No description available.

Syftet med föreläggande undersökningen är att skapa en fördjupad förståelse för gymnasieelevers syn på bristande motivation till skolarbete. Mer specifikt, att fånga elevernas egna bilder av hur mötet med läraren påverkar deras motivation i klassrummet. Underlaget för den empiriska undersökningen är intervjuer med elever som varit slumpmässigt utvalda. I undersökningen, där en kvalitativ metod använts ingår nio elevers berättelser. De elever som deltagit i undersökningen har informerats om att deltagandet är frivillig, att de när de önskar under intervjun kan välja att avbryta den samt att de har rätt till anonymitet. Resultatet av undersökningen visar att den faktor som har störst betydelse för elevernas motivation är det pedagogiska mötet, det vill säga mötet mellan lärare och elev i såväl undervisningssituationer som utanför undervisningstid.  Vilket har betonats av alla de elever som ingår i denna undersökning. Det är av lika stor betydelse att läraren ”ser” eleven utanför klassrummet som i klassrummet. Eleverna tycker att den ömsesidiga respekten är viktig samt att de blir sedda och respekterade för de unika individer de är. Elevernas berättelser visar hur byte av lärare påverkat deras motivation till lärande och skolan i allmänhet.  Slutsatsen är att i pedagogiska mötet har dialogen en stor betydelse, där respekten, förståelsen och responsen har en avgörande roll för elevers utveckling. En konsekvens av detta examensarbetets resultat är att det pedagogiska mötets betydelse behöver få större plats i lärarutbildningen och även i dialogen mellan lärarkollegor för att det pedagogiska mötet så effektivt som möjligt ska öka motivationen hos eleverna.

Undersökningen syftade till att påvisa karaktären och den teoretiska lärandepotentialen hos samtal mellan lärare och elever vid arbete med molekylmodeller i kemiundervisningen på gymnasiet. Därtill var syftet att problematisera resultatet utifrån lärarnas syn på sin pedagogiska roll och betydelsen av klassrumssamtalet för elevernas lärande. Metoden var kvalitativ och empirin samlades genom ljudinspelningar av sex stycken undervisningstillfällen, intervjuer av fem lärare samt genom gruppintervjuer av de elever som deltog i lektionstillfällena. Empirin analyserades och kategoriserades utifrån uppkomna samtalsmönster för bedömning av samtalens kommunikativa förhållningssätt. Resultatet påvisade att samtalen till stor del var monologiska i samtliga av de undersökta lektionstillfällena. Den teoretiska lärandepotentialen visade sig variera beroende på vilken lärandeteori som utgjorde utgångspunkten för analysen. Det framgick att lärarnas syn på lärande ibland inte stämmer överens med karaktären hos samtalet då de undervisar.

Abstract This study deals with motivation as an overall concept, from a student perspective. It encompasses factors that could directly affect students and their positive or negative motivation, concepts such as relationships, communication, expectations and interactions and their importance to my informants.The study also discusses certain theories to show the different ways of defining motivation, specifically in relation to my informants and their and my conclusions. My ambition is to establish the importance of the concepts mentioned above, as well as perspective changes to the enhancement of the performance standards of a good teacher.The purpose of this work is to describe, understand and clarify the external and internal factors that affect motivation. In order to achieve this purpose, I chose to use a method of qualitative interviews with three students, with different backgrounds, schools and conditions but with a lack of motivation as a unifying characteristic. The research questions were as follows: What factors influence students' motivation?    What impact do achievement targets have in relation to the pupils’ own motivation to learn? How important are teachers' expectations for the individual student's motivation? Within this study sub-concepts such as importance of expectations, relationships, and significant others are, according to my analysis, of great importance. The result of my work has shown that role models, in schools, are of great importance, and the need for positive expectations from these role models are important. The need for positive and active participation from significant others is far greater than I had previously thought. The study also shows how a curriculum has little meaning if it is not considered from the perspective of both teachers and students.Keywords: motivation, relationship, dialog, expectation and interaction.

Bakgrund: I tidigare forskning framkommer det att samlärande är en central aspekt i undervisningen, men att monologiska kommunikationsmönster med individualiserat arbete fortfarande är det vanligaste undervisningssättet i dagens skola. Med utgångspunkt från det sociokulturella perspektivet ses den sociala interaktionen, med språket i fokus, som ett bra inlärningssätt för elever att utvecklas och inhämta kunskap på. Syfte: Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka olika förutsättningar för lärande som erbjuds i två utvalda klasser, vilka redovisas som fall. Vår utgångspunkt är att val av arbetssätt speglar pedagogens syn på kunskap och lärande. Genom att observera ges det möjlighet att upptäcka vilka olika arbetssätt som erbjuds. Metod: Frågeställningarna som ligger till grund för studien har besvarats genom kvalitativa observationer, vilka utförts på två skolor i två olika kommuner i två olika klasser inom grundskolans senare år (åk 6-9). Resultat: Studien visar, utifrån vad vi har sett, på att lärande sker genom olika arbetssätt, men främst genom individuellt arbete. De flesta av pedagogerna ger inte förutsättningar för eleverna att arbeta tillsammans, men några av fallen visar på flerstämmighet där det förs en dialog mellan pedagog och elev. Dialog och samlärande synliggörs alltså inte i någon större utsträckning i undervisningssituationerna, förutom en pedagog som använder ett arbetssätt som framhäver vikten av elevers samarbete i hög grad, där delaktighet, interaktion och kommunikation är i fokus.

Studiens syfte var att kvantitativt undersöka hur medarbetare upplever sina utvecklingssamtal ur ett kommunikations- och relationsperspektiv. I frågeställningarna ingick också att utreda eventuella skillnader, dels mellan kvinnor och män och dels mellan valda arbetsgivarsektorer. Studien genomfördes som en enkätundersökning och resultatet visar att medarbetarna i stora drag är nöjda med sina utvecklingssamtal, trots att de inte verkar fylla någon större funktion för den egna utvecklingen. De ger både chefen och sig själva genomgående höga betyg. Dessutom är medarbetarna nöjda med den gemensamma kommunikationen och relationen. Men som motsats till detta finns det också medarbetare som är starkt missnöjda med sina utvecklingssamtal, både ur ett kommunikations- och relationsperspektiv. När det gäller skillnader mellan kvinnor och män, visar resultatet att kvinnorna anser sig vara bättre på att berätta om egna önskemål och förmågor i arbetet. Med avseende på skillnader mellan arbetsgivarsektorerna är de privatanställda mer nöjda med sin chef och med stämningen i utvecklingssamtalet. De är också mer nöjda med relationen till chefen i allmänhet, inklusive deras gemensamma kommunikation.

Vår studie syftar till att studera två lärares interaktion med sina elever i klassrumsundervisningen för att se graden av flerstämmighet. Studien genomfördes i två skolor, en klass i respektive skola. Den ena skolan är prisbelönt för sin språksatsning och den andra skolan har en traditionell undervisning. För att besvara våra frågeställningar som är Hur skapar lärarna interaktionsutrymme för eleverna genom användning av slutna, öppna och autentiska frågor?, Vilken respons får eleverna på sina yttranden i klassrummet? samt Hur ser skillnaden ut mellan en skola med språkinriktning och en traditionell skola med avseende på fråga 1 och 2? Resultaten visar att läraren står för största delen av dialogutrymmet i klassrummet. Öppna frågor förekommer mest i båda skolorna. Genom öppna frågor bjuder lärarna in eleverna till dialog och eleverna tar plats i dialogen när de besvara lärarfrågor. Eleverna väljer själva till störst del att använda öppna frågor. Vidare visar resultaten att eleverna i liten utsträckning får verbal respons på sina yttranden, men när de får den så sker den i positiv bedömning av upptaget. Skillnaderna mellan skolorna är marginella. Observationerna och intervjuerna visar att båda lärarna är medvetna om dialogutrymmets fördelning och har ett medvetet förhållningssätt i undervisningen. I intervjuerna påtalar lärarna att de reflekterar mycket kring området.

Violence against teachers in Swedish schools, according to recent reports has increased and there have been many studies to investigate the situation for teachers. The surveys show that teachers are especially vulnerable to students. This study aims to examine the relationship between a number of teachers and their students to study the power relations that exist in the classroom. This is to see what violence is an expression of and also how violence is perceived by the teachers. The issues that are central in this study are: What is the importance of dialogue in the relationship between these teachers and their students? Is there power relations between teachers and their students? What is the violence against teachers and expression of? Is there any connection between dialogue, power relations and violence? The theories of the materials in this study was analyzed using power relations theories of the historian of ideas Michel Foucault and Philosophy Doctor Anders Persson, who to some extent has his theoretical basis in Foucault’s power relations. The material is interviews with four teachers in upper secondary schools and analysis of the results is my interpretation of the material by applying the theories of power relations. The study shows that the dialogue is important for these teachers in their relationships with their students. There are power relations in the classroom and at school, in the form of disciplinary authority vested in the school. Violence is something that rarely occurs and the violence can be seen as a resistance of students against the exercise of power that occurs at school and in teaching.

Konsumentens roll har förändrats. Hon har gått från att ha varit en ständigt utsatt mottagare av företags budskap till att bli en inflytelserik individ med förmåga att påverka och ställa krav. Hennes nya krav innebär att företag tvingas förändra sin syn på kommunikationen som en monolog från företag till konsument, till att behandla den som en dialog mellan de två parterna. Trots att kravet på dialog kommit från konsumenten måste företag motivera dagens upptagna konsument till att delta i dialogen för att denne ska lägga tid på att engagera sig i denna. Sådan problematik utspelas bland annat i sociala nätverk. Denna studie behandlar det sociala nätverket Facebook. Med en kvantitativ ansats testas, med stöd från tidigare studier, ett antal hypoteser som undersöker vilka motiv som motiverar en konsument till att besöka ett företags facebooksida, aktivt använda sig av ett företags facebooksida, samt vilka motiv som motiverar konsumenten till att föra en dialog med företaget på en facebooksida. Resultatet av denna studie visar att olika typer av motivation uppmuntrar olika typer av kommunikativt beteende hos konsumenten. Det visade sig att en hög grad av motiven att vilja bli underhållen och att vilja få information hänger samman med att en konsument blir benägen att besöka ett företags sida på Facebook. Vidare kunde konsumentens innehav av motiven att vilja få information, vilja kommunicera med andra och vilja bygga upp en identitet förklara konsumentens benägenhet att aktivt använda sig av ett företags facebooksida. Likaså visade sig viljan att kommunicera med andra och viljan att skapa sig en identitet motivera konsumenten att delta i en dialog med ett företag på Facebook. För att engagera konsumenten till att hålla en fullständig dialog på Facebook bör företag alltså tillgodose behov om social interaktion och identifikation genom sin facebooksida.

Undersökningen handlar om hur Uppsala förvaltar sociala kapital i form av föreningsliv. Den handlar om hur Uppsala kommun arbetar med och ser på föreningslivet, hur några föreningar i Gottsunda ser på sin egen verksamhet, kommunen och föreningsliv i allmänhet. För att ge en teoretisk grund till min studie kommer jag att använda mig av Bourdieu’s begrepp socialt kapital, vilket i korthet innebär det värde som kommer ur sociala nätverk. Det är en kvalitativ studie, där resultatet främst kommer från semistrukturella intervjuer och intervjupersonerna är tjänstemän från Uppsala kommun och företrädare för ett antal föreningar i Gottsunda. Uppsatsen visar att Uppsala kommun stödjer föreningslivet både finansiellt och främjar det genom arbeta fram en lokal överenskommelse som ska stärka dialogen mellan kommunen och föreningslivet. Relationen mellan kommunen och föreningslivet skulle behöva stärkas med ökad dialog och förståelse för den andra partens verksamhet och perspektiv. ”Den lokala överenskommelsen” utgör ett viktigt verktyg för en ökad dialog mellan parterna, men kommunen skulle också behöva sträcka ut en hand mot de föreningar som känner sig diskriminerade eller förbisedda.