« Concernant l’expérience esthétique, le philosophe se doit donc de comprendre de quoi il y a expérience » déclare J. Dewey et c’est sur la base de son enquête que nous tenterons dans la première partie de notre recherche, de répondre à cette injonction. Il s’agira d’abord de comprendre les exigences, les difficultés et les enjeux de cette conception de l’expérience esthétique saisie dans sa continuité avec l’expérience ordinaire. On ne peut concevoir l’expérience esthétique comme une entité séparée de l’expérience ordinaire, mais on ne peut non plus en galvauder la spécificité en la diluant dans le flux de nos expériences. Radicale, l’esthétique de Dewey l’est aussi en ce qu’elle invite à ne plus dissocier l’esthétique et l’artistique, la contemplation et la pratique, la réception et la création, mais cherche plutôt à saisir la continuité qui relie ces distinctions abstraites au sein d’une même expérience vivante. C’est à la portée critique de cette reconstruction d’une expérience unifiée que nous consacrerons la deuxième partie de cette recherche. Enfin, radicale, l’esthétique pragmatiste l’est à un troisième titre en ce qu’elle refuse les fictions paresseuses de l’intériorité pour comprendre l’individualité du sujet esthétique qu’il soit créateur ou récepteur. L’expérience esthétique apparaît bien à la fois comme l’expérience la plus individuelle et la plus accomplie, mais son individualité ne présuppose pas l’existence d’un individu pensé comme un atome isolé. Ainsi, ce que Dewey nous invite à repenser et à reconstruire c’est le lien mouvant qui unit l’individu et la société démocratique. / « To esthetic experience, then, the philosopher must go to understand what experience is. » J. Dewey claims and the first part of our research will rest on Dewy's inquiry on experience in an attempt to comply with his injunction. To begin with, we will endeavour to understand what are the requirements, the difficulties and the possible gains of this conception of aesthetic experience, which is described as closely connected to commonplace experience. Aesthetic experience can not be conceived as separate from commonplace experience, but neither should its specificity be lessened by dilution in the general flow of human experience. Dewey's aesthetics is also radical in that he argues against the distinction between the aesthetic and the artistic, between the artist's creativity and the audience's contemplation, between creation and appreciation. To the contrary, he attempts to take hold of what relates the two facets of the artistic process and to merge them into one and the same living experience. The second part of our research will be devoted to uncovering the critical scope of this reconstruction of experience. To proceed further, the radical quality of pragmatist aesthetics can be found in its refusal of the lazy fictions of the inner self and in its attempt to understand the individuality of the aesthetic subject, whether creator or recipient.Aesthetic experience is revealed as the most individual and fulfilled experience; on the other hand its uniqueness in no way requires the existence of an individual conceived of as an isolated atom. Thus, what Dewey suggests is that we reconsider and rebuild the fluctuating link that unites individuals and democratic society.

No description available.

This dissertation examines the link between cooking and learning. It first examines John Dewey’s pedagogical philosophy in which he asserts that the kitchen laboratory was an ideal learning environment to teach and learn about a broad range of subjects, an illustration of Dewey’s philosophical notions about true experiential education. Second, there is an examination of a Home Economic Department and its historical role in teaching cooking which introduces the issues of cooking and learning in the post secondary, higher education context. Finally to determine whether Dewey’s kitchen-based pedagogical approach applied in higher education, a pedagogical experiment was undertaken in which cooking was integrated into a college-level humanities course on food and culture. Reported as a case study, the ‘experiment’ was to recreate Dewey’s University of Chicago Laboratory School’s curriculum with 28 college-aged students in a kitchen laboratory at the University of Vermont. This qualitative research yielded results that suggest that Dewey’s methodology is a highly effective pedagogy at the college level and enhances students’ learning about the role of food in their own and in other cultures. Finally, these findings make the case for including more interdisciplinary, experientially based learning opportunities in higher education, generally, and for using food laboratories as a site for such learning opportunities.

This thesis identifies the convergence between John Dewey's ideas regarding the public and the evolution of law enforcement practices. There are four areas covered, those being responses to major shifts in cultural activities and assumptions, learning as continuous, Dewey's ethics and the role of discretion in law enforcement, and community as participatory and inclusive. Dewey's ideas in these four areas are explained and examples are provided that demonstrate the convergence. Particular attention is given to the changes brought about by the migration from the professional model to the community policing model. The thesis also claims that both models are necessary for law enforcement to have a sufficient repertoire to provide their services and that deciding which model to use should be based on what the task is. It also states that law enforcement should be open to future developments that can improve how law enforcement services are provided.

Den här uppsatsen behandlar hur elevers reflekterande kring en utveckling inom ett ämne från årskurs sex till årskurs nio ser ut. Materialet består av ett inspelat material från vårterminen 2009. Skolan som eleverna har gått på är en friskola som arbetar utifrån portfoliometoden. Inom portfoliometoden är reflektion ett viktigt verktyg som eleverna ska använda sig av. I skolans kursplaner står det att elever ska kunna reflektera kring bland annat sin egen utveckling vilket också är syftet med den uppgift eleverna har fått i det granskade materialet. Jag har försökt att fånga elevernas reflektioner i ett analysschema som jag konstruerat utefter John Deweys teori och analys av reflektionen. Det jag tycker mig se är att eleverna har en bra förmåga att reflektera och de verkar vana med verktyget. De flesta verkar ställa sig frågan varför de gjort som de gjort och försöker komma på förslag genom tidigare erfarenheter och dra slutsatser därefter. / 2010ht4687

Syftet med vår uppsats är att undersöka hur olika lärare inom grundskolan kan organisera och planera ett ämnesintegrerat arbetssätt och hur det ämnesintegrerade arbetssättet kan främja elevernas lärande och utveckling. Bakgrunden är att samhället har utvecklats och blivit styrt av mål, resultat och individualisering. Vilket har gjort samhället till ett kunskapssamhälle som i sin tur påverkat lärarrollen. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. Vi har genomfört en kvalitativ studie med metoden intervjuer. Intervjuerna genomfördes på fyra olika skolor med åtta pedagoger, varav en av intervjuerna var en gruppintervju på tre personer. Av resultatet framgår det att lärarna anser att eleverna i ett ämnesintegrerat arbetssätt får en bredare kunskap som kan bidra till att eleverna blir självständiga och trygga samhällsmedborgare.

This thesis identifies the convergence between John Dewey's ideas regarding the public and the evolution of law enforcement practices. There are four areas covered, those being responses to major shifts in cultural activities and assumptions, learning as continuous, Dewey's ethics and the role of discretion in law enforcement, and community as participatory and inclusive. Dewey's ideas in these four areas are explained and examples are provided that demonstrate the convergence. Particular attention is given to the changes brought about by the migration from the professional model to the community policing model. The thesis also claims that both models are necessary for law enforcement to have a sufficient repertoire to provide their services and that deciding which model to use should be based on what the task is. It also states that law enforcement should be open to future developments that can improve how law enforcement services are provided.

Dewey provides a rich context in which to develop an understanding of education as growth. By developing an understanding of education as growth, educational research can be incorporated into that context so that a more comprehensive model of education may be considered. Education as growth suggests that education is about progress rather than end states. The knowledge and skills of inquiry must be understood as part of an interconnected whole that includes the physical, social, and intellectual growth of the individual and the community. The role of inquiry in the development of concepts and habits that foster the intellectual and cultural growth of the individual and community are discussed. The work of researchers on math learning disabilities is presented and examined in light of Dewey’s concepts of growth and inquiry so that the educational needs of students with math learning disabilities might be included in a model of education. The quality of the educational experiences of students with math learning disabilities has significant implications for the growth and development of all students, parents, teachers, researchers, and the community. / Thesis (Master, Education) -- Queen's University, 2009-04-16 19:58:52.504

Sverige är ett demokratiskt land där demokratiska värderingar står som grund. Det är inget undantag att skolan ska följa samma anda och ses som en medproducent av elever som förstår och kan använda sig av ett demokratiskt synsätt. Framtiden är inte bara de vuxnas utan vårt samhälles barn är de som ska verka och leva i den. I skolans värld yttrar sig demokrati som elevinflytande och delaktighet i elevernas eget lärande. Utmaningen består i att skolan ska leva upp till kraven i styrdokumenten trots att det inte erbjuds några direkta riktlinjer för hur inflytandet ska praktiseras och tolkas. Detta gör frågan om elevinflytande intressant. Vad betyder egentligen begreppet elevinflytande? Syftet med studien är att undersöka hur fyra lärare i årskurserna ett till tre uppfattar och upplever elevinflytande utifrån ett lärarperspektiv. Undersökningen är en kvalitativ studie som syftar till att ta reda på vad de fyra lärarna anser att elevinflytande är. För att besvara forskningsfrågorna behöver lärarens uppfattningar kring sitt handlande synliggöras. Valet av metod blir därför en samtalsintervju (Esaiasson, m.fl., 2011, s. 252-256). Studien ämnar även undersöka vad syftet med användandet av elevinflytande är samt se om lärarna upplever några svårigheter i användandet av elevinflytande. Mina teoretiska utgångspunkter är John Deweys teorier om pedagogik och demokrati samt Eva Forsbergs teorier om makt.  Resultatet i studien visar att lärarna inte kan definiera begreppet elvinflytande, alla dras till att förklara hur de praktiskt sett arbetar med det under lektionerna då eleverna får vara med och bestämma i olika moment. Någon tydlig variation av svaren kunde inte utläsas, utan visade på liknande arbetssätt när det gäller arbetet med elevinflytande. Vidare beskriver lärarna motivationen och glädjen som kommer av att låta eleverna få ta eget ansvar, men att elevernas ålder och tidsbrist skapar ett stort problem för att kunna arbeta med elevinflytande.

Zugl.: Augsburg, Univ., Diss., 2001