The buildings face into the landscape & influence the urban fabric around where the sculptural interplay of the envelope & ground transforms onto its glass facades. Here time, ideas, space & knowledge is shared by creating environments where the participants can inform & be re-informed by the adaptiveness of the architecture surrounded. The dynamic of the spaces generates creative thinking & increases the social interaction & sharing throughout the transformational sequences giving various spatial experiences. / Byggnaderna står i landskapet och påverkar stadsstrukturen runtom där det skulpturala samspelet utav höljet & marken transformeras på dess glasfasader. Här kommer tid, idéer, utrymme och kunskap delas genom skapandet av miljöer där deltagarna kan informera och åter-informeras av arkitektur omgiven. Dynamiken i rummen genererar kreativt tänkande och ökar den sociala interaktionen & utbytet emellan genom de transformbara sekvenserna i de olika rumsliga upplevelserna.

The buildings face into the landscape & influence the urban fabric around where the sculptural interplay of the envelope & ground transforms onto its glass facades. Here time, ideas, space & knowledge is shared by creating environments where the participants can inform & be re-informed by the adaptiveness of the architecture surrounded. The dynamic of the spaces generates creative thinking & increases the social interaction & sharing throughout the transformational sequences giving various spatial experiences. / Byggnaderna står i landskapet och påverkar stadsstrukturen runtom där det skulpturala samspelet utav höljet & marken transformeras på dess glasfasader. Här kommer tid, idéer, utrymme och kunskap delas genom skapandet av miljöer där deltagarna kan informera och åter-informeras av arkitektur omgiven. Dynamiken i rummen genererar kreativt tänkande och ökar den sociala interaktionen & utbytet emellan genom de transformbara sekvenserna i de olika rumsliga upplevelserna.

The smartphone has become an important part of our daily life. It takes advantage of multiple built-in sensors, along with internet connectivity, to provide a variety of services including navigation, weather forecasts, media capturing/sharing, and many more. The smartphone has become a hub for our social interactions, ranging from traditional voice communications through messaging, to online social networking. There are endless possibilities for a new generation of applications that automatically adapts according to users’ social affinities. The key enabler is to understand the social profile of the user and to realize a Social Proximity Indicator (SPI). This indicator of a user’s social profile includes the user’s location, preferences, common friends, frequent interactions among friends, community membership, and many more attributes. This project addresses the exploitation of the user’s smartphone as a detector of these user’s social contexts in order to infer the social proximity between any 2 (or more) people. The goal of this social proximity indicator is to identify the (current) set of smartphone users that would want to participate in an application specific activity, such as media sharing, group conversation, etc. SPI identifies users based on their social interactions and common preferences. Based on this SPI, a photo sharing application is proposed and built for the Android smartphone platform. This application uses multiple physical and virtual sensors (hosted by the user’s smartphone) to determine the context of the user. After inferring this context, the application initiates photo sharing among an identified group sharing this context. The application, as well as the underlying code, theoretical concepts, and results are presented in this thesis. The experiments conducted during this thesis project indicate that it is feasible to build smartphone based social proximity based applications in which proximity incorporates much more than simply physical location, thus going beyond existing applications. / Smartphone har blivit en viktig del av vårt dagliga liv, som drar nytta av de många inbyggda sensorer, inklusive Internet-anslutning, för att ge en mängd olika tjänster. Däribland navigation, väderprognoser, media fånga/delning, och många fler tjänster. Smartphone har blivit kärnan i våra sociala interaktioner. Den erbjuder allt från traditionella röst kommunikation via meddelanden, till sociala nätverk. Det finns oändliga möjligheter för nästa generationens program som kommer att automatiskt anpassar sig till användarnas sociala tillhörighet. Den viktigaste faktorn är att förstå den sociala profilen av användaren genom att använda ett Socialt Proximity Indikator (SPI). Denna indikator på social profil innehåller användarens läge, inställningar, gemensamma vänner, täta samspel mellan vänner, gemenskap medlemskap, och många fler attribut . Detta projekt behandlar utnyttjandet av användarens smartphone som en detektor av användarens sociala sammanhang för att ansluta sig till social närhet mellan några två (eller fler) personer. Målet med denna indikator är att identifiera den (nuvarande) uppsättning av smartphone-användare som skulle vilja delta i någon applikation specifik aktivitet, till exempel mediedelning, gruppsamtal, etc. SPI identifiera användare baserat på deras sociala interaktioner och gemensamma preferenser. En fotodelnings applikation har föreslagits och byggd för Android smartphone -plattformen, baserad på data från SPI. Denna applikation använder flera fysiska och virtuella sensorer (genom användarens smartphone) för att bestämma ramen för användaren. Efter en analys kommer programmet att initiera fotodelning mellan den identifierade gruppen som hittades i analysen. Applikationen, liksom den underliggande koden ,teoretiska begrepp, och resultaten kommer att presenteras i denna uppsats. Experimenten som genomfördes under detta examensarbete tyder på att det är möjligt att bygga smartphone baserad på SPI där närhet innehåller mycket mer än bara fysisk plats. Det gör applikationen unik än de befintliga applikationer.

The concept sharing economy (collaborative economy or collaborative consumption) has recently gained attention in several cities over the world, with its promotion offering a prospective new path to sustainable development. In current research, most scholars cover global initiatives or initiatives in larger cities, but very few to none of them seem to have investigated the situation and potential in smaller cities. This empirical study therefore investigates both existing initiatives and work with collaborative consumption as well as the future potential and possible challenges for further promotion in a small town context, using Norrtälje town in Sweden as a case study for exploring the topic. In this study, a sharing economy is defined as a socio-economic system enabling consumers to gain access to commonly under-utilized physical assets in collaborative practices of sharing, borrowing, bartering, swapping, renting, redistributing, buying second-hand, repairing and rebuilding goods, instead of consuming new goods and/or owning privately, taking place either via online platforms or through physical infrastructure, possibly in exchange for financial compensation. A mixed method approach, including both qualitative and quantitative methods, was used in this study. The data collection included semi-structured interviews with both sharing economy initiators and the Norrtälje municipality Sustainability strategist, an online survey shared with residents in Norrtälje, as well a qualitative desk-based study. The collected results were then analysed though the lens of a formed theoretical framework, covering the themes of conditions for success and important stakeholders in a sharing economy context, as well as drivers for starting or using these initiatives and possible environmental, social and economic benefits of implementing a sharing economy. The findings showed that 11 initiatives currently exist in Norrtälje, and that the Norrtälje residents generally are very positive towards using sharing economy services. Further, it was found that the municipality is not actively working with collaborative consumption, but has been, and still is, involved in a few sharing economy activities. The findings of this study contribute to discussions on the actual role of the municipality in a sharing economy context, suggesting that the involvement of the municipality indeed is very important in regards to sharing economy initiatives, but that it is unclear from a municipal perspective whether it is actually included in the role of the municipality to promote and work with sharing economy initiatives. The results from this study suggests that the future for sharing economy initiatives in Norrtälje town looks bright. However, some challenges were found in relation to the promotion of a sharing economy in a small town context, including the current political situation not prioritising municipal involvement, the economic situation of the municipality not being able to prioritise municipal involvement, difficulties in understanding the concept among those who work for the municipality, negative mindsets among municipal workers, and lack of funding to existing and possible future initiatives. These challenges might have to be overcome in order for sharing economy initiatives to be able to grow and thrive. Further, this study found that it is believed from a small town municipal perspective it most likely is easier for a larger city to work with sharing economy initiatives, while on the contrary existing scholars suggest that the small town context might indeed be more beneficial for these types of initiatives.

The act of sharing goods and services is not a new or revolutionary concept in any way. In the internet age, the phenomenon of what has been titled the “sharing economy” has emerged, and touched many different industries and researchers around the world. Incumbent industries, operating in traditional manners, are in today’s society experiencing a pressure to transform. The hotel industry, in particular, is facing the tension of the customers’ shifting behavior, from staying at hotels to using accommodation sharing services instead, such as Airbnb. This study therefore seeks to explore how the sharing economy is impacting the hotel market. A question that has guided the research reads; Is the phenomenon, to the hotel industry, an opportunity or a threat? The research can be followed through a conducted explorative case study on the sharing economy’s manifestation in the Swedish hotel market, which encompasses an exploration of how hotel actors are perceiving and reacting to accommodation sharing. The case is based on gathered data from reviewing written material and conducting qualitative, semi-structured interviews with hotel actors, experts on the hotel industry and experts on the sharing economy. The empirical material has been complemented and processed with the transformational pressure theory and competitive strategic approaches in mind, along with having notions drawn from socio-technical transition theory whereas a Multi-Level Perspective approach is applied to discuss the transition the hotel industry is undergoing. This thesis contributes analytically to the research area of the current transformation in the hotel industry, with implications on how traditional hotel actors can adapt to the emergence of the sharing economy. The case study shows how hotel actors in Sweden, being in a currently prosperous state, are alarmingly positive towards the growing phenomenon of accommodation sharing hence they perceive it as an opportunity and a complement to the industry as minor negative financial effects are evident. However, we argue that traditional hotel actors will, after a coming period of recession, truly realize the effects of the accommodation sharing phenomenon. This since the adoption of sharing services is accelerated in a weaker financial landscape. We are of the perception that the phenomenon has resulted in the emergence of a new customer segment, “Mid Stay“ customers. In the study, we conclude that the hotel actors, no matter size or category, risk losing current customers, as well as the opportunity to attract new ones, if they do not transform and adapt to the ongoing change. Accommodation sharing should be perceived as nothing less than a threat that needs to be acted upon soon to remain sustainable in the now thriving hotel industry. However, the sharing economy is not necessarily a threat that needs to, or can, be eliminated, but rather one from which new profitable opportunities are made available for hotel actors to exploit in order to operate in symbiosis with the phenomenon. / Delning av tjänster och produkter har funnits i urminnes tider och har genom åren berört många industrier och forskare världen över. I eran av internet har fenomenet vuxit och kallas idag för “delningsekonomi”. Vissa etablerade industrier, som arbetar på ett mer traditionellt vis, upplever i dagens samhälle ett tryck på anpassning och förändring. En industri, som i synnerhet upplevt detta är hotellindustrin. Resenärer har nämligen förändrat sitt beteende och mer börjat använda sig av delning av bostäder. Denna studie syftar till att utforska hur delningsekonomin påverkar hotellmarknaden. Frågeställningen har utgått från; Är fenomenet ett hot eller en möjlighet för hotellindustrin? För att besvara detta är studien upplagd som en utforskande fallstudie. Syftet har varit att studera delningsekonomins manifestation på den svenska hotellmarknaden och hur aktörer uppfattar och reagerar mot delning av bostäder. Studien är baserad på granskning av insamlat skriftligt material samt från kvalitativa semistrukturerade intervjuer med hotellaktörer, experter inom hotellindustrin och forskare inom delningsekonomi. Det empiriska materialet har alternerats med teorier kring industriellt transformationstryck, konkurrensstrategier och socio-teknisk systemteori där ett multi-nivåperspektiv har applicerats för att analysera förändringen hotellindustrin utsätts för. Denna studie bidrar analytiskt till forskningsområdet inom den pågående förändringen i hotellindustrin med förslag på hur traditionella aktörer kan anpassa sig till delningsekonomins utveckling. Idag är de svenska hotellaktörerna, som befinner sig i en blomstrande affärsmiljö, alarmerande positiva gentemot delning av bostäder. De anser att tjänsten kompletterar utbudet på marknaden med små direkta påvisbara negativa finansiella effekter. Emellertid, argumenterar vi för att efter en oundviklig kommande lågkonjunktur kommer hotellindustrin inse och erfara den negativa effekten av fenomenet med delning av bostäder. Detta orsakat av att delningstjänster ökar i popularitet och adaption under en tid då det finansiella landskapet försämrats. Vi är av uppfattningen att fenomenet har resulterat i etableringen av en ny kundgrupp, vilken vi benämnt “Mid-Stay” kunden. Konklusionen är att hotellen, oberoende av storlek och kategori, dels riskerar att mista sina nuvarande kunder samt möjligheten att attrahera nya om man inte anpassar sig till den dagens verklighet. Enligt vår uppfattning skall delning av bostäder ses som ett så stort hot som föranleder en förändring. Dagens blomstrande industri är sårbar och en framtida anpassning är nödvändig för en fortsatt hållbar utveckling. Delningsekonomin bör för den traditionella hotellindustrin inte ses som ett hot som måste elimineras utan snarare en möjlighet för hotellen att finna nya lönsamma alternativ och leva i symbios med fenomenet.

The joint European electricity production in 2022 was 2.9 PWh where 34.3% of the electricity came from sources of natural gas and coal. However, to be able to achieve the goals of the Paris agreement, greenhouse gas emissions must peak before 2025 and thus call for a rapid decarbonatization. For this, using less energy originating from fossil sources and increasing the use of renewable energy is crucial. One way to decentralize and implement renewable energy is using energy communities. This is also a way for actors to participate in energy trading and to enable collective ownership of local production and storage technology. However, since the electricity grid in Sweden is largely outdated, this poses as a problem for continued electrification. To evaluate if decentralisation of the electricity distribution and production can minimise the load on the national grid, The research institute of Sweden (RISE) has initiated pilot studies to assess the possibility and impact of introducing energy communities in Sweden with the help of KTH for simulations. As part of such a pilot study this thesis focuses on a district in Örebro named Tamarinden, where it is planned to implement a local DC-network to allow sharing of locally PV produced electricity. Through using the Python package Panda Power as well as quantitative analyses in Excel, the thesis aim was to propose a configuration of the standard local distribution grid and analyse the impact from PVs, battery storage as well as the DC-network focusing on grid stability and solar penetration. In addition, an economic feasibility analysis was made. The results showed that an energy community greatly impact the solar penetration and that grid stability improvements could not be determined. This could be due to the choice of production technology, solar PV, as these have peak production during low demand season. Furthermore, a proposition for the local grid configuration was constructed. Nevertheless, the economic feasibility showed that even though the impact on PV penetration is great, the cost of the technology is too high in comparison to savings made in terms of lowered electricity demand. In conclusion, the implementation of such an energy community in Sweden is currently unbeneficial from an economic point of view. / Den europeiska elproduktionen var år 2022 2.9 PWh var av 34.3% härstammade från kol och naturgas. För att uppnå målen i Parisavtalet måste växthusgasutsläppen sluta öka senast 2025 därför krävs snabb avkarbonisering. För att åstadkomma detta måste användandet av fossila energikällor minska och användandet av förnyelsebar energi öka. Ett sätt att möjliggöra denna omställning är genom energigemenskaper. Detta är även ett sätt för aktörer att delta i energimarknaden samt att möjliggöra kollektivt ägarskap av lokal produktions och lagrings teknologier. Då elnätet i Sverige till stora delar är utdaterat skapar detta problematik, för en fortsatt elektrifiering. För att utvärdera huruvida decentralisering av eldistributionen och elproduktionen kan minska belastningen på det nationella distributionsnätet, driver Research institute of Sweden (RISE) tillsammans med KTH pilotstudier för att undersöka möjligheterna och påverkan av att introducera energigemenskaper i Sverige. Som en del av en av pilotstudierna fokuserar denna uppsats på en stadsdel i Örebro som heter Tamarinden, där det är planerat att implementera ett lokalt DC-nätverk för att möjliggöra delning av lokalt producerad el. Genom modellering i Pythons paket Panda Power och kvantitativa analyser i Excel, var uppsatsens mål att presentera en möjlig konfiguration av lokalnätet samt att analysera påverkan från solceller, batteri lagring samt DC-nätverket på nätstabiliteten och solpenetrationen. Ytterligare gjordes en ekonomisk genomförbarhetsanalys. Resultaten visade att en energigemenskap kraftigt påverkar solpenetrationen och att förbättringar av nätstabiliteten inte kunde fastställas. Detta kan bero på valet av produktionsteknik, solceller, eftersom dessa har topproduktion under lågsäsong. Dessutom konstruerades ett förslag för den lokala nätkonfigurationen. Den ekonomiska genomförbarheten visade dock att även om effekten på solcellspenetrationen är stor är kostnaden för tekniken för hög i jämförelse med besparingar i form av sänkt efterfrågan på el. Sammanfattningsvis är genomförandet av en sådan energigemenskap i Sverige för närvarande ofördelaktigt ur ekonomisk synvinkel.

An efficient, functioning IT environment is vital to many companies, even to those not calling themselves IT companies. How to assimilate the IT skills needed and get the IT department to share their knowledge with the rest of the organization can, however, be difficult. The aim of this thesis is to find differences between how a company’s IT department employees and other employees experience and use IT training and IT help functions. The aim is also to identify and make suggestions on what artifacts and help functions can be further developed in order to enhance learning and sharing of IT knowledge. A case study was conducted at the Swedish bank Handelsbanken. The employees’ experiences and use of IT related training, artifacts and help functions were studied through a survey that was complemented by interviews and observations. A Mann-Whitney U test was conducted on the survey answers. The result shows differences between the IT department employees and other employees in three areas: IT introduction, wish for more IT training and frequency in calling the IT help desk. Further, the result indicates that the new employee orientation, the internal handbook, e-support and IT help desk all have room for improvements. / En effektiv, fungerade it-miljö är nödvändig för i stort sett alla företag, även för dem som inte benämner sig själva som it-företag. Hur företagen kan ta till sig de it-kunskaper som behövs och få it-avdelningen att dela med sig av sin kunskap till resten av organisationen, kan dock vara svårt. Syftet med detta examensarbete är att hitta skillnader mellan hur ett företags medarbetare på it-avdelninen och andra medarbetare i organisationen upplever och använder it-utbildning och it-hjälpfunktioner. Syftet är också att identifiera och ge förslag på vilka tjänster och hjälpfunktioner som kan vidareutvecklas för att främja lärande och delning av it-kunskap. En fallstudie genomfördes på Svenska Handelsbanken. Medarbetarnas upplevelser och användning av it-relaterad utbildning, tjänster och hjälpfunktioner studerades genom en enkätundersökning, som kompletterades med intervjuer och observationer. Ett så kallat Mann-Whitney U-test genomfördes på enkätsvaren. Resultatet visar på skillnader mellan it-avdelningens medarbetare och andra medarbetare i organisationen inom tre områden:  it-introduktion, önskan att få mer it-utbildning samt frekvensen i hur ofta de ringer till it-supporten. Resultatet visar också att introduktionen för nyanställda, den interna handboken, e-supporten och it-supporten alla har förbättringsområden.

Since social media is used more today than just a few years ago, it is easier to share our lives to the public in just a few seconds. Social media is easily accessible on smartphones, tablets and computers which allow us users to use them whenever we want. Instagram is an example of a very popular social media today. In this paper we focus on how younger women think about their privacy when using and publishing pictures on Instagram. We have been using a qualitative research method in which ten people were interviewed. All respondents agreed that privacy is important when publishing pictures or videos on Instagram, but there were also some differences between users with public and private accounts. This study’s result demonstrate that previous experience of risk associated with sharing private information and user's purpose of sharing on social media, affects younger women's ways of thinking about their privacy on Instagram. This is because previous experience of risks affects the user's trust towards a social network, which often determines what purpose the user has by sharing. The purpose of sharing may in many cases outweigh the risks associated with the partition itself, when likes, comments, and an increased number of followers encourage the user to continue with its behavior.

Biodiversity surveys conducted by consulting firms generate valuable biodiversity data. However, the full potential of this data remains untapped without proper structuring and integration into a collaborative network of shared data. This thesis addresses the lack of studies exploring data management in biodiversity surveys and the specific requirements for data structuring. The objective of this Bachelor’s thesis is to introduce the concepts of data management in biodiversity surveys and collaborative data sharing, which have gained scientific popularity due to advancements in data-driven technologies and growing public interest in environmental sustainability. Using a qualitative and exploratory approach based on the Design Science Research paradigm, this research draws general conclusions on data management practices in biodiversity surveys and identifies the requirements for new data standards. The findings of this thesis serve as a starting point for ongoing efforts toward establishing a standardised structure for biodiversity survey data. Such a structure would enable meaningful insights through data-driven technologies and facilitate integration into a collaborative network of shared data. By addressing the gap in understanding data management and data standards in biodiversity surveys, this research contributes to the effective utilization of biodiversity data, ultimately supporting the achievement of sustainability goals. / Naturvärdesinventeringar utförda av konsultfirmor i Sverige genererar en betydande mängd biodiversitetsdata. För att utnyttja värdet av denna data fullt ut är strukturerad hantering och öppen samverkan och delning av data inom öppna data-ekosystem avgörande. Genom att organisera och standardisera datan på ett enhetligt sätt blir den mer användbar och kan bidra till att uppnå globala och nationella hållbarhetsmål. Trots behovet finns det brist på studier som fokuserar på datahantering vid Naturvärdesinventeringar och specifikt specificerar kraven för strukturerad hantering av data. Detta kandidatarbete introducerar ämnet datahantering från Naturvärdesinventeringar samt delning av data inom öppna data-ekosystem. Dessa ämnen har blivit alltmer populära inom forskningen på grund av framstegen inom datadrivna teknologier och det ökande allmänna intresset för miljömässig hållbarhet. Med en kvalitativ och utforskande metod baserad på Design Science Research-paradigmet drar denna forskning generella slutsatser om god praxis för datahantering vid Naturvärdesinventeringar samt identifierar krav som behöver uppfyllas för att kunna dela datan inom öppna data-ekosystem. Resultaten av detta arbete utgör en grund för fortsatt arbete mot att etablera en standardiserad struktur för biodiversitetsdata från Naturvärdesinventeringar. En sådan struktur skulle möjliggöra djupare insikter genom datadrivna teknologier samt underlätta integreringen av data inom öppna data-ekosystem. Genom att belysa kunskapsbristen inom datahantering och datastandarder vid Naturvärdesinventeringar bidrar detta arbete till en effektivare användning av biodiversitetsdata och stödjer därmed arbetet med att uppnå hållbarhetsmålen.

The purpose of this work has been to investigate how housing can be designed to be more sustainable and to design a sustainable collective housing based on the information obtained through this work. The concept of sustainability in this report has been divided into two main aspects: ecological and social sustainability. Based on literature studies, our own surveys as well as observations of other collective housing projects and sketch work, a housing has been designed that meets some of our predetermined goals. These goals mainly revolve around the design being: sustainable based on certain chosen aspects, practical to live in, and appealing to people by offering some comfort and respecting the residents’ need for privacy. The literature study includes information about collective housing, the history of collective housing in Sweden, existing implementations of collective housing, surveys, and requirements in BBR (Boverkets byggnadsregler). Subsequently, observations of other collective housing projects have been made to serve as a starting point of the design. The method includes the approach used to achieve the results. This includes the survey and the sketch work that led to the final design. The survey was sent out to and answered by one hundred people and the data received from the seventeen questions have served as a basis for the design of this project. The suggestions for functions that were received by the respondents have been of particular importance to inspire the choice of functions in the final design. Among other things, these led to the choice to include an outdoor gym. Two prototypes of collective housing were profiled during the sketch work, which were then abandoned in the process of designing something that better lived up to the goals of the project. The final design resulted in a building divided in three floors that includes six collective apartments with additional common rooms that are shared between the apartments. The site plan shows two of the designed collective housing buildings sharing a courtyard. In addition to the fact that it has been possible to establish that collective housing has certain implicit positive advantages, certain specific attributes which make a collective more sustainable. The basic benefits of collective housing include that it can reduce social isolation and bring benefits for the environment by reducing our collective consumption and use of space. Specific design choices that have proved to be more sustainable and have been included in this design are: Minimized living space per person and a high number of shared spaces, as well as features in the accommodation that encourage sharing. In order for the accommodation to also take into account people's preferences, the bathrooms have for example been made private. Some compromises have been made in the design of the accommodation in order to appeal to more people, who can hopefully become more open to this form of housing. / Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur boenden kan utformas för att bli mer hållbara, samt baserat därpå gestalta ett hållbart kollektivboende. Begreppet hållbarhet i denna rapport har delats in i två huvudaspekter: ekologisk och social hållbarhet. Utifrån litteraturstudier, egna enkätundersökningar, observationer av andra befintliga kollektiv och skissarbete, har ett boende gestaltats som uppfyller några av våra förutbestämda mål. Dessa mål är att boendet ska utformas för att bli mer hållbart utifrån de valda aspekterna och praktiskt att bo i, samt tilltalande för människor genom att erbjuda viss bekvämlighet och respektera de boendes behov av privatliv. I litteraturstudien omfattar information om kollektivbostäder, kollektivhusens historia i Sverige, existerande implementeringar av kollektiv och enkätundersökningar samt krav i BBR. Därefter har observationer av andra kollektivhus gjorts. Dessa har sedan fungerat som en utgångspunkt för gestaltningen i detta projekt. Vår metod innefattar en egen enkätundersökning samt det skissarbete som ledde till den slutgiltiga gestaltningen. Enkäten har skickats ut till och besvarats av 100 personer. Svaren vi erhöll på de 17 frågorna har fungerat som underlag för resonemang bakom våra beslut i gestaltningsarbetet. De egna förslagen på rum som respondenterna angivit har varit av särskild betydelse som inspiration för valen av rum i bostaden. Bland annat så medförde de valet att inkludera ett utegym. Två prototyper av kollektiv profilerades under skissarbetet vilka senare övergavs för att komma fram till något som bättre levde upp till målen med arbetet. Det slutliga resultatet gav ett kollektivboende i tre våningar som omfattar sex kollektivlägenheter med ytterligare gemensamma rum som delas mellan kollektivlägenheterna i byggnaden. Situationsplanen visar två av det gestaltade kollektivboenden på en delad innergård. Förutom att ha kunnat fastställa att den kollektiva boendeformen har vissa grundläggande positiva fördelar har vi kunnat bestämma vissa specifika attribut som gör ett kollektiv mer hållbart. De grundläggande fördelarna med kollektivt boende innefattar att boendeformen skapar relationer och minskar den sociala isoleringen i samhället och att den ger fördelar för miljön genom att minska människors konsumtion och ytanvändning. Specifika fördelar som har visat sig vara hållbara och som har inkluderats i denna gestaltning innefattar: Minimerad boyta per person och högt antal delade utrymmen samt funktioner i boendet som uppmuntrar till delande. För att boendet även ska ta hänsyn till människors preferenser så har till badrummen exempelvis gjorts privata. Vissa kompromisser har gjorts i boendets gestaltning för att tilltala fler människor, som förhoppningsvis kan bli mer öppna till boendeformen.