• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 455
  • 90
  • 48
  • 45
  • 44
  • 18
  • 5
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 725
  • 199
  • 112
  • 104
  • 100
  • 66
  • 63
  • 58
  • 54
  • 41
  • 40
  • 40
  • 38
  • 36
  • 36
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
61

(O)uttalade förväntningar på utvecklingssamtal

Widén, Carina January 2008 (has links)
<p>Med denna studie avsåg jag att utifrån fokus på den enskilda elevens utveckling och lärande undersöka hur elever, föräldrar och pedagoger i förhållande till varandra upplever utvecklingssamtalets innehåll och genomförande. Med hjälp av studiens frågeställningar har jag sökt få en bild av vad de olika grupperna beskriver om faserna inför, under och efter utvecklingssamtal, vilka förväntningar respektive farhågor som uttrycks om utvecklingssamtalets innehåll och genomförande och slutligen vad elever, föräldrar och pedagoger beskriver att de själva kan göra samt önskar att andra ska göra för att uppfylla uttryckta förväntningar. Undersökningsgruppen baserades på elever i årskurs sex och sju samt deras föräldrar och pedagoger på två grundskolor i Stockholmsområdet. I studien har en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod använts. Datainsamlingen har gjorts genom en enkätundersökning samt fyra intervjuer i fokusgrupper. Enkätresultatet är baserat på svar från 51 elever, 47 föräldrar samt 20 pedagoger och i fokusgruppintervjuerna deltog totalt 14 personer. Studiens resultat visar att ett utvecklingssamtal ska tillfredsställa skiftande behov utifrån såväl elevens, förälderns som pedagogens perspektiv. Föräldrarna är den grupp som mest ser fram emot ett utvecklingssamtal. Resultatet visar också att samtalets innehåll och genomförande i huvudsak infriar föräldrarnas förväntningar. I gruppernas uttalade förväntningar kan urskiljas att ett utvecklingssamtal ska ge information av värderande och företrädesvis positiv karaktär. Ambitionen att försöka förstå respektive perspektiv och att föra en öppen och ärlig dialog anser grupperna gemensamt vara både nödvändig och självklar. Resultatet visar även att gruppen elever uttrycker önskemål om ökad delaktighet och att samtalets genomförande ska präglas av engagemang som resulterar i delat ansvar för elevens skolgång. Samtliga grupper uttrycker viljan att under ett utvecklingssamtal finna gemensamma lösningar för att skapa motivation i arbetet med mål och handlingar för elevens utveckling och lärande. Dock visar resultatet att den enskilda elevens behov, intressen och förmågor inte beaktas i den utsträckning som förväntas. För att samtalet ska upplevas meningsfullt och framåtsyftande samt att föreslagna mål och handlingar ska uppfattas begripliga och hanterbara betonar grupperna och särskilt gruppen elever vikten av att samtalet genomförs med fokus på elevens individuella behov. En slutsats som kan dras utifrån studiens resultat är att deltagarna kommer till ett utvecklingssamtal med delvis skilda och i hög grad outtalade förväntningar på samtalets innehåll och genomförande. En trolig förklaring till detta är att ett gemensamt syfte inte förankrats i förväg och att deltagarna inte heller under samtalet tydliggör sina förväntningar för att uppnå en ömsesidig förståelse för dess syfte och ramar.</p>
62

Ordning i klassrummet : En undersökning av lärares syn på ordning i klassrummet

Söderlund, Peter January 2005 (has links)
<p>I den här uppsatsen undersöker författaren lärares syn på ordning i klassrummet. Under sökningsmetoden är kvalitativ och empirin har samlats in genom intervjuer av lärare. Analysen är strukturerad enligt ett frågebatteri och frågorna lyder enligt följande; vad är ordning respektive oordning i klassrummet; varför ska ordning råda i klassrummet; hur uppnås och upprätthålls ordning i klassrummet. Parallellt med detta är syftet med undersökningen att försöka finna svar på om det finns skillnader mellan lärares resonemang utifrån skolornas elevunderlag, antal år i yrket och om det finns skillnader i synsätt beroende på om lärarna är födda, uppvuxna och utbildade i Sverige eller i ett annat land.</p><p>Resultaten visar att lärarna inte har en entydig bild av ordning. I undersökningen framkommer emellertid att ordning för lärare likställs med ett gott studieklimat. Det visar sig också att det är betydligt lättare för lärare att definiera ordning utifrån störande beteenden hos elever. Vidare tyder resultaten på att lärare anser att ordning är viktigt i första hand för elevernas skull. I stort sett alla lärare pekar på att ordning är nödvändigt för att uppnå en god inlärningssituation och för att lära elever att visa varandra respekt samt att skapa en trevlig och trygg miljö. Flera lärare pekar på att lärarens beteende också har inflytande på ordningen i så motto att det är viktigt att föregå med gott exempel. De strategier lärarna prioriterar för att uppnå och upprätthålla ordning i klassrummet består av att föra dialog och samtal med eleverna; använda avvärjande åtgärder; egen planering och förberedelse och ordningsregler.</p><p>Resultaten visar att det finns skillnader i lärarnas resonemang utifrån de tre variablerna elevunderlag, antal år i yrket och hemland. Beträffande den första variabeln visar det sig att skolor som har ett heterogent elevunderlag ofta innebär att lärarna har en striktare och tydligare syn på ordning. Är elevunderlaget homogent har lärarna i regel en mildare inställning. De lärare som arbetat många år i yrket, i synnerhet de som arbetar på grundskolans senare år, fokuserar mer på hur de vill att elever ska uppträda och signalerar att ordning handlar om att uppfostra elever. Beträffande den sista variabeln finns tecken som tyder på att lärarens kulturella tillhörighet påverkar lärarnas syn på ordning. Resultatet ska dock tolkas med stor försiktighet.</p>
63

Bildsamtal som lärande : -Samtalar lärarna med eleverna om elevernas bilder i skolan

Pettersson, Louise January 2007 (has links)
<p>Syftet med den här uppsatsen har varit att studera huruvida bildlärarna i dag samtalar med eleven om elevens bilder i skolan. Om lärarna ens gör det?! Och hur det går till i så fall. Undersökningen har varit kvalitativ, sex bildlärare vid sex olika skolor har deltagit. Informationen har samlats in via intervjuer och observationer. Litteraturstudier har gjorts för att ge tyngd åt arbetet samt ökad förståelse för skolans utveckling. Resultatet visar att de tillfrågade lärarna talar med eleverna om elevernas bilder i skolan men den visar också att frekvensen av samtalen varierar, likaså samtalens upplägg och struktur. Flera av de tillfrågade lärarna anser även att samtalet är ett bra sätt att knyta ihop en uppgift på innan nästa påbörjas.</p><p>Jag kan med den här studien inte dra några generella slutsatser och svara att det är så här bildlärare i dag arbetar. Studien visar bara hur dessa sex tillfrågade lärare förhåller sig till samtalet med eleven om dennes bilder.</p>
64

Ordning i klassrummet : En undersökning av lärares syn på ordning i klassrummet

Söderlund, Peter January 2005 (has links)
I den här uppsatsen undersöker författaren lärares syn på ordning i klassrummet. Under sökningsmetoden är kvalitativ och empirin har samlats in genom intervjuer av lärare. Analysen är strukturerad enligt ett frågebatteri och frågorna lyder enligt följande; vad är ordning respektive oordning i klassrummet; varför ska ordning råda i klassrummet; hur uppnås och upprätthålls ordning i klassrummet. Parallellt med detta är syftet med undersökningen att försöka finna svar på om det finns skillnader mellan lärares resonemang utifrån skolornas elevunderlag, antal år i yrket och om det finns skillnader i synsätt beroende på om lärarna är födda, uppvuxna och utbildade i Sverige eller i ett annat land. Resultaten visar att lärarna inte har en entydig bild av ordning. I undersökningen framkommer emellertid att ordning för lärare likställs med ett gott studieklimat. Det visar sig också att det är betydligt lättare för lärare att definiera ordning utifrån störande beteenden hos elever. Vidare tyder resultaten på att lärare anser att ordning är viktigt i första hand för elevernas skull. I stort sett alla lärare pekar på att ordning är nödvändigt för att uppnå en god inlärningssituation och för att lära elever att visa varandra respekt samt att skapa en trevlig och trygg miljö. Flera lärare pekar på att lärarens beteende också har inflytande på ordningen i så motto att det är viktigt att föregå med gott exempel. De strategier lärarna prioriterar för att uppnå och upprätthålla ordning i klassrummet består av att föra dialog och samtal med eleverna; använda avvärjande åtgärder; egen planering och förberedelse och ordningsregler. Resultaten visar att det finns skillnader i lärarnas resonemang utifrån de tre variablerna elevunderlag, antal år i yrket och hemland. Beträffande den första variabeln visar det sig att skolor som har ett heterogent elevunderlag ofta innebär att lärarna har en striktare och tydligare syn på ordning. Är elevunderlaget homogent har lärarna i regel en mildare inställning. De lärare som arbetat många år i yrket, i synnerhet de som arbetar på grundskolans senare år, fokuserar mer på hur de vill att elever ska uppträda och signalerar att ordning handlar om att uppfostra elever. Beträffande den sista variabeln finns tecken som tyder på att lärarens kulturella tillhörighet påverkar lärarnas syn på ordning. Resultatet ska dock tolkas med stor försiktighet.
65

Det professionella samtalet : en studie av kommunikation under föräldramöten

Jernheim, Malin, Zonefalk, Zophie January 2007 (has links)
The aim of this paper is to define and analyze how the teacher and parents communicate during a parent conference, to acquire knowledge about how the professional conversation can be used during a parent conference. Our study has focused on the teacher’s professional skills during the parent conference. Parent conference has traditional been a time for teachers to inform the parents about the classroom work. It has always been a one- way communication (Alfakir, 2004), but the curriculum stats that parents should have more influence and be a part of the school. The teacher needs therefore to form the parent conference in a way that creates a dialog instead of a monolog. If the teacher does this in a professional way, he/she would get the parents trust and make the parents more involved. We observed parent conference in school and preschool. Our research shows that the teachers use different skills during a parent conference to communicate and create a professional conversation. They tried to create a dialog, but most of the time the teachers still used monolog which is not a professional way to handle a parent conference (Alfakir, 2004).
66

(O)uttalade förväntningar på utvecklingssamtal

Widén, Carina January 2008 (has links)
Med denna studie avsåg jag att utifrån fokus på den enskilda elevens utveckling och lärande undersöka hur elever, föräldrar och pedagoger i förhållande till varandra upplever utvecklingssamtalets innehåll och genomförande. Med hjälp av studiens frågeställningar har jag sökt få en bild av vad de olika grupperna beskriver om faserna inför, under och efter utvecklingssamtal, vilka förväntningar respektive farhågor som uttrycks om utvecklingssamtalets innehåll och genomförande och slutligen vad elever, föräldrar och pedagoger beskriver att de själva kan göra samt önskar att andra ska göra för att uppfylla uttryckta förväntningar. Undersökningsgruppen baserades på elever i årskurs sex och sju samt deras föräldrar och pedagoger på två grundskolor i Stockholmsområdet. I studien har en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod använts. Datainsamlingen har gjorts genom en enkätundersökning samt fyra intervjuer i fokusgrupper. Enkätresultatet är baserat på svar från 51 elever, 47 föräldrar samt 20 pedagoger och i fokusgruppintervjuerna deltog totalt 14 personer. Studiens resultat visar att ett utvecklingssamtal ska tillfredsställa skiftande behov utifrån såväl elevens, förälderns som pedagogens perspektiv. Föräldrarna är den grupp som mest ser fram emot ett utvecklingssamtal. Resultatet visar också att samtalets innehåll och genomförande i huvudsak infriar föräldrarnas förväntningar. I gruppernas uttalade förväntningar kan urskiljas att ett utvecklingssamtal ska ge information av värderande och företrädesvis positiv karaktär. Ambitionen att försöka förstå respektive perspektiv och att föra en öppen och ärlig dialog anser grupperna gemensamt vara både nödvändig och självklar. Resultatet visar även att gruppen elever uttrycker önskemål om ökad delaktighet och att samtalets genomförande ska präglas av engagemang som resulterar i delat ansvar för elevens skolgång. Samtliga grupper uttrycker viljan att under ett utvecklingssamtal finna gemensamma lösningar för att skapa motivation i arbetet med mål och handlingar för elevens utveckling och lärande. Dock visar resultatet att den enskilda elevens behov, intressen och förmågor inte beaktas i den utsträckning som förväntas. För att samtalet ska upplevas meningsfullt och framåtsyftande samt att föreslagna mål och handlingar ska uppfattas begripliga och hanterbara betonar grupperna och särskilt gruppen elever vikten av att samtalet genomförs med fokus på elevens individuella behov. En slutsats som kan dras utifrån studiens resultat är att deltagarna kommer till ett utvecklingssamtal med delvis skilda och i hög grad outtalade förväntningar på samtalets innehåll och genomförande. En trolig förklaring till detta är att ett gemensamt syfte inte förankrats i förväg och att deltagarna inte heller under samtalet tydliggör sina förväntningar för att uppnå en ömsesidig förståelse för dess syfte och ramar.
67

Bildsamtal som lärande : -Samtalar lärarna med eleverna om elevernas bilder i skolan

Pettersson, Louise January 2007 (has links)
Syftet med den här uppsatsen har varit att studera huruvida bildlärarna i dag samtalar med eleven om elevens bilder i skolan. Om lärarna ens gör det?! Och hur det går till i så fall. Undersökningen har varit kvalitativ, sex bildlärare vid sex olika skolor har deltagit. Informationen har samlats in via intervjuer och observationer. Litteraturstudier har gjorts för att ge tyngd åt arbetet samt ökad förståelse för skolans utveckling. Resultatet visar att de tillfrågade lärarna talar med eleverna om elevernas bilder i skolan men den visar också att frekvensen av samtalen varierar, likaså samtalens upplägg och struktur. Flera av de tillfrågade lärarna anser även att samtalet är ett bra sätt att knyta ihop en uppgift på innan nästa påbörjas. Jag kan med den här studien inte dra några generella slutsatser och svara att det är så här bildlärare i dag arbetar. Studien visar bara hur dessa sex tillfrågade lärare förhåller sig till samtalet med eleven om dennes bilder.
68

Musikalisk dialog – dialogisk instrumentalundervisning : En undersökning av kommunikation i instrumentalundervisning på musik- och kulturskolan

Lannerö, Johanna January 2012 (has links)
Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kommunikation i instrumentalundervisning kan förstås i förhållande till teorier om dialog och dialogisk undervisning. Med avstamp i den ryske litteraturteoretikern Michail Bachtins dialogbegrepp och med tankar och forskning om dialogisk undervisning som referenspunkter undersöks det i denna uppsats hur kommunikation i individuell instrumentalundervisning respektive ensembleundervisning kan se ut och förstås. En instrumentallärare som arbetar på en kommunal kulturskola har observerats när denne undervisar elever individuellt samt i ensemble. Observationerna har strukturerats och analyserats med hjälp av begrepp och idéer om dialogisk undervisning i klassrumssituation. Under observations- och analysprocessen har begreppen omarbetats för att kunna belysa det specifika i den instrumentalpedagogiska situationen i allmänhet och den individuella undervisningsformen i synnerhet. Några dialogiska huvudteman har visat sig förekomma i den observerade lärarens undervisning och dessa har kopplats samman med de redan befintliga begreppen om dialogisk undervisning för att på så vis söka förståelse i hur kommunikationen i de observerade undervisningssituationerna kan förstås i förhållande till tidigare forskning. Den musikaliska kommunikationen var det som tydligast skiljde resultatet av undersökningen från den tidigare forskning om dialogisk undervisning som presenterats, och just denna typ av kommunikation visade sig också skilja sig i hur den användes i individuell undervisning respektive ensemble. Det finns i allmänhet grundläggande skillnader i hur kommunikation i grupp och kommunikation mellan enbart två individer fungerar och detta var också något som resultatet av undersökningen underströk. Kommunikationen i de individuella lektionerna kännetecknas av en tät ord- eller yttrandeväxling mellan lärare och elev. Generellt sett kan sägas att huvuddelen av den kommunikation som förekommer i ensembleundervisning också förekommer i individuell undervisning, men i mer koncentrerad form i den senare undervisningsformen.
69

Facebookförvaltning : En kvalitativ studie av tre Värmländska kommuners användning av sociala medier i e- förvaltningen / Facebook administration : A qualitative study of how three municipalities in Värmland use social media in their e- administration

Bergman, Mikael January 2013 (has links)
With the rise of the internet especially and information- and communication technology in general, the opportunities for fast and effective communication and sharing of information have proliferated. In relation to the new technologies, the citizens’ demands on organizations’ communicative efforts have increased. Today’s citizens have high standards regarding transparency, the opportunity to dialogue and have hopes to influence the public sector. With the development of social media in society new opportunities have therefore been created for the ways in which public sector organizations can and should relate to their residents. Today’s municipalities must address citizen demands and needs to communicate on their terms, which has led to a situation where a number of municipalities around the country are using social media in their e- government. That social media are used in municipal e- dialogue with residents is however a new phenomenon. There is therefore no official guidelines from the parliament regarding how social media should be used for successful communication or dialogue with citizens, and this circumstance has created some difficulties for how the local governments should use the new technology effectively.   The purpose of the studie is to examine how three communes in Värmland have used social media in their e- government. To be able to perform the study, representatives from Forshaga, Hammarö and Karlstad commune have been interviewed. Theories about e- governance, e- democracy, internet, social media, publicity laws, citizen as customers and public organizations changes and possibilities in society have been used to analyze the results from the interviews. The study shows that local governments find that work with social media is primarily positive, but that there are also disadvantages and difficulties. Tips from the government have been used even if local modifications sometimes are needed and the reason that social media is used are the communes endeavor on interactivity and fast citizen dialogue. In the future, the municipalities will be required to try to work more efficiently with the new technologies in demand for a greater transparency, which is considered important.
70

Individanpassat lärande : en studie om pedagogiskt gångbara vägar i det senmoderna samhället

Christensen, Niklas January 2011 (has links)
Individanpassning är ett begrepp som har blivit än mer aktuellt i takt med rådande samhällsförändring. Syftet med denna studie var att synliggöra gymnasieelevers tankar och funderingar kring begreppet och arbetsmetoderna individanpassat lärande samt att intensifiera utvecklingsarbetet med detsamma genom att ge förslag på hur pedagoger konkret kan arbeta individanpassat i skolmiljö. Via en fenomenografisk kvalitativ intervju har 7 elever på ett NV-program intervjuats med avsikt att identifiera deras uppfattning om vad individanpassning kan vara och hur den bör utformas. Elevernas tankar har sedermera satts i relation till diverse teorier med syftet att förstå och problematisera desamma. Konstateras kan att ett individanpassat arbetssätt är ett aktivt val i en lärandeprocess och kan innebära olika tillvägagångssätt beroende på vilka individer som är involverade. Ett än mer konkret resultat är benämnt Trevägsmetoden vilken har sin grund i elevernas önskan om att bli delaktiga genom en aktiv dialog med närvarande lärare och är exempel på hur pedagoger metodiskt kan agera vid individanpassade lärandesituationer.

Page generated in 0.0475 seconds