• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 824
  • 101
  • 39
  • 13
  • 2
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 981
  • 323
  • 230
  • 202
  • 185
  • 145
  • 138
  • 112
  • 110
  • 109
  • 106
  • 100
  • 98
  • 97
  • 89
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
11

Pedagogisk dokumentation, en fjärde pedagog?

Gustafsson, Richard, Gustafsson, Ida January 2014 (has links)
No description available.
12

"Det är bara appen som behövs!" : En studie om förskollärares upplevelser av Förskoleappen som digitalt hjälpmedel vid dokumentation och pedagogisk dokumentation / “The app is all you need!” : A study about preschool teachers experiences about Förskoleappen as a digital tool in documentation and pedagogical documentation

Johannesson, Josefin, Martinsson, Lina January 2017 (has links)
Uppsatsens övergripande syfte är att synliggöra hur förskollärare upplever arbetet med dokumentation och pedagogisk dokumentation i det digitala hjälpmedlet Förskoleappen. Frågeställningarna som besvaras i studien är: På vilket sätt beskriver och upplever förskollärarna Förskoleappen som ett hjälpmedel vid dokumentation av verksamheten? På vilket sätt beskriver och upplever förskollärarna Förskoleappen som ett hjälpmedel vid pedagogisk dokumentation? Vilka fördelar och nackdelar beskriver och upplever förskollärarna vid användandet av Förskoleappen? Studien är kvalitativ och den metod som har använts för att besvara syfte och frågeställningarna är semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Intervjuerna genomfördes på två förskolor med ett urval av sex verksamma och utbildade förskollärare som arbetar med Förskoleappen vid dokumentation av verksamheten. Förskollärarna i vår studie har varierande yrkeserfarenhet av det digitala hjälpmedlet Förskoleappen. Studiens övergripande resultat var att det digitala hjälpmedlet Förskoleappen underlättar förskollärarnas arbete med dokumentation och pedagogisk dokumentation. Resultaten framhäver att genom Förskoleappen möjliggörs det för förskollärarna att ha en enkel och smidig kontakt med vårdnadshavare. Resultaten bekräftar att förskollärarna upplever att dokumentationen i applikationen är lättillgänglig och att deras arbete med dokumentation har effektiviserats i det digitala hjälpmedlet Förskoleappen. Resultaten visar på att möjligheterna till pedagogisk dokumentation i verksamheten ökade eftersom dokumentationer är samlade i en applikation.
13

Att se tillbaka innan man går framåt : Pedagogisk dokumentation i förskolan

Henriksson, Rebecka, Rörhed, Linn January 2017 (has links)
Arbetets syfte var att undersöka hur fem förskolor inom olika rektorsområden arbetar med pedagogisk dokumentation i verksamheten. Undersökningen utgår från följande frågeställningar: Hur ser förekomsten av pedagogisk dokumentation ut i förskolor? Vilka arbetssätt förekommer och vilka arbetsmaterial används för pedagogisk dokumentation? samt I vilka syften används pedagogisk dokumentation?   Metoden för denna studie har varit kvalitativa intervjuer med fem förskollärare vilka har representerat sina respektive förskoleverksamheter. Genom intervjuerna har vi tagit del av förskollärares uppfattningar och kunskaper om pedagogisk dokumentation. Med utgångspunkt i den tidigare forskningen för uppsatsen beskrivs pedagogisk dokumentation som ett förändringsverktyg i förskolan. Verktyget, eller arbetssättet, kan möjliggöra förståelse för barns lärprocesser och utveckla den pedagogiska verksamheten (Alnervik, 2013; Lenz Taguchi, 2000; Bjervås, 2011). I likhet med den tidigare forskningen visar studiens resultat att samtliga förskollärare beskriver pedagogisk dokumentation som ett reflektionsarbete för förändring i verksamheten. Det empiriska materialet har sorterats utefter studiens forskningsfrågor och diskuteras i relation till en konstruktionistisk teori och en rizhomatisk syn på kunskap och lärande.   Resultatet visar att pedagogisk dokumentation förekommer i olika utsträckning i de fem studerade förskolorna. Syftet med pedagogisk dokumentation varierar beroende på vem dokumentationen är till för. Den kan riktas till förskolläraren själv, barnet, vårdnadshavarna eller arbetslaget, men kan även användas i syfte att utveckla verksamheten. Den pedagogiska dokumentationen beskrivs som ett reflektionsarbete mellan olika aktörer inom förskolans verksamhet. Samtliga förskollärare i studien poängterar att pedagogisk dokumentation är en viktig del av förskolans systematiska kvalitetsarbete då den ligger till grund för utveckling av verksamheten. Slutsatsen visar att pedagogisk dokumentation ytterst handlar om ett reflektionsarbete, som syftar till att synliggöra och förbättra arbetsprocesser för att barn ska ges goda förutsättningar att lära och utvecklas.
14

Barns möjligheter till inflytande över dokumentering i förskolan

Johansson, Jessica January 2015 (has links)
AbstractPedagogisk dokumentation har blivit ett återkommande begrepp i förskolans värld de senaste åren. Lika så har Reggio Emilia filosofin blivit ett attraktivt arbetssätt både hos förskolechefer och verksamma pedagoger. Barns inflytande är ett annat hett begrepp som diskuteras. Ofta handlar det om HUR vi ska ge barnen inflytande. Ofta är det pedagogerna på småbarnsavdelningarna som har bryderier kring hur man jobbar med små barns inflytande. I den här studien kommer jag diskutera begreppen dokumentation, pedagogisk dokumentation och inflytande och undersöka hur de samverkar i dagens Reggio Emilia–inspirerade förskolor. Jag har format frågeställningar jag tänker försöka besvara utifrån intervjuer, arbetslagsdiskussioner och observationer. Studien visar att det arbetas flitigt med dokumentation men att det är svårt med de yngsta på grund av verbala svårigheter. Det blir svårt att reflektera tillsammans med barnen och hindrar fler möjligheter till inflytande över dokumentationen. Pedagogerna i studien anser att det behövs mer tid och mer personal i förskolan för att möta målen kring dokumentation och inflytande. Tillsammans med forskningen har studien öppnat upp för fortsatt forskning kring de etiska frågorna i samband med dokumentation i förskolan.Nyckelord: Dokumentation, inflytande, pedagogisk dokumentation
15

Varför dokumentation i förskolan?

Mathiasson, Therese, Olsson, Sofie January 2013 (has links)
Vi har båda stött på dokumentation under vår verksamhetsförlagda tid, men vi har inte riktigt förstått vilken betydelse denna kan ha för verksamheten. Utifrån vår gemensamma nyfikenhet om vad förskollärare dokumenterar och framförallt varför, har detta sedan blivit utgångspunkten för vårt examensarbete.Syftet med vår undersökning har sedan varit att ta del av respondenternas erfarenheter och tankar kring dokumentation. Vi ville veta hur de ser på dokumentation och vilken betydelse den har för dem. Utifrån våra frågeställningar ville vi ta reda på vad och varför förskollärarna dokumenterade samt hur de gick tillväga vid en dokumentation.Vi valde att utföra vår undersökning på tre förskolor i Malmö och i Svedala kommun. Vi använde den kvalitativa intervjun som metod då vi intervjuade fyra förskollärare. Vi har sedan tolkat och analyserat vår transkriberade empiri.Resultatet av våra intervjuer visar att dokumentation är en viktig och stor del i arbetet på förskolan. Vad förskollärarna väljer att dokumentera och hur de går tillväga är något som däremot varierar. Dokumentationerna används vid vissa tillfällen som grund för att reflektera kring och utvärdera verksamheten, förskolläraren och/eller barnens läroprocesser. Tidigare forskning lyfter tydligt fram dokumentation som ett positivt verktyg i arbetet på förskolan, men i främsta grad då den används som grund för reflektion. Reflektion kring ett dokumenterat material kan bland annat bli en fördel för pedagogerna då de är ute efter att förändra och utveckla sitt vardagliga arbete på förskolan (Åberg & Lenz Taguchi, 2009). Förskollärarna använder även dokumentationerna för att synliggöra verksamheten och göra föräldrarna mer delaktiga i det vardagliga arbetet på förskolan.
16

"En pedagogisk dokumentation ska ju vara någonting som leder framåt" : en kvalitativ studie om verktyget pedagogisk dokumentation / "Pedagogical documentation is supposed to be something that leads forward" : a qualitative study of the tool pedagogical documentation

Storm, Ida, Eklund, David January 2016 (has links)
Pedagogisk dokumentation blir mer och mer ett viktigt verktyg för förskolan och dess kvalitetssäkring av verksamheten. Mot bakgrund av dokumentationens stärkta roll i förskolans verksamhet gror ett intresse för att förstå hur den pedagogiska dokumentationen ska kunna integreras i en till synes ständigt mer krävande arbetssituation. Studiens syfte var således att få en djupare insikt och förståelse för pedagogisk dokumentation genom att ta del av förskollärares uppfattningar om ämnet genom kvalitativa intervjuer. I den här kvalitativa studien har metodvalet varit semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare. Resultatet visar att pedagogisk dokumentation som verktyg har stor potential att medverka till att utveckla verksamheten via reflektion, diskussion och utvärdering. Resultatet visar även att pedagogisk dokumentation tar tid i anspråk som kan antas behövas bättre på andra områden av verksamheten. I studien ges förslag på hur svårigheterna med pedagogisk dokumentation kan hanteras, exempelvis då pedagogisk dokumentation är ett verktyg för utveckling kan det användas för att utveckla sig självt. Den utvecklingen kan underlättas genom ett konstruktionistiskt förhållningssätt.
17

Dokumentation och formativ bedömning - för elevens lärande och/eller för att ha ryggen fri?

Goldsworthy Billman, Anette, Lindespång, Petra January 2009 (has links)
<p>Examensarbetet är en kvalitativ undersökning om vad och hur lärare på en halländsk grundskola dokumenterar. Den formativa bedömningens goda effekt på lärandet är välkänd för forskare inom pedagogik men dess genomslagskraft i skolan har inte varit lika stor. För att kunna formativt bedöma elevers mångdimensionella kunskap krävs att läraren fångar och dokumenterar den. Detta arbete kräver redskap och examensarbetet tar upp till exempel portfolio, loggbok, elevbedömningar, elevutvärderingar, bedömningsmatriser och kriteriebeskrivningar. Formativ bedömning ställer ökade krav på lärares dokumentation enligt forskningen och det är också lärarna i vår undersökning medvetna om. Lärarna i undersökningen visar insikt i den formativa bedömningsprocessens dokumentation men praktiserar inte denna fullt ut i vardagen. Lärarna känner att deras yrkesspråk inte är tillräckligt för att kunna dokumentera på ett tillfredsställande sätt. Individuella utvecklingsplaner med skriftliga bedömningar kräver att lärarna dokumenterar formativt. Detta har blivit en tung börda för lärarna som behöver stöd med att utveckla ett professionellt yrkesspråk.</p>
18

Att medvetandegöra det jag gör : pedagogisk dokumentation i förskolan

Almén, Karin, Jakobsson, Elin January 2006 (has links)
<p>Bakgrund Pedagogisk dokumentation har alltid funnits i förskolan, men har över tid förändrats och utvecklats. Man använder sig fortfarande av anteckningar och observationer, men nu kanske med ett annat syfte, nämligen att vara till nytta främst för barnet, men också föräldrarna och pedagogerna. Det man skriver om barnen sätts oftast samman i ett enda dokument, ett som nuförtiden är mer utvecklat och välstrukturerat. Det finns olika namn på dokumentationerna såsom portfolio, individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram. Nuförtiden finns även andra möjligheter att dokumentera med hjälp av medier såsom kamera, ljudinspelningar och videokamera. För de som är lite mer avancerade finns även möjlighet att föra dokumentationerna på dator. I arbetet med barn är kunskapen om barns utveckling viktigt och för att främja kunskapen om detta håller man hela tiden på att utveckla nya metoder på förskolor runt om i Sverige. Arbetet med pedagogisk dokumentation är ständigt pågående i förskolornas verksamhet och utan tvekan ett av pedagogernas viktigaste arbeten. Syfte Vårt syfte är att få kunskap om hur pedagoger i förskolan arbetar med pedagogisk dokumentation. Metod Vi har valt att använda oss av kvalitativa intervjuer. Vår undersökning har innefattat åtta intervjuer på fyra olika förskolor inom samma kommun. Av en slump visade det sig att informanterna var utbildade förskolelärare. Resultat Under våra utförda intervjuer har vi sett en likasinnad uppfattning om pedagogisk dokumentation. Förskolelärarna ställer sig positiva till arbetet och använder sig av det men i varierande former. Vissa har en mer strukturerad och välutvecklad dokumentation än andra. Vi pratar då främst om portfolion som dokumentationsform. Alla förskolelärare arbetar efter personliga metoder från förskola till förskola som oftast har bestämts på regional nivå. De har arbetat olika länge med dessa men strävar efter samma sak,</p>
19

Dokumentation och formativ bedömning - för elevens lärande och/eller för att ha ryggen fri?

Goldsworthy Billman, Anette, Lindespång, Petra January 2009 (has links)
Examensarbetet är en kvalitativ undersökning om vad och hur lärare på en halländsk grundskola dokumenterar. Den formativa bedömningens goda effekt på lärandet är välkänd för forskare inom pedagogik men dess genomslagskraft i skolan har inte varit lika stor. För att kunna formativt bedöma elevers mångdimensionella kunskap krävs att läraren fångar och dokumenterar den. Detta arbete kräver redskap och examensarbetet tar upp till exempel portfolio, loggbok, elevbedömningar, elevutvärderingar, bedömningsmatriser och kriteriebeskrivningar. Formativ bedömning ställer ökade krav på lärares dokumentation enligt forskningen och det är också lärarna i vår undersökning medvetna om. Lärarna i undersökningen visar insikt i den formativa bedömningsprocessens dokumentation men praktiserar inte denna fullt ut i vardagen. Lärarna känner att deras yrkesspråk inte är tillräckligt för att kunna dokumentera på ett tillfredsställande sätt. Individuella utvecklingsplaner med skriftliga bedömningar kräver att lärarna dokumenterar formativt. Detta har blivit en tung börda för lärarna som behöver stöd med att utveckla ett professionellt yrkesspråk.
20

Att medvetandegöra det jag gör : pedagogisk dokumentation i förskolan

Almén, Karin, Jakobsson, Elin January 2006 (has links)
Bakgrund Pedagogisk dokumentation har alltid funnits i förskolan, men har över tid förändrats och utvecklats. Man använder sig fortfarande av anteckningar och observationer, men nu kanske med ett annat syfte, nämligen att vara till nytta främst för barnet, men också föräldrarna och pedagogerna. Det man skriver om barnen sätts oftast samman i ett enda dokument, ett som nuförtiden är mer utvecklat och välstrukturerat. Det finns olika namn på dokumentationerna såsom portfolio, individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram. Nuförtiden finns även andra möjligheter att dokumentera med hjälp av medier såsom kamera, ljudinspelningar och videokamera. För de som är lite mer avancerade finns även möjlighet att föra dokumentationerna på dator. I arbetet med barn är kunskapen om barns utveckling viktigt och för att främja kunskapen om detta håller man hela tiden på att utveckla nya metoder på förskolor runt om i Sverige. Arbetet med pedagogisk dokumentation är ständigt pågående i förskolornas verksamhet och utan tvekan ett av pedagogernas viktigaste arbeten. Syfte Vårt syfte är att få kunskap om hur pedagoger i förskolan arbetar med pedagogisk dokumentation. Metod Vi har valt att använda oss av kvalitativa intervjuer. Vår undersökning har innefattat åtta intervjuer på fyra olika förskolor inom samma kommun. Av en slump visade det sig att informanterna var utbildade förskolelärare. Resultat Under våra utförda intervjuer har vi sett en likasinnad uppfattning om pedagogisk dokumentation. Förskolelärarna ställer sig positiva till arbetet och använder sig av det men i varierande former. Vissa har en mer strukturerad och välutvecklad dokumentation än andra. Vi pratar då främst om portfolion som dokumentationsform. Alla förskolelärare arbetar efter personliga metoder från förskola till förskola som oftast har bestämts på regional nivå. De har arbetat olika länge med dessa men strävar efter samma sak,

Page generated in 0.1034 seconds