The aim of this study is to investigate several aspects of representation in textbooks for religious science in Swedish upper secondary schools. Three textbooks written by different authors, published by different publishers, and all published after the current curriculum took effect in 2011 have been investigated. The study attempts to determine the space the different religions are given in the textbooks, whether the religions are presented as bound or flexible belief systems and whether there is a bias towards Christianity in the textbooks. The method used for this study was a qualitative content analysis that also quantified parts of the material.  The theory used throughout the study is Robert Jacksons interpretative approach. This theory aims to provide tools to make religious education more representative. These tools have in turn been applied in the analysis of the textbooks. The results of the study show that Christianity more often than not is given more space in the textbooks. In regard to whether the religions are presented as bound or flexible belief systems it was determined with the help from Jacksons interpretive approach that they are presented as bound belief systems. The final question to be answered was whether the textbooks show a bias towards Christianity, and the result showed that they do but this can also be credited to the curriculum for religious science in upper secondary school in Sweden.

Religionsämnet har genomgått stora förändringar under de senaste decennierna i Sverige. Det har utvecklats från att vara en konfessionell undervisning i kristendom till en icke-konfessionell undervisning om olika religiösa och icke-religiösa livsåskådningar. Denna förändring har inneburit att lärare måste anpassa sina undervisningsmetoder för att uppfylla objektivitetskravet, det vill säga att undervisning i ämnet religion ska vara opartisk, mångsidig och saklig. Samtidigt ska elevers individuella åsikter och erfarenheter respekteras. Denna anpassning av religionsundervisningen utgör en didaktisk utmaning för lärare som kräver en noggrann planering av vad, varför och hur ska läraren undervisa i religionsämnet. Denna studie syftar på att undersöka hur lärarens religionskunskaper påverkar undervisningen i religionsämnet på låg- och mellanstadiet, samt vilka de didaktiska utmaningarna är som lärare möter i undervisning och val av religionsläromedel.Studien har genomförts med en kvalitativ intervjumetod, där åtta lärare som undervisar i religionsämnet, både på låg- och mellanstadiet, har intervjuats. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med hjälp av tematisk analys. I tidigare forskning av studien presenteras forskningar om lärarens kunskaper och roll i religionsundervisning, religionsläraruppdraget, lärarens inställning till religionsämnet, didaktiska frågor, religionsämnets syfte och uppdrag samt religion i läromedel. Tidigare forskning har visat att religionskunskapsämnet kan vara ett känsligt ämne och att en del lärare känner sig obekväma med att undervisa i ämnet. Studiens teoretiska ramverk bygger på Robert Jacksons (2009) tolkande ansats, didaktik och fenomenologiska religionsdidaktik som perspektiv på religionsundervisning.Studiens resultat visar att majoriteten av de intervjuade lärarna har en positiv inställning till religionsämnet och inte upplever några rädslor inför att undervisa i ämnet. De anser att religioner har betydelse för att kunna förstå samhällsutveckling och förändring. Resultatet visar också att lärarna inte är medvetna om vilka specifika didaktiska utmaningar som de kan ställas inför i undervisningen. Däremot är de medvetna om generella utmaningar, som till exempel att göra religionsämnet mer engagerande och meningsfullt, så att ämnet inte upplevs som torrt och tråkigt, att skapa ett tryggt och tolerant klassrumsklimat och att använda lämpliga läromedel och arbetsformer i undervisningen. Vidare har det även visat sig att val av läromedel med relevant och korrekt innehåll har vari en utmaning för en del av de deltagande respondenter. Detta eftersom en stor del av läromedlen har fel fakta på en eller flera platser, vilket i sin tur påverkar undervisningen.

Abstract   This study aims to investigate students' perspectives on three teaching methods within the subject of religious education at upper secondary school: factual teaching, discussions, and meetings with religious representatives. Employing a deductive approach and utilizing Robert Jackson's interpretive approach as the primary theoretical framework, the study explores students' own experiences with these methods. The theory of safe space is employed to further analyse students' perceptions of discussions and their application in secondary education. Research questions delve into how Jackson's interpretive approach can shed light on students' interpretations and how the concepts of Safe and Brave Space can elucidate students' views on discussions as a teaching method. Data are gathered through focus group interviews and analysed using thematic analysis according to Bryman. The results suggest that students' statements align with Jackson's interpretive approach, and that a blend of factual teaching, discussions, and meetings with religious representatives fosters diversity while avoiding the homogenization of religions. Moreover, the results indicate that students yearn for open discussions on contemporary issues, provided they occur in a secure environment to prevent conflicts. The didactic relevance of this study extends to all religious educators, offering insights into student perspectives regarding current teaching methods. Keywords: Religious education, The interpretive approach, Safe space, classroom discussions, teaching strategies