungerar. Därefter beskrivs förutsättningar och utmaningar gällande implementeringen av ett digitalt verktyg som Cityscope inom svensk stadsplanering, detta för att underlätta arbetet mot ett mer effektivt markutnyttjande. Med särskild inriktning på Boverkets arbete kring digitalisering av stadsplaneringen, vilket kompletterades med en intervju med planeringsarkitekten John Hellman på Boverket.  Studiens slutsats innefattar bland annat förståelsen för att uppnå positiv stadsutveckling genom att effektivisera markutnyttjande där flera faktorer måste samarbeta, däribland sambandet mellan offentligt och privat, analysering av klusterbildningar i städers flödessystem, medborgardeltagande och ett grundat förtroende mellan ingående parter. För en varaktig utveckling, governance och förtätning krävs det att fastighetsaktörer utvecklas mot att inkludera fler verksamheter i samma lokal och multifunktionellt byggande för att skapa goda förutsättningar för hållbara stadsdelar. Detta kan göras möjligt med hjälp av befintliga digitala verktyg som exempelvis Cityscope, men där fokus i framtiden ligger i att myndigheter inom stadsplanering måste sammanföra korrekt, konsekvent och opartisk stadsrelaterad data samt se över ingående lagstiftning för att möjliggöra mer yteffektiva städer. / Cities around the world are expanding at an ever faster pace to enable tomorrow's needs and demands, which takes place within the framework of sustainable development in several coherent dimensions. At the same time as digitalisation and new post-industrial values proceeds, this results in a shift in the physical resources. Many urban environments are therefore facing the paradox of having too much space but losing content and lack of accessibility. The city's exponential allurement thus needs to be able to change parallelly with society in order to maintain continuous use. An alternative planning solution is to streamline land-use with the help of digital tools to enable multifunctional buildings and shared use of premises. The purpose of this study is therefore to map the streamlining of land-use in the form of shared use and multifunctional Swedish urban planning, in addition, examine existing digital tools to promote this change. To achieve positive urban development by streamlining land-use, several different factors need to work together, including the connection between public and private, analysis of clusters in urban flow systems, citizen participation and a well-founded trust between parties. For lasting development, governance and densification, it is required that property actors develop towards including more businesses in the same premises and multifunctional construction in order to create good conditions for sustainable districts. This can be made possible with the help of existing digital tools such as Cityscope, but where the focus in the future is that authorities in urban planning must combine correct, consistent and impartial city data and review in-depth legislation to enable more space-efficient cities that could change in real time.