With growing awareness of global warming and fear of political instability caused by oil depletion, the need for a society with a sustainable energy system has been brought to the fore. A promising technology often mentioned as a key component in such a system is the fuel cell technology, i.e. the energy conversion technology in focus in this thesis. The hopes and expectations on fuel cells are high and sometimes unrealistically positive. However, as an emerging technology, much remains to be proven and the proper use of the technology in terms of suitable applications, integration with society and extent of use is still under debate. This thesis is a contribution to the debate, presenting results from two fuel cell demonstration projects, looking into the introduction of fuel cells on the market, discussing the prospects and concerns for the near-term future and commenting on the potential use in a future sustainable energy system. Bringing fuel cells to reality implies finding near-term niche applications and markets where fuel cell systems may be competitive. In a sense fuel cells are already a reality as they have been demonstrated in various applications world-wide. However, in many of the envisioned applications fuel cells are far from being competitive and sometimes also the environmental benefit of using fuel cells in a given application may be questioned. Bringing reality to fuel cells implies emphasising the need for realistic expectations and pointing out that the first markets have to be based on the currently available technology and not the visions of what fuel cells could be in the future. The results from the demonstration projects show that further development and research on especially the durability for fuel cell systems is crucial and a general recommendation is to design the systems for high reliability and durability rather than striving towards higher energy efficiencies. When reliability and durability are achieved fuel cell systems may be introduced in niche markets where the added values presented by the technology compensate for the initial high cost. / QC 20100909 / Energy Systems Programme / Clean Urban Transport for Europe / GlashusEtt

Influential actors refer to smart grids as a revamped version of the energy systemwhen they argue for alternative energy pathways, and assign demonstration projects with the task of turning prospects about the future into functional configurations. This thesis explores notions of the smart grid future that are implicitly conveyed in Swedish smart grid strategy and planning documents. The purpose of this thesis is to describe and analyse how a smart grid is assembled in a Swedish demonstration project. Inspired by Science and Technology Studies (STS), it explores this process through interviews, document studies and participant observation. By combining concepts such as sociotechnical imaginaries, material participation and translations, this study sheds light on the negotiations, tensions and struggles at play in the process of making smart grids functional. This study examines how included and excluded users make sense of the smart grid and of their own role in shaping the future. What imaginaries do the actors involved in the project draw on? What materialities take part in shaping the smart grid, and what user engagements are encouraged? The aim of the study is to seek an enhanced understanding of how smart grids are made, of the different forces that shape this process and, ultimately, of the reality of Swedish households as part of a smart grid in the making. This study shows that making a smart grid functional is not as feasible as the smart grid imaginaries suggest, and it finds potential in user engagements that are suppressed within the current market regime, which is primarily arranged around economic incentives. / Inflytelserika aktörer beskriver smarta elnät som ett sätt att modernisera energisystemet och sjösätter demonstrationsprojekt med uppgift att omforma potentiellt omvälvande visioner till fungerande konfigurationer. Denna avhandling undersöker vilka föreställningar om smarta elnät som implicit förmedlas i svenska strategi- och planeringsdokument, och beskriver och analyserar hur dessa visioner påverkar hur ett smart elnät sätts samman i ett svenskt demonstrationsprojekt. Inspirerad av teknik- och vetenskapsstudier (STS) analyserar avhandlingen denna process med hjälp av intervjuer, dokumentstudier och deltagande observation. Genom att kombinera teoretiska begrepp som sociotekniska föreställningar, materiellt deltagande (material participation) och översättningar, undersöker studien de förhandlingar, spänningar och konflikter som inträffar när smarta elnät blir till. Studien belyser också hur inkluderade och exkluderade användare förstår det smarta elnätet och sin egen roll när det gäller att forma framtiden. Vilka föreställningar om framtiden använder sig de aktörer som är involverade i projektet av? Hur inkluderas olika materialiteter i utformningen av det smarta elnätet och vilka typer av användare uppmuntras av den konfigurering som sätts samman i projektet? Syftet med studien är att nå en djupare förståelse för dels hur smarta elnät blir till och de olika krafter som bidrar till denna process, och dels hur svenska hushåll konstrueras som en del av smarta elnät. Studien visar att det är inte så enkelt att skapa fungerande smarta elnät som föreställningarna gör gällande, och den hittar en outnyttjad potential hos användarna vars deltagande dikteras av marknadsmässiga villkor och ekonomiska incitament snarare än ansvar och delaktighet.

Avhandlingen behandlar byggprocesser i södra Sverige som hade ambitionen att åstadkomma lågenergihus liknande den tyska passivhusstandarden. Syftet med avhandlingen är att öka förståelsen för processer i införandet av ett energikoncept. Energikonceptet betraktas som en innovation för användning i en sektor som av många beskrivs som konservativ och inte särskilt mottaglig för innovationer. Byggprocesserna studeras genom att händelser rekonstrueras med hjälp av berät-tande källor såsom intervjuer och protokoll från olika möten. Även observationer har använts där tillfälle funnits. Fokus riktas mot hur arbetet organiserades och beslutsprocessen bakom valet av teknik till konceptet. Även massmedias rapporte-ring om byggprocesserna har studerats och hur deltagarna i byggprocesserna marknadsförde energikonceptet. Införandet av energikonceptet kan förstås som transformationer eller om-formningar. Omformningarna bestod av fem grundläggande aktiviteter som med Hägerstrands tidsgeografiska begrepp kallas: lösgörning, formning, hopsättning, transportering och lagring. Energikonceptet lösgjordes från ett specifikt lokalt sammanhang och transporterades till ett annat där det formades för att passa nya förutsättningar och sattes ihop till ett nytt energikoncept. Det nya energikonceptet lagrades i ett nytt hus. Genom att följa människors och teknikers trajektorier kunde slutsatser angående energikonceptets svagt och starkt kopplade delar dras. De starkt kopplade delarna är byggherrens organisering av arbetet som skulle underlätta en starkare styrning. Sinnliga upplevelser av lagrade energikoncept hade betydelse för användandet. Solfångare visade sig vara en svagt kopplad teknik och behövde teknikbärare för att användas. / This thesis explores building processes in the south of Sweden with the aim to accomplish low energy housing in accordance with the German standard for passive houses. In this thesis, the passive house is regarded as an innovative en-ergy concept which has been introduced to Sweden and to a conservative sector. The purpose of the study is to provide an understanding of processes in the im-plementation of an innovation for energy-saving dwellings. The process is recon-structed with data from interviews, minutes, articles, reports, etc, and presented as stories of different sequences including how the housing projects were organised, how the energy concept was established among the participants, how decisions were made and what messages were presented about the energy concept in mass media. The energy concept is followed in a process of transformation where it was subject to five fundamental acitivites: decomposition, moulding, composition, transportation and storage. The concepts originate from a time-geography per-spective, founded and developed by the Swedish geographer Torsten Hägerstrand. The energy concept was decomposed at a specific local context and transported to another, where it was moulded and composed into a new energy concept. The new energy concept was stored in a new setting. By following the trajectories of peo-ple and technologies, conclusions about the energy concept can be drawn. The building proprietors chose less conventional ways of managing the building proc-ess in order to have more control. The projects were started by people who them-selves had their own experience of passive houses. Solar collectors were loosely coupled to the energy concept and needed technology carriers.