Bachelor-Arbeit Univ. St. Gallen, 2007.

Thesis (doctoral) - Ain Shams-Universität, Kairo, 2002.

Universiẗat, Diss., 2004--Kassel. / Download lizenzpflichtig.

Syftet med denna studie är att undersöka grupputvecklingssamtal mellan chef och medarbetare på en avdelning på Akademiska sjukhuset som grund för medarbetarens lärande. Lärandet som undersöks är hur individer kan tillgodogöra sig arbetskunskap utifrån de lärandeprocesser som eventuellt uppstår i samband med gruppsamtal. Frågeställningarna som följer i denna uppsats är ”vad innefattar ett grupputvecklingssamtal på avdelningen på Akademiska sjukhuset?”, ”hur upplever medarbetarna grupputvecklingssamtalet som grund för deras professionella lärande?” och ”vilket slags lärande har premierats?”. Undersökningsmetoderna för denna studie är observation och intervju. Observation har genomförts för att ge svar på vad ett grupputvecklingssamtal på avdelningen på Akademiska sjukhuset innefattar och intervjuer har genomförts för att ge en bild av hur medarbetarna upplever grupputvecklingssamtalen som grund för deras professionella lärande. De analysverktyg som använts för att framställa studiens resultat är det empiriska materialet som framkommit från observationen samt intervjuerna och de teoretiska infallsvinklarna, ”kollektivt lärande” och ”dialog”. Resultaten har visat att ett grupputvecklingssamtal innefattar ett möte där medarbetarna får information om olika saker gällande arbetet och vad som händer på arbetsplatsen. Vidare har resultaten indikerat på att medarbetarna upplever grupputvecklingssamtalen som grund för deras professionella lärande och att det är kollektivt lärande som premierats. Denna studie har främst bidragit till att ge avdelningschefen och gruppcheferna som genomför dessa samtal en uppfattning om att samtalen gynnar medarbetarna i den mån att det ger dem ett kollektivt lärande. Det gör också medarbetarna uppmärksamma på att samtalen kan främja interaktionen mellan dem liksom utförandet av deras arbetsuppgifter.

No description available.

Titel: Dialogens användning inom verksamhetsstyrningen i ett kommunalt bostadsaktiebolag: En fallstudie om Halmstads Fastighetsaktiebolag Problemformulering: Hur används dialogen i ett kommunalt bostadsaktiebolag för att styra mot uppsatta mål? Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva hur dialogen används i styrningen av ett kommunalt bostadsaktiebolag genom att utgå från mått, beslut och ansvar, för att senare analysera mönster, likheter och skillnader mellan personer i ledande ställning gentemot medarbetares upplevelse av detta. Metod: I denna studie har en abduktiv forskningsansats använts med både deduktiva och induktiva steg. Studien är kvalitativ och tillämpas i enlighet med hermeneutiken. Detta innebär ett tolkande baserat på respondenternas upplevelser av dialogen. Sju personer på olika organisatoriska nivåer har intervjuats inom en verksamhet. Studien är således en fallstudie.  Slutsats: Studien har lett till följande slutsatser;  Denna studie påvisar att dialogen har en viktig roll inom denna multimålsstyrning för att verksamheten ska uppnå målen. Dialogen har en betydande roll i hantering, uppsättande samt uppföljningen av mått. Respondenter i ledande ställning använder sig av mått i större utsträckning än personer inom kategorin medarbetare.  Dialogen ligger till grund för beslutsfattandet och styrandet av verksamheten. Chefer och personer i ledande ställning upplever en större möjlighet till inflytande över de beslut som tas. Motsatsvis gäller medarbetarna vilka har en upplevelse av att de är mindre delaktiga. Dialogen kring ansvar är ett sätt att säkerställa att verksamhetens mål och styrningen mot dessa genomförs. Studien visar att ansvar varierar beroende på vilken yrkesroll personen innehar.  Utöver dessa visar studien även att dialogen har en central roll i verksamhetsstyrningen av hybridorganisationer. Dialogen förekommer i alla delar av verksamheten och genomsyrar de aktiviteter samt processer som återfinns inom denna och dess styrning.

While the separation of presentation and application logic is widely practiced in web-based applications today, many do not cleanly separate application and dialog control logic, which leads to inflexible implementations especially when multiple presentation channels shall be served by the same application logic. We therefore present a notation for specifying the complete dialog flow of an application separately from the application logic and show how to construct a formal metamodel for it using the OMG’s Meta-Object Facility (MOF). This allows the validation of dialog flow models, as well as the generation of machine-readable dialog flow specifications from graphical models.

TITLE: Religion as Challenge for Multicultural Education AUTHOR: Klára Pirklová DEPARTMENT: Department of Social Sciences and Philosophy SUPERVISOR: doc. PhDr. Naděžda Pelcová, CSc. ABSTRACT: In our thesis, we deal with the topic of multicultural education. We do not opt for the social sciences perspective, though, but choose philosophical angle, instead. Methodologically, we base on the phenomenological-hermeneutical approach. It means that we do not base our questioning on predefined terms but only aim to search for them. Our questions yet focus on face-to-face relationship with the other-foreigner. We especially deal with intersubjectivity concepts of E. Husserl, B. Waldenfels, E. Lévinas, M. Buber and J. Patočka. We try to define basic conditions of mutually rewarding dialog which at the same time would not be flat but kept its depths. Although our approach is theoretical, we try to enroot our results back into practice all the way though by giving variety of practical examples. By "religion" we then mean the effort of really giving oneself into dialog instead of just theorizing about it. The courage to let oneself really disturbed by the other, even though there is a risk of losing something important. Right here - in the dialog as undergoing crisis - we see the challenge for education in multicultural...

L'interaction vocale avec des systèmes automatiques connaît, depuis quelques années, un accroissement dans l'intérêt que lui porte tant le grand public que la communauté de la recherche. Cette thèse s'inscrit dans ce cadre pour aborder le sujet depuis deux points de vue complémentaires. D'une part, celui apparent de la fiabilité, de l'efficacité et de l'utilisabilité de ces interfaces. D'autre part, les aspects de conception et d'implémentation sont étudiés pour apporter des outils de développement aux concepteurs plus ou moins initiés de tels systèmes. A partir des outils et des évolutions dans le domaine, une plate-forme modulaire de dialogue vocal a été agrégée. L'interaction continue, basée sur une "écoute" permanente du système pose des problèmes de segmentation, de débruitage, de capture de son, de sélection des segments adressés au système, etc... Une méthode simple, basée sur la comparaison des résultats de traitements parallèles a prouvé son efficacité, tout comme ses limites pour une interaction continue avec l'utilisateur. Les modules de compréhension du langage forment un sous-système interconnecté au sein de la plate-forme. Ils sont les adaptations d'algorithmes de l'état de l'art comme des idées originales. Le choix de la gestion du dialogue basé sur des modèles de tâches hiérarchiques, comme c'est la cas pour la plate-forme, est argumenté. Ce formalisme est basé sur une construction humaine et présente, de fait, des obstacles pour concevoir, implémenter, maintenir et faire évoluer les modèles. Pour parer à ceux-ci, un nouveau formalisme est proposé qui se transforme en hiérarchie de tâches grâce aux outils associés. / Recently, global tech companies released so-called virtual intelligent personal assistants.This thesis has a bi-directional approach to the domain of spoken dialog systems. On the one hand, parts of the work emphasize on increasing the reliability and the intuitiveness of such interfaces. On the other hand, it also focuses on the design and development side, providing a platform made of independent specialized modules and tools to support the implementation and the test of prototypical spoken dialog systems technologies. The topics covered by this thesis are centered around an open-source framework for supporting the design and implementation of natural-language spoken dialog systems. Continuous listening, where users are not required to signal their intent prior to speak, has been and is still an active research area. Two methods are proposed here, analyzed and compared. According to the two directions taken in this work, the natural language understanding subsystem of the platform has been thought to be intuitive to use, allowing a natural language interaction. Finally, on the dialog management side, this thesis argue in favor of the deterministic modeling of dialogs. However, such an approach requires intense human labor, is prone to error and does not ease the maintenance, the update or the modification of the models. A new paradigm, the linked-form filling language, offers to facilitate the design and the maintenance tasks by shifting the modeling to an application specification formalism.

Dialogen mellan barn och pedagoger på två förskolor