Det har länge funnits en tradition av att dokumentera i svensk förskola. Det förändrade undervisningsuppdraget i förskolan har även inneburit att dokumentation fått en större plats i verksamheten, men reflektioner kring etiskt hänsynstagande för barn har inte följt med i utvecklingen. Syftet med denna undersökning är att studera förskollärares och barns förståelse för fenomenet integritet. Genom kvalitativa intervjuer samt en blandad form av deltagande observationer och fokusgruppsamtal har vi studerat förskollärares förhållningssätt till, och barns upplevelse av, personlig integritet i relation till dokumentationspraktiken. Vi har utgått från Merleau-Pontys livsvärldsteori som utgår från tanken om en odelbar relation mellan människan och världen. Resultatet visar att det finns en etisk aspekt i Skollagen och Läroplanen för förskolan, som säger att barns rätt till integritet ska respekteras. Förskollärare är medvetna om detta, men det efterlevs inte alltid i praktiken. Barns integritet i dokumentationspraktiken är ett komplext ämne. Vuxna och barn i förskolan har en relation till, och ett ömsesidigt beroende av, varandra. Det måste finnas en kommunikation mellan förskollärare och barn om vilka regler och förhållningssätt som ska råda i dokumentationspraktiken. Vi menar att det måste finnas en muntlig överenskommelse om hur förskollärare och förskolebarn ska agera i dokumentationspraktiken för att barns rätt till integritet ska kunna respekteras. Vi finner även att barn har utvecklat strategier för att påverka dokumentationspraktiken och menar att dessa kan ses som barns uttryck för deras rätt till integritet.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i ämnet idrott och hälsa på högstadiet och gymnasiet upplever arbetet med dokumentation inför bedömning. Vidare vill studien svara på frågor som behandlar lärarnas syn på hur, vad och varför dokumentationen sker samt hur lärarna upplever den egna dokumentationspraktiken och hur denna påverkas av yttre faktorer. Studien har en kvalitativ ansats där mixed methods har använts då både enkäter och intervjuer har genomförts. Urvalet till enkäterna gjordes genom ett kriteriebaserat urval och besvarades av 27 respondenter och urvalet för intervjuerna gjordes genom ett bekvämlighetsurval vilket resulterade i att fem lärare intervjuades. Arbetets teoretiska perpektiv grundas i läroplansteori där bernsteins teori om pedagogic device samt Dahllöfs och Lundgrens ramfaktorteorin har använts för analysen. Studiens resultat visar att lärare i idrott och hälsa upplever sin okumentationspraktik som problematisk, där en av de främsta nackdelarna som framkom var bristen på tid på grund av dubbelarbete på mikronivå samt bristande organisation på makronivå. Slutligen framkom vikten av att effektivisera dokumentationspraktiken för lärare i ämnet idrott och hälsa för att förbättra deras profession som lärare. / The purpose of this study is to explore how teachers in the field of physical education and health at secondary school and upper secondary school perceive their work with documentation for assessment. Further, the study aims to answer questions regarding the teachers' view on how, what, and why documentation takes place, as well as how teachers perceive their own documentation practice and how it is affected by external factors. The study has a qualitative approach where mixed methods have been applied, incorporating both questionnaires and interviews. The selection for the questionnaires was made through a criterion-based selection and were answered by 27 respondents, while the selection for the interviews was made through a convenience sample, resulting in five teachers being interviewed. The theoretical perspective of the work is grounded in curriculum theory, where Bernstein's theory of pedagogic device and Dahllöf's and Lundgren's frame factor theory have been used for the analysis. The study's findings indicate that there is a problem in how physical education and health teachers perceive their documentation practice, with one of the main disadvantages being the lack of time due to duplicative work at the micro level and insufficient organization at the macro level. Finally, the importance of streamlining the documentation practice for teachers in physical education and health was highlighted in order to improve their professional role as teachers.