Syftet med denna uppsats är att undersöka debatten för och mot eutanasi. Med eutanasi menas här när en läkare aktivt och avsiktligt avslutar avslutar en patients liv på dennes begäran. Ett av motargumenten är att den palliativa vården är fullt tillräcklig för att lindra lidande och erbjuda patienter ett värdigt slut på livet. Jag kommer därför att undersöka vad den svenska palliativa vården har att erbjuda i form av smärtlindring till patienter med svåra smärtor. John Keown är en av de mest framgångsrika kritikerna mot eutanasi och jag kommer att granska hans argument för att se om de är hållbara. Jag kommer även att granska argument av Torbjörn Tännsjö som argumenterar för eutanasi. Jag kommer sedan att visa i denna uppsats att Keowns argument som stödjer sig på studier från Nederländerna (där eutanasi är lagligt) inte är hållbara främst pga. att han räknar in fall där döden påskyndats med hjälp av t.ex. avbrytande av behandling, vilket är lagligt i de flesta länder.Efter att ha granskat den palliativa vården i Sverige kommer jag visa på att det tyvärr finns patienter, för vilka det inte finns någon lindring vid smärta. Därmed argumenterar jag för att eutanasi behövs som komplement till den palliativa vården vilket stödjer Tännsjös argument.

As this essay goes we have come to believe that an explanation for the Iraq war cannot be found in either the rhetoric or the claim that it was a legally internationally sanctioned war under international law. This is a theory-testing study where we use a theoretical perspective in political science from the international relations studies; Realism is examined, we want to see if it can better explain why the United States invaded Iraq. The main problem in the essay is to identify the reasons why the Iraqi invasion became a fact. In the C-thesis, we go through the perspectives content in a detailed way and briefly describe its views. We have collected material both about the Iraqi invasion and about the theory we want to test. Based on our pre-understanding of the theories, we interpret the developments in Iraq and try to explain them. We have come to the conclusion that realism is very much relevant to our subject and argues for it well. In realism it is the state that is the main actor and concepts like anarchy, self-help, survival and balance of power can best explain USA:s actions. This essay focuses on the means it took (the bush-doctrine) to legitimize such an act, but the mainspring of this essay is how we can understand the reasoning USA must have had behind the decision to invade Iraq. We believe that a realistic approach is the best way to explain what led the US to invade Iraq and through this perspective we can across chosen concepts from Realism, categorize different events that might have had played a vital role in this matter that are relevant with our theoretic perspective.

De primära rättskällorna på rättsområdet offentlig upphandling utgörs av gemenskapsrättsliga direktiv, vars huvudsakliga syfte är att främja den fria rörligheten inom unionen. Möjligheten att överpröva felaktiga upphandlingar regleras i två rättsmedelsdirektiv, utifrån vilka den processrättsliga delen av svensk upphandlingsrättslig lagstiftning har utformats. Direktiven har resulterat i att det i Sverige är möjligt överpröva felaktiga offentliga upphandlingar. Domstolen har vid överprövning möjlighet att besluta antingen att upphandlingen skall rättas eller att den skall göras om. Oberoende av domstolens beslut har ett ingånget offentligt kontrakt dock inte kunnat ogiltigförklaras i domstol. Rättsmedelsdirektiven har på senare år varit föremål för revideringar, vilket har resulterat i direktiv 2007/66/EG. I och med implementeringen av det nya direktivet införs nu i svensk upphandlingsrätt en ogiltighetssanktion, vilken innebär att domstol får behörighet att upphäva ett ingånget offentligt kontrakt. För att inte alltför problematiska och oproportionerliga konsekvenser skall uppstå till följd av ogiltighetsförklaringen lämnar direktivet dock ett visst utrymme för flexibilitet i tillämpningen av ogiltighetssanktionen: att hänvisa till att tvingande hänsyn till allmänintresset kräver att kontraktets verkan upprätthålls. Begreppet tvingande hänsyn till allmänintresset har sitt ursprung i gemenskapsrätten och utgör möjligt undantag från den gemenskapsrättsliga principen om fri rörlighet. Det handlar om de så kallade gemenskapsrättsliga rättfärdigandegrunderna, vilka återfinns dels i EG-fördragets artikel 30, dels i gemenskapsrättslig praxis. Avseende tillämpningen av den upphandlingsrättsliga undantagsgrunden hänvisar regeringen i ”Ds 2009:30” till dessa rättfärdigandegrunder. Uppsatsen visar att en dylik hänvisning inte fullt ut besvarar frågan hur undantagsgrunden skall tillämpas på upphandlingsområdet.

No description available.

The aim of this thesis is to discuss the ethical issues which arise by nuclear deterrence. I have taken the position that the use of nuclear weapons is morally wrong. Nuclear deterrence is kind of a preventive measure, but not a way of fighting a war. Therefore, I used the ‘just war theory’ as a starting point to formulate analytical questions through which I have interpreted my material. The analytical questions are based on proportionality, utilitarianism, deontology and the ‘Doctrine of double effect’. I have used contemporary material by political scientists which form a symposium where they discussed on the topic of ‘just deterrence’. In my thesis, I argue that the liberty, life and happiness must be defended, but not to any price. I argue that we must see the value life itself has, because if our life, liberty and happiness is threatened, we have nothing to defend. The question that arises is whether there is an ethical approach which can help us understand these questions.