Marknadsföringens utveckling har gjort att det idag är svårt för företag att nå fram till sina kunder via reklam. Företag måste därför hitta nya sätt för att differentiera sig. Ett sätt är genom förpackningen och därför ökar förpackningens betydelse.

More intense competition has meant that companies have to take new measures to cope on the modern market. Therefore, many companies choose to change their brand in some way. This is called rebranding and is however a risky process. To reduce the risk companies can hire external parties in form of design agencies. The purpose of this study is to investigate which factors that are required to achieve a successful rebranding, when carried out in collaboration with an external agency. The study will do so by asking the question "What are the success factors of a rebranding when carried out in collaboration with an external agency?". To do so the researchers assumed a qualitative case study where semi-­structured interviews have been implemented. The empirical data gathered was then analyzed using theories covering the areas of rebranding, internal marketing, and previous research on the cooperation between agency and company. The conclusions of this study shows that one success factor is found in the fact that agencies has greater experience of rebranding, compared to most companies. Another success factor is the outside perspective agencies add, which enables the companies to see new aspects of their brand. Companies should involve employees in the process to the point of collecting their opinions before the work begins, but the study shows that there should only be a few people involved in the actual rebranding process to achieve good results. The best result is  achieved when all final decisions are made by the company, the agency should only come up with guidelines and suggestions.

Syftet med den här uppsatsen är att med designaktivism som perspektiv undersöka hur den etniska mångfalden inom designbranschen ser ut i Sverige och hur några etablerade designbyråer jobbar med mångfaldsfrågan. Den är avsedd att bidra till en reflektion av hur det i sin tur påverkar skapandet  som delas med samhället.  Det empiriska materialet samlades in genom metoderna kvantitativ innehållsanalys och kvalitativ intervju. I undersökningarna ingick det totalt femton designbyråer i den kvantitativa undersökningen för att sedan avgränsas till fem byråer för intervjuer. För räkningen av mångfalden på designbyråerna användes Hübinettes definition av synliga minoriteter. Studiens resultat och analys visar att mångfald, specifikt etniskt mångfald, är ett stort problem inom designbranschen som behöver belysas och aktivt arbetas med. Normen inom designbranschen är vit och branschen är alltså väldigt homogen. De designbyråerna som intervjuades har börjat aktivt arbeta med etniskt mångfald, genom utbildning, positiv särbehandling i rekryteringsprocessen, samarbete med organisationer med bred mångfald och att aktivt vända sig till målgruppen som inte är en del av normen. De har sett många fördelar med etnisk mångfald – det bidrar till variation i perspektiv, tankar och ökning av idéer och uttryck. Men förändringarna sker långsamt och en del av det har med designskolorna att göra. Designskolorna är väldigt vita och utbudet av personer av annan etnicitet är litet.

<p>Marknaden för designbyråerna kan beskrivas som förändrad utifrån globaliseringens effekter, den krympta nationella marknaden och designbyråernas minskade upptagningsområde. De för uppsatsen utvalda objekten får problem då det som de erbjuder idag inte räcker. För att på ett konkurrenskraftigt sätt bemöta de nya förändringarna på marknaden och i omvärlden krävs ett erbjudande som levererar något utöver själva produkten eller tjänsten, vilket då i denna uppsats ses utifrån designbyråns organisatoriska form. Objekten i uppsatsen utgörs av små designbyråer som är enmansföretag.</p><p>Avsikten med denna uppsats är visa för verksamheter som de undersökta objekten eller liknande verksamheter hur dessa kan verka på marknaden och skapa långsiktig tillväxt. Detta ses utifrån deras marknadsföringsstrategier som ur ett organisatoriskt perspektiv analyseras och utvärderas.</p><p>Uppsatsen görs utifrån en kvalitativ flerfallsstudie där ansikte mot ansikte intervjuer genomförs med tre stycken designbyråer. Dessa intervjuas angående sina verksamheter utifrån en frågeguide som byggts upp utifrån de utvalda teorierna. Teorierna har också ställts samman till en syntes som beskriver det tillvägagångssätt som uppsatsen ämnar visa på som det sätt som kan ge designbyråerna långsiktig tillväxt.</p><p>Det framkommer att byråerna till stor del arbetar så som teorierna och uppsatsens syntes beskriver, dock är resultaten inte jämbördiga för samtliga objekt och inte heller anses något av de undersökta objekten vara fullständiga i sitt utförande. Vidare ses fem faktorer som kan hjälpa designbyråerna att förbättra sin verksamhet och uppnå en långsiktig tillväxt. Dessa faktorer visar på brister i arbetssättet för att skapa värde, avsaknad av engagemang att skapa höginvolverade kunder, avsaknad av double-loop inlärning, förståelse för vilken miljö designbyråerna verkar i och att ett för standardiserat arbetssätt används.</p>

Marknaden för designbyråerna kan beskrivas som förändrad utifrån globaliseringens effekter, den krympta nationella marknaden och designbyråernas minskade upptagningsområde. De för uppsatsen utvalda objekten får problem då det som de erbjuder idag inte räcker. För att på ett konkurrenskraftigt sätt bemöta de nya förändringarna på marknaden och i omvärlden krävs ett erbjudande som levererar något utöver själva produkten eller tjänsten, vilket då i denna uppsats ses utifrån designbyråns organisatoriska form. Objekten i uppsatsen utgörs av små designbyråer som är enmansföretag. Avsikten med denna uppsats är visa för verksamheter som de undersökta objekten eller liknande verksamheter hur dessa kan verka på marknaden och skapa långsiktig tillväxt. Detta ses utifrån deras marknadsföringsstrategier som ur ett organisatoriskt perspektiv analyseras och utvärderas. Uppsatsen görs utifrån en kvalitativ flerfallsstudie där ansikte mot ansikte intervjuer genomförs med tre stycken designbyråer. Dessa intervjuas angående sina verksamheter utifrån en frågeguide som byggts upp utifrån de utvalda teorierna. Teorierna har också ställts samman till en syntes som beskriver det tillvägagångssätt som uppsatsen ämnar visa på som det sätt som kan ge designbyråerna långsiktig tillväxt. Det framkommer att byråerna till stor del arbetar så som teorierna och uppsatsens syntes beskriver, dock är resultaten inte jämbördiga för samtliga objekt och inte heller anses något av de undersökta objekten vara fullständiga i sitt utförande. Vidare ses fem faktorer som kan hjälpa designbyråerna att förbättra sin verksamhet och uppnå en långsiktig tillväxt. Dessa faktorer visar på brister i arbetssättet för att skapa värde, avsaknad av engagemang att skapa höginvolverade kunder, avsaknad av double-loop inlärning, förståelse för vilken miljö designbyråerna verkar i och att ett för standardiserat arbetssätt används.

<p>Many design agencies and designers like to see design as a longtime strategic investment for any company. However, knowledge of design as a strategic resource depends on ones professional background and ones knowledge of design as such. It is common today that clients meet design agencies and therefore design with a certain skepticism concerning its role in the company. Within the prodctdevelopment-process the company’s different functions meet. Those are people differing in education, background and knowledge. This fact and the differing visions concerning design lead to gaps within the cooperation between design agency and their client.</p><p>This study’s aim was to explain these gaps from the industrial design agency’s perspective.Especially when the cooperation intends to strengthen the client’s brand through product design. We tried to gain insight in the design agencies’ working-process and their attitude towards cooperation and their clients through case studies. Three design agencies in the greater Stockholm area were chosen and interviews were made in November 2007. The collected data was then mainly analyzed through gap analysis. The study shows that the contact between design agency and the client’s management level</p><p>plays a vital role in preventing the management gap. This gap is a result of differing visions of the design service and can lead to different levels of ambition between the partners. By taking this gap into consideration early on, the design-agency can access important</p><p>information about the client’s company and design can be used efficiently as a strategic resource. In addition to that the project’s brief influences the quality of the cooperation strongly.</p><p>The interpretation of brand values to design features is reason for communication-problems between agency and client. Visualizing of ideas, early prototyping and regular meetings can help minimizing this gap. However, a basic condition for successful brand communication is the client’s internal organization. It is vital that Marketing and Research and Development find a common language in order for the design project to become a success.</p>

Many design agencies and designers like to see design as a longtime strategic investment for any company. However, knowledge of design as a strategic resource depends on ones professional background and ones knowledge of design as such. It is common today that clients meet design agencies and therefore design with a certain skepticism concerning its role in the company. Within the prodctdevelopment-process the company’s different functions meet. Those are people differing in education, background and knowledge. This fact and the differing visions concerning design lead to gaps within the cooperation between design agency and their client. This study’s aim was to explain these gaps from the industrial design agency’s perspective.Especially when the cooperation intends to strengthen the client’s brand through product design. We tried to gain insight in the design agencies’ working-process and their attitude towards cooperation and their clients through case studies. Three design agencies in the greater Stockholm area were chosen and interviews were made in November 2007. The collected data was then mainly analyzed through gap analysis. The study shows that the contact between design agency and the client’s management level plays a vital role in preventing the management gap. This gap is a result of differing visions of the design service and can lead to different levels of ambition between the partners. By taking this gap into consideration early on, the design-agency can access important information about the client’s company and design can be used efficiently as a strategic resource. In addition to that the project’s brief influences the quality of the cooperation strongly. The interpretation of brand values to design features is reason for communication-problems between agency and client. Visualizing of ideas, early prototyping and regular meetings can help minimizing this gap. However, a basic condition for successful brand communication is the client’s internal organization. It is vital that Marketing and Research and Development find a common language in order for the design project to become a success.