<p>Begreppet kundlojalitet förknippas oftast med att ett företag har skaffat sig återköpare. En återköpare kan fås på många olika sätt. I uppsatsen behandlas fem kategorier som alla har gemensamt att de leder till just återköp från kunden. Dessa är Bytesbarriärer, Kundlojalitetsprogram, Informationssamlande om kunden, Samarbete med kunden samt Villkorslöst bemötande av kundens krav. Författaren har konstruerat en bild av hur kategorierna teoretiskt påverkar varandra. </p><p>Utgångspunkten för kundlojalitet är bytesbarriärer som endast definierar återköpare. Därefter menar författaren att kundlojalitet blir en fråga om antingen belöningar för återköp eller att kunden aktivt får vara med och påverka företagens beslut. Frågan som ställs är huruvida denna uppdelning är riktig och, om så är fallet, undersöka vilka kategorier som de undersökta företagen anser leder till kundlojalitet.</p><p>Empiriinsamlingen skedde genom en kvantitativ enkät som ifylldes på plats av 50 detaljhandelsföretag. Resultatet visar att detaljhandelsföretagen ser Bytesbarriärer, Kundlojalitetsprogram samt Villkorslöst bemötande som de kategorier där återköpare kan bli lojala kunder. Kategorierna Informationssamlande och Samarbete rangordnas lågt och anses därmed inte leda till kundlojalitet. </p><p>Därmed visar undersökningen att företagen ser samma skillnader som författaren såg. Uppdelningen anses därför relevant. Det framkommer dessutom att detaljhandeln ser lojala kunder som något mer än bara en kund som gör återköp. Tidigare har detta beskrivits enbart med bytesbarriärer men resultatet från uppsatsen innebär att författaren kan förtydliga det till:</p><p>”Kundlojalitet innebär att kunden belönas för sina återköp och på grund av detta blir lojal mot företaget”</p>

Begreppet kundlojalitet förknippas oftast med att ett företag har skaffat sig återköpare. En återköpare kan fås på många olika sätt. I uppsatsen behandlas fem kategorier som alla har gemensamt att de leder till just återköp från kunden. Dessa är Bytesbarriärer, Kundlojalitetsprogram, Informationssamlande om kunden, Samarbete med kunden samt Villkorslöst bemötande av kundens krav. Författaren har konstruerat en bild av hur kategorierna teoretiskt påverkar varandra. Utgångspunkten för kundlojalitet är bytesbarriärer som endast definierar återköpare. Därefter menar författaren att kundlojalitet blir en fråga om antingen belöningar för återköp eller att kunden aktivt får vara med och påverka företagens beslut. Frågan som ställs är huruvida denna uppdelning är riktig och, om så är fallet, undersöka vilka kategorier som de undersökta företagen anser leder till kundlojalitet. Empiriinsamlingen skedde genom en kvantitativ enkät som ifylldes på plats av 50 detaljhandelsföretag. Resultatet visar att detaljhandelsföretagen ser Bytesbarriärer, Kundlojalitetsprogram samt Villkorslöst bemötande som de kategorier där återköpare kan bli lojala kunder. Kategorierna Informationssamlande och Samarbete rangordnas lågt och anses därmed inte leda till kundlojalitet. Därmed visar undersökningen att företagen ser samma skillnader som författaren såg. Uppdelningen anses därför relevant. Det framkommer dessutom att detaljhandeln ser lojala kunder som något mer än bara en kund som gör återköp. Tidigare har detta beskrivits enbart med bytesbarriärer men resultatet från uppsatsen innebär att författaren kan förtydliga det till: ”Kundlojalitet innebär att kunden belönas för sina återköp och på grund av detta blir lojal mot företaget”

<p>I samband med att projektet Tryggare Kalmar startade, har debatten angående betalningsmedel blivit aktuell. Tryggare Kalmar är ett projekt som drivs av banker, handlare och polisen där de tillsammans vill minska kontanthanteringen i samhället för att ge en tryggare arbetsmiljö för anställda. Dock är inte alla övertygade om att en minskad kontanthantering är den optimala lösningen, då båda betalningsmetoderna har sina för - och nackdelar. I denna studie strävar vi efter att undersöka vad som påverkar butikers val av betalningsmetoder samt hur deras förväntningar på framtiden ser ut. Genom en kvalitativ studie har vi genomfört 14 intervjuer riktade till butiker inom detaljhandel samt till drivande nyckelaktörer som kan tänkas påverka valet av betalningsmetoder i butiker. I vårt empiriska material har vi kunnat se både mönster och avvikelser som vi ansett vara intressanta att ta del av.</p>

No description available.

Denna uppsats behandlar kompetens och kompetensförsörjning inom detaljhandeln. Uppsatsen grundas i ett samarbete med Regionförbundet södra Småland efter ett uppdrag förbundet har tilldelats av regeringen. Detaljhandeln tycks vara den bransch som idag växer starkast i Kronobergs län. Det verkar även finnas ett förändrat kompetensbehov för butikssäljare inom detaljhandeln, i och med att konkurrensen ökar. Syftet var att skapa en bild av vilket förhållningssätt butikschefer i Kronobergs län har till kompetens och kompetensförsörjning, vad gäller butikssäljare i detaljhandeln. För att uppnå syftet med studien konstruerades två frågeställningar som löd: Hur uppfattar butikschefer kartläggning och behovsanalys i relation till kompetens för butikssäljare? Hur förhåller sig butikschefer till kompetensutveckling för butikssäljare? Syftet uppfylldes med hjälp av sex kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. Studien visade framförallt att formell utbildning ses som en mindre betydelsefull kompetens för butikssäljare. Dessutom framträdde fenomenet magkänsla som en betydande faktor i samband med kompetens och kompetensförsörjning för butikssäljare inom detaljhandeln.

I samband med att projektet Tryggare Kalmar startade, har debatten angående betalningsmedel blivit aktuell. Tryggare Kalmar är ett projekt som drivs av banker, handlare och polisen där de tillsammans vill minska kontanthanteringen i samhället för att ge en tryggare arbetsmiljö för anställda. Dock är inte alla övertygade om att en minskad kontanthantering är den optimala lösningen, då båda betalningsmetoderna har sina för - och nackdelar. I denna studie strävar vi efter att undersöka vad som påverkar butikers val av betalningsmetoder samt hur deras förväntningar på framtiden ser ut. Genom en kvalitativ studie har vi genomfört 14 intervjuer riktade till butiker inom detaljhandel samt till drivande nyckelaktörer som kan tänkas påverka valet av betalningsmetoder i butiker. I vårt empiriska material har vi kunnat se både mönster och avvikelser som vi ansett vara intressanta att ta del av.

Digitaliseringens framfart har inneburit att användningen av Big Data-analyser har ökat. I takt med digitaliseringens framfart har kraven på datasäkerhet och skydd av personlig integritet ökat. GDPR trädde i kraft 2018 och ställer hårdare krav på hantering av personuppgifter och kunddata. GDPR syftar till att skydda människors integritet och personuppgifter. En av de branscher som hanterar stora mängder data och använder sig av Big Data-analyser för att nå insikter om sina kunder är detaljhandeln. Men för att användningen av Big Data-analyser skall nå sin fulla potential måste den användas upprepade gånger för olika ändamål, medan GDPR föreskriver att kunddata inte får användas för olika syften och ändamål. Syftet med studien är att undersöka och beskriva hur detaljhandelsföretag anpassar sin datahantering till de krav som GDPR ställer. För att undersöka frågeställningen har vi använt oss av en kvalitativ ansats. Vid insamlingen av data har vi genomfört intervjuer, vilka sedan har analyserats genom en tematisk analys. Resultatet i vår studie visar att GDPR har påverkat detaljhandelns hantering av kunddata. Insamlingen har påverkats genom att den blivit mer strikt och genom att inköp av extern kunddata har upphört. Analys av kunddata har påverkats genom ytterligare steg i processen vid behandling samt genom en restriktivare tillgång till databaser och data som används för analys. Aggregering av kunddata har förändrats genom att datakällorna som används har förändrats. Lagringen av kunddata har förändrats då en integrationslösning har skapats som möjliggör radering av lagrad kunddata i olika databaser.

Att det förekommer hög personalomsättning inom detaljhandeln är ingen nyhet. Det är både kostsamt och bidrar till ett försämrat arbetsklimat för de anställda. Studiens syfte har varit att beskriva hur arbetsledarens roll för effektiv styrning kan påverka medarbetarnas upplevda arbetstillfredsställelse inom ett varuhus i detaljhandeln genom variablerna “feedback från arbetsledare” samt “förtroende mellan arbetsledare och medarbetare”. För att besvara studiens syfte användes en kvantitativ forskningsmetod i form av en enkätundersökning som skickades ut till ett utvalt varuhus som är verksamma inom detaljhandeln. Undersökningsenheten består av 53 anställda varav 28 stycken deltog. Resultatet visar att feedback från arbetsledare inte har lika stor påverkan på medarbetarnas arbetstillfredsställelse som förtroende mellan arbetsledare och medarbetare. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att arbetsledaren har en viktig roll att fylla. Medarbetarna uppskattar den feedback som kommer från arbetsledaren men den upplevs som ojämnt fördelad där vissa får feedback och andra inte. Det är av stor vikt att snabbt skapa och upprätthålla förtroende mellan arbetsledare och medarbetare för att uppnå arbetstillfredsställelse och detta kan göras smidigt genom internrekrytering av arbetsledare, där en befintlig relation och förtroende finns.

Butiker använder många olika hjälpmedel för att attrahera sina kunder. Ett av dessa hjälpmedel är butikens skyltfönster vars uppgift är att vara butikens ansikte utåt (Ekberg, 2010). Om man lyckats bygga upp ett unikt skyltfönster som lockar in kunderna i butiken har skyltfönstrets uppfyllt sitt syfte och butiken har samtidigt skapat ett konkurrensmedel. För att bygga upp ett bra skyltfönster krävs det kunskap inom ämnet exempelvis färgkulörers kopplingar till känslor och uppbyggnad av olika teman. Ett skyltfönster behöver inte endast vara uppbyggt som ett traditionellt skyltfönster, med ett öppet skyltfönster låter man hela butiken attrahera de förbipasserande kunderna. Syftet med vår studie var att jämföra traditionella skyltfönster och så kallade öppna skyltfönster inom detaljhandeln för att klargöra skillnaden mellan de olika utförandena av skylfönster. Vi har utfört kvalitativa intervjuer med butikspersonal från Gina Tricot, Bik Bok och Jolina för att öka förståelsen kring hur butikerna jobbar med skyltfönster samt hur de påverkar butikens attraktion. Vi har även utfört en kvantitativ undersökning för att undersöka vilket skyltfönster som attraherar kunderna mest. Vid analys av vår datainsamling och med hjälp av AIDA modellen visade vårt resultat att en kombination av ett traditionellt och ett öppet skyltfönster skulle vara mest attraktivt att använda sig av enligt butikerna. Detta hade gjort att kunderna kan uppmärksamma och få inspiration av enskilda produkter i ett traditionellt skyltfönster samtidigt som de får en inblick i butiken genom det öppna skyltfönstret / Program: Butikschef, textil och mode

E-commerce is challenging the traditional trade in physical stores. Sales growth in the consumer goods trade has stopped while e-commerce continues to grow. Companies can use customer experience strategies in response to the challenge of remining profitable and avoiding a so-called store death. From a retail perspective, this study investigated how companies use customer experiences in physical stores. The study has identified several customer experience strategies applied by the companies but also why they chose to apply these strategies. It appears that the staff has a significant importance in the store and is likely to be an important factor as to why customers continues to buy their fashion goods in physical stores. / E-handeln utmanar den traditionella handeln i fysiska butiker. Omsättningstillväxten i sällanköpsvaruhandeln har avstannat samtidigt som ehandeln fortsätter att växa. Företagen kan använda kundupplevelsestrategier som svar på utmaningen för att återstå lönsamma och undvika en så kallad butiksdöd. Den här studien har utifrån ett detaljhandelsperspektiv undersökt hur företag använder kundupplevelser i fysiska butiker. Studien har identifierat flertalet kundupplevelsestrategier tillämpade av företagen men också varför de valt att tillämpa dessa strategier. Det framkommer att personalen har en väsentlig betydelse i butiken och torde vara en viktig faktor till varför kunder fortfarande fortsätter att handla sina modevaror i fysiska butiker.