<p>Syfte: Syftet med studien var att inventera lactobacillanvändandet i vården av patienter på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Metod: Enkäter skickades ut till 67 vårdavdelningar på sjukhuset. Svarsfrekvens var 79 % och bortfallet 21 %.</p><p>Resultat: Huvudresultatet i studien är att en stor del (76 %) av avdelningarna vid Akademiska sjukhuset i Uppsala använder sig av lactobaciller i vården av patienter. Den mest frekvent använda produkten är Proviva saft/fruktsoppa (54 %). De samlade filprodukterna står tillsammans för 24 % av användandet. Den främsta indikationen varför lactobacillprodukter ges är vid antibiotikabehandling för att undvika relaterade magproblem. Nästa stora indikationsgrundande tillstånd är den generella användningen då man serverar exempelvis filprodukter på generell basis ("det enda som finns”).</p><p>Diskussion: Att användningen av Lactobaciller är så utbredd kan bland annat vara ett resultat av intensiv marknadsföring som tilltalat både vårdpersonal och patienter. Vid några av de adminsitreringsgrundande tillstånden som avdelningarna angett finns kliniska studier som kan tänkas ligga till grund för administration, men mycket av distributionen tycks ske utan evidens som grund.</p><p>Slutsats: Lactobaciller används i stor utsträckning i vården av patienter på Akademiska sjukhuset och vid många olika tillstånd, men med tonvikt på olika mag-tarm åkommor och främst vid antibiotikabehandling.</p>

Syfte: Syftet med studien var att inventera lactobacillanvändandet i vården av patienter på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Metod: Enkäter skickades ut till 67 vårdavdelningar på sjukhuset. Svarsfrekvens var 79 % och bortfallet 21 %. Resultat: Huvudresultatet i studien är att en stor del (76 %) av avdelningarna vid Akademiska sjukhuset i Uppsala använder sig av lactobaciller i vården av patienter. Den mest frekvent använda produkten är Proviva saft/fruktsoppa (54 %). De samlade filprodukterna står tillsammans för 24 % av användandet. Den främsta indikationen varför lactobacillprodukter ges är vid antibiotikabehandling för att undvika relaterade magproblem. Nästa stora indikationsgrundande tillstånd är den generella användningen då man serverar exempelvis filprodukter på generell basis ("det enda som finns”). Diskussion: Att användningen av Lactobaciller är så utbredd kan bland annat vara ett resultat av intensiv marknadsföring som tilltalat både vårdpersonal och patienter. Vid några av de adminsitreringsgrundande tillstånden som avdelningarna angett finns kliniska studier som kan tänkas ligga till grund för administration, men mycket av distributionen tycks ske utan evidens som grund. Slutsats: Lactobaciller används i stor utsträckning i vården av patienter på Akademiska sjukhuset och vid många olika tillstånd, men med tonvikt på olika mag-tarm åkommor och främst vid antibiotikabehandling.

Introduktion: Diarré är en vanlig biverkning vid strålbehandling av cancer i abdomen och pelvis. Diarré som biverkning uppstår i cirka 80% av fallen där patienter får strålbehandling mot nämnda cancerområden vilket påverkar de drabbade både psykiskt, fysiskt och socialt. Syfte: Att beskriva interventioner vid diarré relaterat till strålbehandling av cancer i abdomen och pelvis. Metod: Litteraturstudien är uppbyggd enligt en niostegsmodell baserad på Polit och Beck. Databaserna som valdes var CINAHL och PubMed. Urvalen genomfördes med på förhand utvalda kriterier. Ytterligare artiklar hittades med manuella sökningar. 11 artiklar klarade kvalitetsgranskningen och gick vidare till databearbetningen där tre teman identifierades. Resultat: Dataanalysen resulterade i tre teman. Tillskottsbaserade interventioner i form av probiotika och oralt glutamin. Egenvårdsbaserade interventioner som information från sjuksköterska, kostförändringar samt träning. Övriga interventioner var inkontinensskydd och alternativ behandling. Slutsats: Strålbehandlingsinducerad diarré har visat sig vara ett stort problem. Trots detta är bristen på evidensbaserade omvårdnadsstrategier omfattande. Även fast artiklarna i denna litteraturstudie använde olika metoder så kom de fram till ungefär samma sak. Det är upp till individen att hantera diarrén utifrån sina egna unika förutsättningar med hjälp av interventioner i form av probiotikatillskott, information från sjuksköterska samt egenvård men ytterligare forskning behövs absolut inom ovan nämnda områden.

Sammanfattning Magproblem är ett utbrett besvär bland befolkningen. Detta innebär en stor fysisk men ibland också ekonomisk kostnad för individen. Denna studien sökte att öka förståelsen för hur utbrett magbesvär är bland högskolestudenter och hur de relaterar till olika livsstilsvanor. En enkät delades ut till 150 studenter. Den bestod av 13 frågor rörande magont, svullen mage, förstoppning, diarré och livsstilsvanor så som fysisk träning, rökning, alkohol, koffein, stress och livsmedelskänslighet. Deskriptiv data och skillnader mellan män och kvinnor analyserades. Statistiskt signifikanta skillnader fastslogs med Mann-Whiteys U-test. Resultaten visade att 90% rapporterade att de hade upplevt minst ett av problemen den senaste månaden minst en gång. Några av studenterna upplevde flera av symptom flera gånger i veckan. Kvinnor led av mer problem än männen: magont (p&lt;.0001), svullnad (p&lt;.0001) och förstoppning (p=.005). Kvinnor upplevde också mer stress under dagen än män (p&lt;.0001) och rapporterade högre grad av livsmedelskänslighet (p=.01). Magproblem var utbrett bland högskolestudenter så även stress och livsmedelskänsligheter. Fler studier behöver göras för att fastslå de grundläggande orsakerna till magbesvären.

Bakgrund: Patienter inlagda på sjukhus behöver näringstillförsel för att kunna återhämta sig. Enteral nutrition är troligen att föredra framför parenteral nutrition, och bör sättas in så tidigt som möjligt. Enteral nutrition kan administreras på olika sätt. Den kan ges intermittent och innehålla nattvila, eller ges kontinuerligt för att undvika plötsliga sänkningar i blodsockernivåer. En oönskad komplikation är lösa avföringar hos patienten. Frågan är om administrationsformen av enteral nutrition kan påverka frekvensen av diarré. Syfte: Att med hjälp av en registerstudie jämföra antal lösa avföringar per dygn mellan två olika administrationsformer av enteral nutrition: intermittent med nattvila jämfört med kontinuerlig tillförsel över hela dygnet. Metod: En kvantitativ retrospektiv registerstudie har genomförts på totalt 50 intensivvårdspatienter med traumatisk skallskada vid Norrlands Universitetssjukhus. Journaler från 2007 till 2012 har använts i studien. Resultat: Ingen signifikant skillnad kunde påvisas mellan grupperna i antal lösa avföringar per dygn, p=0.5. Däremot visade denna studie att de patienter som fick intermittent enteral nutrition fick signifikant större mängd enteral nutrition (699±249 ml) per dygn jämfört med patienter som fick sin enterala nutrition kontinuerligt (505±278 ml/dygn), p = 0.008. Slutsats: Resultatet från studien visar att antalet lösa avföringar inte verkar bero på administreringsformen av enteral nutrition. Mängden tillförd enteral nutrition skiljer sig dock statistiskt signifikant varav betydelsen av det borde studeras vidare för att avgöra vilken administreringsform som är att föredra. / Background: Patients admitted to hospital need nutrition to recover. Enteral nutrition is probably preferable to parenteral nutrition should be initiated as early as possible. Enteral nutrition may be administered in various ways, it can be intermittent and include night rest, or given continuously to avoid abrupt reductions in blood sugar levels. An unwanted complication is loose stools of the patient. The question is whether the form of administration of enteral nutrition can affect the frequency of diarrhea. Aim: With the help of a retrospective registry study comparing number of loose stools per day between two different forms of administration of enteral nutrition: intermittent with night sleep compared with continuous supply throughout the day. Method: A quantitative retrospective registry study has been carried out on a total of 50 ICU patients with traumatic head injury at Norrlands University Hospital. Records from 2007 to 2012 were used in the study. Results: No significant difference was detected between the groups in the number of diarrhea per day, p = 0.5. However, this study demonstrated that patients receiving intermittent enteral nutrition was significantly greater amount of enteral nutrition (699 ± 249 ml) per day compared with patients who received their enteral nutrition continuously (505 ± 278 mL / day), p = 0008. Conclusion: The results from the study show that the number of loose stools do not seem to depend on the form of administration of enteral nutrition. Quantities of enteral nutrition differ statistically significantly significance of which it should be further studied to determine which form of administration is preferred.

Bakgrund: Irritable bowel syndrome (IBS) karakteriseras av obehag i magtarmkanalen och förändrade avföringsvanor. Sjukdomen delas in i subtyperna IBS-C (förstoppning), IBS-D (diarré), IBS-M (blandad) och IBS-U (odiagnostiserad). Patofysiologin och etiologin är inte klarlagd, men bland annat störd tarmflora och inflammation har föreslagits. Prevalensen är 10-20 %. Denna litteraturstudie fokuserar på probiotika som behandling vid IBS-D, ett område med ökat intresse inom forskningen.  Syfte och Metod: Syftet med litteraturstudien är att undersöka effekten och säkerheten av probiotika Clostridium butyricum, Saccharomyces boulardii, Bio-Kult® samt BIO-25 på IBS-D patienter. Sökning i den medicinska databasen PubMed januari 2021 genererade 5 dubbelblindade, randomiserade, placebokontrollerade studier. Resultat: Bio-Kult® och Clostridium butyricum resulterade i signifikant skillnad på symtom jämfört med placebo. Den förstnämnda hade inga biverkningar, medan den senare medförde åtta biverkningsfall. Saccharomyces boulardii förbättrade interleukin-8 (IL-8), tumor necrosis-α (TNF-α), IL-10 och IL-10/IL-12 kvoten, men inte symtomen jämfört med placebo. Nära hälften av deltagarna fick lättare biverkningar. BIO-25 medförde en förbättrad tarmflora vad gäller Lactococcus och Lactobacillus, men det gav inga symtomförbättringar jämfört med placebo. Inga biverkningar upptäcktes. Quality of Life (QOL) förbättrades i alla studier där variabeln mättes. Slutsats: Liksom tidigare studier av andra forskare genererade artiklarna i detta arbete ett tvetydigt utfall. En anledning till det varierande resultatet kan härledas till placeboeffekten. En del av resultaten är hoppingivande, speciellt när det gäller QOL. Samtidigt antyder undersökningarna att probiotikans effekt är beroende av tarmflorans sammansättning. Saccharomyces boulardii förbättrade IL-8, TNF-α, IL-10 och IL-10/IL-12 kvoten, medan BIO-25 förbättrade Lactococcus och Lactobacillus. Fyra av fem studier hade en bra biverkningsprofil. Slutsatsen blir att probiotika har viss effekt på IBS-D patienter och få biverkningar. Fler och större studier behövs för att få en klarare bild av probiotikans effekt och biverkningar på IBS-D patienter. / Background: Irritable bowel syndrome (IBS) is characterized by discomfort in gastrointestinal tract and change in the bowel motility. The subtypes of the disease are diveded into IBS-C (constipation), IBS-D (diarrhea), IBS-M (mixed) and IBS-U (undefined). The pathophysiology and etiology are incompletely understood but changed gut microbiota and inflammation has been proposed among other things as the underlying causes. The prevalence is 10-20 %. This study focused on probiotics as a treatment for IBS-D, which has been used during the last decade in the treatment of the disease. Purpose and method: This study aimed to assess the efficacy and safety of Clostridium butyricum, Saccharomyces boulardii, Bio-Kult® and BIO-25 on IBS-D patients. Searches in the medical database PubMed in January 2021 resulted in 5 double-blind, randomized, placebo-controlled trials. Results: Bio-Kult® and Clostridium butyricum resulted in significant differences compared with placebo. The prior had no adverse events, while the latter had eight adverse events. Saccharomyces boulardii improved interleukin-8 (IL-8), tumor necrosis-α (TNF-α), IL-10 och IL-10/IL-12 ratio, but not the symptoms compared with placebo. Nearly fifty percent of the patients had mild adverse events. BIO-25 resulted in improved Lactococcus and Lactobacillus but showed no improvements in symptoms compared with placebo. No adverse events were discovered. Quality of Life (QOL) improved in all studies the variable was measured. Conclusion: The outcome of this study was inconclusive and thus similar to previous studies. One of the reasons for the various outcomes can be derived from the placebo effect. In some of the results the use of probiotic treatment were positive, especially when it comes to the improvement of QOL. The studies suggested that the effect of probiotics is dependent on the composition of the gut microbiota. Saccharomyces boulardii improved IL-8, TNF-α, IL-10 och IL-10/IL-12 kvoten, while BIO-25 improved Lactococcus och Lactobacillus. Four out of five studies had a good outcome when it comes to adverse events. The conclusion of this thesis is that probiotics have some effect on IBS-D patients and few adverse events. Larger studies need to be done to evaluate the effect of probiotics and its adverse events.

Bakgrund: IBS (Irritable bowel syndrome) är en funktionell mag-tarmsjukdom med en oklar orsak och patofysiologi. IBS förekommer mest hos kvinnor och karakteriseras av buksmärta, uppblåsthet, diarré och/eller förstoppning samt ökad gasbildning. I nuläget finns inga läkemedel som botar sjukdomstillståndet, och den senaste tiden har intresset för probiotika som behandling av IBS ökat. Probiotika innehåller levande mikroorganismer som anses ha en gynnsam effekt på tarmflorans sammansättning, samt kan tros ha en symtomatisk effekt vid IBS. Syfte: Syftet med detta litteraturarbete är att ta reda på om kosttillskott som innehåller bakteriearten Lactobacillus plantarum har en positiv effekt för att lindra symtomen hos patienter som lider av en diarrépredominant IBS. Metod: Sex randomiserade, dubbelblinda och placebo-kontrollerade studier granskades. Studierna utvärderade effekten av den enskilda bakteriearten L. plantarum eller en kombination av probiotika som innehöll L. plantarum för symtomlindring hos IBS-patienter. Artikelsökning utfördes i databasen PubMed via Linnéuniversitetets bibliotek. Resultat: Tre av de fyra studierna som undersökte L. plantarum i kombination med andra bakteriestammar påvisade en statistiskt signifikant förbättring av symtomen buksmärta hos IBSpatienter. En av de två studierna som undersökte enbart L. plantarum visade en signifikant förbättring av symtomen buksmärta. Två av sex studier visade ingen signifikant förbättring av symtomlindring mellan probiotika- och placebo gruppen. Slutsats: Utifrån sammanställningen påvisades att effekten uppnåddes framförallt i gruppen med måttliga IBS besvär. Dock gav inte behandling med L. plantarum alltid en statistisk signifikant förbättring av symtomlindring hos diarré predominanta IBS-patienter. Vidare studier behövs på subtypen diarré predominant IBS för att stärka och fastställa L. plantarums effekt.