This report examines how digitalization affects payment and settlement institutions that conductcurrency exchanges, which are their main business activities. The focus is on strategies used toadapt to the decline in cash usage. The study aims to analyze the challenges and opportunitiesthat digitalization presents companies within this sector. To conduct the study, a qualitativemethod was adopted, based on semi-structured interviews with key representatives of thepayment institution and an analysis of corporate yearly financial statement. The theoreticalbasis of the study includes the theory of digital transformation and organizational adaptation.Analysis shows that digitization requires extensive technical and strategic coordination.Payment institutions need not only to improve their technical systems, but also to develop newbusiness models to remain competitive. The results suggest that successful adaptation requiresa balance between technical upgrades and changes in internal thinking. / Denna rapport undersöker hur digitaliseringen påverkar de betalningsinstitutioner vars huvudsakliga verksamhet innefattar att ägna sig åt valutahandel. Fokuset ligger på de strategier som används för att anpassa företaget till en framtid där användningen av kontanter har minskat. Studien syftar till att analysera de största utmaningarna och möjligheterna som digitaliseringen innebär för verksamheten inom denna bransch. För att utföra denna studie genomfördes en kvalitativ metod baserad på semi-strukturerade intervjuer med nyckelpersoner från en av betalningsinstitutionerna och en analys av företagets årsredovisning. Teoretiska utgångspunkter i denna studie inkluderar teorier om digital transformation och anpassningsarbetet inom organisationen. Analysen visar att digitalisering kräver omfattande tekniska och strategiska omställningar. Betalningsinstitutionerna måste inte bara förbättra sina tekniska system utan också utveckla nya affärsmodeller för att förbli konkurrenskraftiga. Resultaten tyder på att framgångsrik anpassning kräver en balans mellan teknisk uppgradering och ett förändrat mindset inom företaget.

Digitalisering genomsyrar fler och fler delar av dagens samhälle. Ett område där man nyligen börjat bedriva forskning är digitalt underhåll. Detta område är särskilt intressant när det gäller komponenter med lång livslängd som i exempelvis gruv- och transportindustrin då tiden för driftstopp av enheten kan minskas och rätt typ av underhåll kan ske genom rätt typ av diagnos. Detta leder till sänkta kostnader för företagen som implementerar digitalt underhåll. Fördelar med digitalt underhåll finns beskrivna i litteratur, men de viktiga faktorerna som behöver bearbetas för att kunna implementera det finns det i dagsläget inte mycket forskning kring. Syftet med denna studie var att utforma ett ramverk för vilka viktiga faktorer som bör tas i beaktning och dess samband då en organisation vill implementera digitalt underhåll, samt identifiera det resultat som uppstår då övergången till digitalt underhåll har genomförts. För att uppnå syftet genomfördes en abduktiv fallstudie kring digitalisering av järnvägsunderhåll på Sweco Rail AB, med fokus på deras största kund Trafikverket. En litteraturstudie genomfördes för att skapa en bild av problemet och data samlades in genom insamling av dokumenterat material och 26 intervjuer i tre faser; explorativa, semistrukturerade och uppföljande. Den data som samlades in analyserades sedan genom komparativ analys och tematisk kodning för att bidra till studiens resultat. Slutligen validerades resultatet med hjälp av experter inom området. Resultatet av studien var ett ramverk där fem faktorer som identifierats som viktiga att bearbeta för att implementera digitalt underhåll presenteras, deras samband samt det resultat som uppstår av att implementera det digitala underhållet visas. Ramverket innehåller faktorerna Digital teknik, Organisatorisk utveckling, Förändrade arbetssätt, Regelverk och Informationssäkerhet. I varje faktor identifierades även underkategorier. Ramverket visade även vad resultatet blir av att implementera digitalt underhåll.  Det praktiska bidraget är att ramverket hjälper organisationer att fokusera på de delarna som identifierats som viktiga. Detta för att implementeringen av digitalt underhåll ska bli så lyckad som möjligt, samtidigt som det visar de resultat som går att uppnå som en tydlig målbild. Det teoretiska bidraget är en fördjupad förståelse för området digitalt underhåll. Framtida forskning kan undersöka faktorerna hos företag som redan har genomfört en implementering av digitalt underhåll för att på så sätt verifiera resultaten från denna studie.

Syfte - Små och medelstora företag (SMF) möter motgångar och kämpar med sin digitala transformation. Det finns heller ingen erkänd process för digital transformation för SMF, och därmed ett gap i litteraturen för användandet av processer för digital transformation i SMF. Studiens syfte är således att öka förståelsen för hur små och medelstora företag kan arbeta med digital transformation. Metod - Studien är av explorativ karaktär med en abduktiv ansats. Primärdata samlades in genom 15 intervjuer på ett SMF i byggindustrin. Intervjuerna utfördes i tre vågor för att först säkerställa studiens relevans, sedan för att samla in min huvudsakliga primärdata och slutligen för att konfirmera och justera studiens resultat. En tematisk analys i fyra steg inspirerad av Braun och Clark (2014) har använts som analysmetod. Resultat - Studien har resulterat i en process där fyra faser visar på hur SMF kan arbeta med digital transformation. De fyra faserna är (1) Problemformulering, (2) Handlingsplan, (3) Implementering och slutligen (4) Uppföljning. Faserna består av nio steg där varje fas, steg och underliggande aktivitet motiveras, förklaras och styrks. Processen presenteras och förklaras tillsammans med rekommendationer på hur SMF kan arbeta med processen. Teoretiska implikationer - Studiens teoretiska bidrag är flera, men bidrar främst med ökad förståelse för hur SMF kan arbeta med processen för digital transformation genom (1) en fallstudie i en - för litteraturen - ny bransch, (2) ökad förståelse för uppföljningen av digital transformation i stora, små och medelstora företag, (3) hur interna och externa resurser kan användas på ett effektivt sätt i processen för digital transformation, samt (4) identifiering av möjliggörande faktorer för digital transformation i SMF i byggindustrin. Praktiska implikationer - Det praktiska bidraget är främst en process som kan användas av SMF för att arbeta med processen för digital transformation. Processen kan användas av företag och chefer för att planera för, besluta om, implementera och följa upp processen för digital transformation i SMF. Genom att använda processen kan SMF undvika typiska SMF-hinder så som brist på resurser, expertis, struktur och vägledning. / Purpose - Small and Medium-sized Enterprises (SMEs) are facing challenges and struggles with their digital transformation. There is no established process for digital transformation for SMEs, and therefore there is a gap in the literature for processes for digital transformation in SMEs. The study's purpose is therefore to enhance the understanding of how SMEs can work with digital transformation. Method - The study is of explorative character with an abductive approach. Primary data was gathered by 15 interviews at an SME in the construction industry. The interviews was conducted in three waves to first strengthen the relevance of the study, then to collect the primary data and finally to confirm and adjust the result of the study. A thematic analysis in four steps, inspired by Braun and Clark (2014) has been used as a method for analysis. Results - The study has resulted in a process where four phases show how SMEs can work with digital transformation. The four phases are (1) Problem definition, (2) Action plan, (3) Implementation, and finnaly (4) Follow up. The phases consist of a total of nine steps, where each phase, step and underlying activity is motivated, explained and strengthened. The process is presented and explained together with recommendations on how SMEs can work with the process. Theoretical implications - The study has multiple theoretical contributions, but foremost, the study contributes to enhanced understanding of how SMEs can work with the process for digital transformation by (1) a case-study in a - for the literature - new industry, (2) enhanced understanding for the follow up of digital transformation in large, small and medium-sized enterprises, (3) how internal and external resources can be used efficiently in the process for digital transformation, and (4) identification of factors that enable digital transformation in SMEs in the construction industry. Practical implications - The practical contribution is foremost the process that can be used by SME for the process for digital transformation. The process can be utilized by organizations and leaders to plan, decide, implement and follow up the process for digital transformation in SMEs. By utilizing the process, SME can mitigate typical challenges that SME are facing, such as the lack of resources, expertise, structure and guidance.

With the rise of digital technologies that have disrupted standard business models and created a new level of competition in the market, the need for digital business strategising that shapes the future of organisations and achieves digital transformation is high on the agenda of most firms. The added complexity of uncertainty in the regulatory environment regarding financial products and services, regulation of digital platforms and ongoing financial regulatory changes based on macro-economic turbulence, makes for a complex external environment within which businesses need to effectively compete and achieve performance targets. A qualitative, interpretive case study of a South African based global organisation is undertaken to explore and understand how organisations navigate the macro-environmental landscape while forging a digitally transformed future. The research uses thematic analysis to extract themes in the data collected from both IT and business leaders as they navigate the path of transitioning from traditional to digital business models in the context of regulatory uncertainty. The study provides insight into what is required for firms to achieve digital transformation, and demonstrates the influence that regulatory uncertainty has on the digital business strategising process of a firm. A conceptual model is developed that reflects the key drivers of digital transformation to achieve digital maturity and competitive advantage, and also represents the external influencing factors of regulatory uncertainty. The findings reveal a shift to a more tactical, combined top-down, bottom-up strategising practice with reliance on dynamic capabilities, strong leadership and innovation to overcome challenges of regulatory uncertainty.

Att arbeta med digital transformation har visat sig vara en nyckelfaktor för företag som lyckatshantera den rådande krisen orsakad av covid-19 väl. Med detta i åtanke ämnade studien attundersöka hur svenska företag anpassat sig digitalt under krisen utifrån studiens valda ramverk.Detta genomfördes för att undersöka hur företagen arbetat med digital transformation undercovid-19 samt för att kartlägga hur svenska företag anpassat sig med hjälp av digitaltransformation under kriser. En kvalitativ enkätundersökning genomfördes med åtta företag.Resultatet visade att tillvägagångssättet de undersökta företagen hade anpassat sig på skiljdesig åt men att samtliga hade genomfört förändringar för till följd av krisen. Ett mönster somidentifierades var att en stor andel av de digitala transformationer som genomförts under covid19 var kopplade till kommunikation, exempelvis genom ökat användande av webbinarium ochdigitala möten. Det kunde även utläsas att företagen i hög grad genomfört sina digitalatransformationer med målsättningen att tillgodose sina kunders behov. Resultatet indikeradeäven att digital transformation hade påskyndats bland svenska företag under covid-19. / Working with digital transformation has proven to be a key factor for companies that havemanaged to deal with the current crisis caused by covid-19 well. With this in mind, the studyintended to investigate how Swedish companies adapted digitally during the crisis based on thestudy's chosen framework. This was carried out to investigate how the companies worked withdigital transformation during covid-19 and to map how Swedish companies adapted with thehelp of digital transformation during crises. A qualitative survey was conducted with eightcompanies. The results revealed that the approach the companies surveyed had adapted todiffered, but that all had implemented changes as a result of the crisis. One pattern that wasidentified was that a large proportion of the digital transformations carried out during covid-19were linked to communication, for example through increased use of webinars and digitalmeetings. It was also noted that the companies have largely implemented their digitaltransformations with the aim of meeting their customers' needs. The results also indicated thatdigital transformation had been accelerated among Swedish companies during covid-19.

Today's organizations struggle to remain competitive due to challenges regarding changing technology and customer expectations. Although many organizations strive to digitally transform their business, they still fail due to digital incompetence, unpreparedness and ignorance. Thus, the thesis aims to investigate how to transform organizations into digital businesses, the required competencies of digital leaders and the interaction between digital leadership and digital transformation strategies. For this purpose, we conduct a systematic literature review to build a conceptual framework that, by hypotheses and propositions, may serve as a point of departure for future empirical research. With this model, we propose that leaders with higher levels of digital leadership, in terms of management skills, customer skills, digital skills and organizational skills, have a positive influence on the establishment of digital transformation strategies. Thus, this thesis contributes to an understanding of digital leadership, digital transformation strategies and the interlinkages between these.

Fastighetsbranschen har generellt sett inte varit i samma digitala utvecklingsfas som hos andra branscher. Implementering av digitala teknologier har gått mycket långsammare. Sedan Covid-19 pandemins intåg har fastighetsbolagen behövt utveckla digital teknologi i en betydligt snabbare takt. Fler företagsledare framhåller att de satsar på digitalisering, men enligt tidigare studier är det lätt hänt att begreppet förväxlas med digitisering. Syftet med studien är att undersöka vad fastighetsbolagen menar med begreppet digitalisering och varför de har valt att digitalisera. Studien kommer även att titta på möjliga effekter digitaliseringen kan ha inom fastighetsbranschen. Denna studie har genomförts med intervjuer av fem fastighetsbolag i Sverige. Resultatet visar att inte alla fastighetsbolag delar samma uppfattning av begreppet digitalisering. Fyra av de fem tillfrågade bolagen har samma uppfattning och strävar efter att uppnå faserna digitalisering och digital transformation. De ser nyttan i digitaliseringen som är att utveckla affären genom förbättrade digitala kundupplevelser. För att lyckas med digitaliseringen betonar de att digital transformation behövs. En annan uppfattning hade respondenten från det privatägda bostadsbolaget som likställer digitalisering med digitisering. Respondenten menar att digitalisering inte är något nytt, utan bolagen har hela tiden arbetat med detta som är att ständigt förbättra verksamheten genom tekniken. På frågan varför fastighetsbolagen valt att digitalisera är digital teknologi och förändrade digitala kundbeteenden de främsta externa incitamenten. Utifrån tidigare studier och respondenternas svar verkar digitalisering kunna komplettera fastighetsbranschens affärsprocesser. Digitalisering kan öka effektivitet och minska kostnader, öka transparens, påskynda transaktionsprocesser, minimera risker samt bidra till minskad klimatavtryck i branschen. / The real estate industry has generally not been in the same digital development phase as other industries. Implementation of digital technologies has been much slower. Since the Covid-19 pandemic, real estate companies have needed to develop digital technology at a much faster pace, which has further increased the pressure to perform digitally. More business leaders emphasize that they are investing in digitalisation, however it is easy for the term to be confused with digitization. So what do real estate companies mean by the term digitalisation? There are no previous studies that examine what real estate companies mean by the term or what incentives are behind it. Hence, the purpose of this study is to investigate what real estate companies mean by the term digitalisation and why they have chosen to digitalise. The study will also look at possible effects digitalisation may have in the real estate industry. This study was conducted with interviews of five real estate companies in Sweden. The results show that not all real estate companies share the same view about the term digitalisation. Four of the five companies surveyed have the same opinion and strive to achieve the phases of digitalisation and digital transformation. They see benefits in digitalisation which is to develop the business through improved digital customer experiences. To succeed with digitalisation, they emphasize that digital transformation is needed. The respondent at the privately owned housing company had a different view of the concept and equates digitalisation with digitization. The respondent believes that digitalisation is not something new, the companies have always worked with this, which is to constantly improve operations through technology. When asked why real estate companies have chosen to digitalise, digital technology and changing digital customer behavior are the main external incentives. Based on previous studies and the respondents' answers, digitalisation seems to be able to complement the real estate industry's business processes. Digitalisation can increase efficiency and reduce costs, increase transparency, speed up transaction processes, minimize risks and contribute to reducing the climate footprint in the industry.

In today's rapidly evolving business landscape, characterized by technological advancements, organisations are placing significant emphasis on digital transformation (DT) to survive. Concurrently, considerations of sustainability impacts have become crucial factors that organisations must take into account. The combination of the two is known as a sustainable digital transformation (SDT). There is currently a lack of research on how the organisational change of an SDT can occur. In particular, there is a lack of management tools that managers can use to actualise SDT. The actualisation of a SDT is what this study looks to explore by contextualising an organisational change model, known as Kotter’s 8-step model, to an SDT. The aim of the thesis was to provide guidance to practitioners on how to implement an SDT, and to add new knowledge to the theoretical understanding of how Kotter's 8-step model can be contextualised to an SDT. The thesis utilised semi-structured interviews and thematic analysis, identifying 18 activities that can be executed during an SDT initiative across the 8 steps of Kotter's model. These 18 activities extend existing knowledge by emphasising the importance of highlighting the need for change in relation to sustainability, financial, and diverse stakeholder perspectives. The thesis also contributes new insights by emphasising the significance of engaging external actors such as regulatory bodies, like-minded businesses, and industry associations. During the vision for change phase, we found the necessity of strategically drawing out a long-term strategy that corresponds with sustainability goals, rather than solely focusing on immediate wins for leadership. Furthermore, our study highlights the value of providing training to overcome resistance to digital change and enhance digital literacy, acknowledging that digital transformation is a time-consuming process. Lastly, we found that sustaining an SDT requires retaining and promoting change leaders and selectively hiring individuals who align with the change, as reverting to previous practices can hinder progress. For future study it is recommended that further interviews be conducted with relevant professionals, and that a case study or observational study be done with an organisation that conducts an SDT using Kotter's model.

Since today’s fast-paced landscapes evolves into digital environments, businesses are faced by the need of performing digital transformation, as it will support them in staying competitive. However, when executing digital transformation, it becomes important to prioritize the right initiatives to ensure efficient budget allocation, as well as to track progress and value realization to assess real impact and to secure efficient realization. Therefore, tracking value and realization of digital transformation is an essential process in the progress of digitalizing business processes and staying competitive, and thus, should be executed in a mature manner. Consequently, this study’s purpose includes the development of a framework, which can be used to evaluate the maturity of organizations when tracking the value and the realization of digital transformation. To fulfill this, a case study was conducted, whose results were based on qualitative data collected through observation, interviews, and internal documentation. It was found that three aspects are relevant to be assessed when evaluating processes of tracking digital transformation value and realization, namely, formalization, integration, and utilization of the tracking system. For these three aspects, different ambition levels are defined and seen as targets to be sought after by organizations. Furthermore, it is found to be relevant to track progress of digital transformation in terms of development, deployment, and adoption, as well as to assess associated risks, impact on the company’s financials, and objectives and key results. To develop a maturity framework, additionally, five distinct maturity levels were identified, based on challenges and a future ambition for a tracking system. These levels range from “not started” to an “ambition level”. As a result, the maturity assessment framework developed in this study is deemed relevant to be used in a descriptive manner, illustrating key aspects to be considered when tracking the value and realization of digital transformation, as well as when analyzing organizations’ performance in that respect. The study’s outcomes are thus expected to support transparency in organizations when managing digital transformation. / Då dagens snabba landskap utvecklas till alltmer digitala miljöer måste företagen genomföra digital transformation för att kunna behålla sin konkurrenskraft. När man genomför digital transformation blir det dock viktigt att prioritera rätt initiativ för att säkerställa effektiv budgettilldelning, samt att uppfölja framsteg och värdeförverkligande för att bedöma verklig påverkan och säkerställa effektiv realisering. Därför är uppföljning av värde och realisering av digital transformation en viktig process för att digitalisera affärsprocesser och för att förbli konkurrenskraftig, och bör därför genomföras på ett moget sätt. Följaktligen inkluderar denna studies syfte utvecklingen av ett ramverk, som kan användas för att utvärdera organisationers mognad när man uppföljer värdet och realiseringen av digital transformation. För att uppfylla detta genomfördes en fallstudie, vars resultat baserades på kvalitativ data som samlades in genom observation, intervjuer och intern dokumentation. Det visade sig att tre aspekter är relevanta att bedöma när man utvärderar processer för att uppfölja värde och realisering av digital transformation, nämligen formalisering, integration och användning av uppföljningssystemet. Olika ambitionsnivåer definieras för dessa tre aspekter och ses som mål som organisationer ska sträva efter. Vidare konstateras att det är relevant att uppfölja framstegen i digital transformation när det gäller utveckling, införande och användning, samt att bedöma tillhörande risker, inverkan på företagets ekonomi, mål och nyckelresultat. För att utveckla ett ramverk för mognadsbedömning identifierades dessutom fem olika mognadsgrader, baserade på utmaningar och en framtida ambition för ett uppföljningssystem. Dessa nivåer sträcker sig från "inte påbörjad" till "ambitionsnivå". Som ett resultat av detta anses det ramverk för mognadsbedömning som utvecklats i denna studie vara relevant att använda på ett beskrivande sätt och illustrera de viktigaste aspekterna som ska beaktas när man uppföljer värdet och realisering av digital transformation, samt när man analyserar organisationers prestationer i det avseendet. Studiens resultat förväntas således stödja transparens i organisationer när de hanterar digital transformation.

Background: Companies in their search for value creation face different challenges when undertaking digital transformation (DT). Incumbent firms struggle differently than smaller-sized or newer firms because of their characteristics. Therefore, there is a growing interest in defining what types of challenges incumbents face, and understanding what the viable strategies are, necessary to implement digital strategies efficiently. For instance, knowledge exploration and exploitation are key to DT, affecting the recombination of knowledge in different degrees, therefore, also impacting the reach and efficacy of DT itself. Hence, the understanding of knowledge creation, its sharing, and application in the setting of incumbent firms must be improved, providing a better understanding of how digital technologies can be effectively implemented within these types of firms.  Purpose: The purpose of this study is to characterise the challenges that incumbents face during their DT journey, as well as to provide suggestions of strategies to adapt to them. This work also illustrates the role and importance of knowledge exploration and exploitation, and recombination throughout the firm. The goal of the study is to provide a framework for undertaking DT successfully.  Method: The present study applied an inductive qualitative research approach with a single case study research design. The case study company was Telia Infra and included interviews with ten managers from all its different departments. The interviews were of a semi-structured nature to allow flexibility in the interview design.   Conclusion: The highlights of the study’s outcomes are: (i) the disclosure of a relationship between barriers during DT and the digital maturity of the department, showing that knowledge sharing activities are beneficial in the longer term. (ii) A human-centric driven DT strategy, balancing explorative and exploitative activities is incredibly positive for the DT journey. This drives for (iii) exponential change strategies which results in more favourable environments for overcoming barriers and enabling DT.